Om ni hade fått spola tillbaka tiden (utbildning)

Jag hade nog valt en annan utbildning, eller åtminstone en annan inriktning på utbildningen jag gått.
Sen hade jag inte läst så många strökurser utan sparat CSN till en högre utbildning.

Är inte nöjd med var jag är idag men om det är så mycket jag hade kunnat göra, eller velat göra, annorlunda vet jag inte. Mina val har ändå lett till något bra även om vägen var krokig.
 
Jag har också tänkt på det där, hur livet har tagit omvägar som gett både lärdomar och erfarenheter. Jag har nog landat i att en del omvägar gett mycket värdefulla erfarenheter som jag verkligen inte velat byta ut, medan en hel del omvägar i större grad har varit onödigt trassel och slöseri med tid :p Så visst önskar jag att min bana åtminstone hade varit lite rakare, men å andra sidan är jag enbart 30 och är glad över att den lärdomen kommit nu och inte om ytterligare tio år.
Jag blir helt full i fnitter. Jag har av vad både du och @niphredil skriver alltid uppfattat båda er som att ni var för sig följer varsin rak bana. Och nu läser jag era inlägg i den här tråden, och ser fortfarande raka banor - som ni båda påstår är krokiga!
 
Jag hade definitivt inte valt samma utbildning idag som jag gjorde då. Jag studerade på KTH vilket var helt fel för mig och utbildningen blev inte heller klar. Jag läst för något år sedan ett år på universitet för att komplettera till en examen. Det är möjligt att jag studerat samma sak idag (kemi) men jag tvivlar. Innan jag läste det där året så var jag så sugen på att bara börja om och läsa till agronom men fegade ur med tanke på mina två hästar (kostnad) och även åldern (39 år vid tillfället). Det finns även många andra saker jag gärna skulle studerat som ligger närmare mina kärnintressen. Nu kan jag till viss del lösa intressedelen genom att jag jobbar som avfallskemist och därmed kommer närmare det jag är mest intresserad av än jag varit som tex analystisk kemist..
 
Jag blir helt full i fnitter. Jag har av vad både du och @niphredil skriver alltid uppfattat båda er som att ni var för sig följer varsin rak bana. Och nu läser jag era inlägg i den här tråden, och ser fortfarande raka banor - som ni båda påstår är krokiga!

Allt är relativt :D "Krokigt" är nog i jämförelse med vad jag själv hade önskat, samt i jämförelse med en del som jag umgås med. Men i jämförelse med någon sorts genomsnittsperson så är det nog inte särskilt krokigt alls. Inte yrkeslivet i alla fall, privatlivet kan nog anses varit lite krokigt :angel:
 
Jag hade struntat i att vissa sa, att man måste vara ett totaltgeni för att det skulle vara någon ide, och läst ett rent matematikprogram efter gymnasiet om jag vore i den åldern igen.

Läste till veterinär och jobbar inte som det.
 
Jag hade satsat på samma yrke, men kämpat mer med betygen i gymnasiet så jag kommit in på utbildningen. Eller läst in basår istället. Nu har jag fått min legitimation ändå tack vare sk övergångsregler, men det stör mig att jag saknar en kandidat för jag kan inte söka de vidareutbildningar jag önskar.
 
Allt är relativt :D "Krokigt" är nog i jämförelse med vad jag själv hade önskat, samt i jämförelse med en del som jag umgås med. Men i jämförelse med någon sorts genomsnittsperson så är det nog inte särskilt krokigt alls. Inte yrkeslivet i alla fall, privatlivet kan nog anses varit lite krokigt :angel:
Ord som krokigt och omvägar tycks ju förutsätta att det finns ett distinkt mål. Egentligen är det nog där jag missar nåt. När tex du skriver i den här tråden om krokar och omvägar och att komma på vad man vill göra, blir mina frågor "fel", så att säga.

Bara om det finns ett distinkt mål kan en väg vara krokig eller rak, en omväg eller genväg. Utan distinkt mål, finns ingen väg alls.

Och motsvarande med att komma på vad man vill göra. Som om en viss grej är den rätta, det gäller bara att komma på vilken det är.

Båda de mönstren är helt frikopplade från hur jag tänker på det faktum att jag måste försörja mig. Snarare känns det lika främmande för min person som när folk på extremt romantiska vis talar om Den Enda Sanna Kärleken, ungefär. Om du fattar jämförelsen.
 
Jag blir helt full i fnitter. Jag har av vad både du och @niphredil skriver alltid uppfattat båda er som att ni var för sig följer varsin rak bana. Och nu läser jag era inlägg i den här tråden, och ser fortfarande raka banor - som ni båda påstår är krokiga!
Jag tycker min var jättekrokig faktiskt. Jag till exempel var en av få på min utbildning som inte skrev klart kandidaten på en gång. Istället jobbade jag och reste i typ tre år. Klart krokigt, jämfört med att bara skriva klart allt på en gång "som man ska".

Men det var liksom det enda jag kunde göra just då, så det är ju som det är.
 
Ord som krokigt och omvägar tycks ju förutsätta att det finns ett distinkt mål. Egentligen är det nog där jag missar nåt. När tex du skriver i den här tråden om krokar och omvägar och att komma på vad man vill göra, blir mina frågor "fel", så att säga.

Bara om det finns ett distinkt mål kan en väg vara krokig eller rak, en omväg eller genväg. Utan distinkt mål, finns ingen väg alls.

Och motsvarande med att komma på vad man vill göra. Som om en viss grej är den rätta, det gäller bara att komma på vilken det är.

Båda de mönstren är helt frikopplade från hur jag tänker på det faktum att jag måste försörja mig. Snarare känns det lika främmande för min person som när folk på extremt romantiska vis talar om Den Enda Sanna Kärleken, ungefär. Om du fattar jämförelsen.

Målet behöver ju inte vara ett särskilt arbete utan en känsla?
Mitt mål är att ha ett arbete jag verkligen trivs med. Att gilla att gå till jobbet varje dag. Att spendera 8 h av min vakna tid i ett arbete jag "måste" ha för ekonomisk försörjning, och ändå gilla det. Att inte ha söndagsångest för en ny arbetsvecka. Jag tycker att jag är vid det målet :)
 
Målet behöver ju inte vara ett särskilt arbete utan en känsla?
Ja för mig är det absolut en känsla. En känsla av att ha hamnat rätt liksom. För mig skavde det jättelänge, lite under utbildningen, efter utbildningen när jag inte orkade ta tag i uppsatsen, när jag jobbade med saker som jag inte gillade.

För mig handlar det inte om att jag ska ha ett visst jobb, ha nått ett visst mål vid en viss ålder eller nåt sånt. Jag vill mest bara ha en känsla av att det känns rätt och bra. Och det har jag nu. Och jag tror ändå att jag nog inte riktigt hade hamnat här om det inte vore för de där åren som skavde, men som ändå lärde mig en hel del om vem jag är och vad jag vill och behöver.

Typ.
 
Jag tycker min var jättekrokig faktiskt. Jag till exempel var en av få på min utbildning som inte skrev klart kandidaten på en gång. Istället jobbade jag och reste i typ tre år. Klart krokigt, jämfört med att bara skriva klart allt på en gång "som man ska".

Men det var liksom det enda jag kunde göra just då, så det är ju som det är.
Ja. Jag tror att de flesta av oss, särskilt i hyggligt unga år, gör i stort sett det enda vi kan just då. Även de som skriver sina uppsatser i ett huj.

För mig ser det så rakt ut när du som 19-åring tänker ut din kandidat. Jag hoppar till när jag läser det.

Men jag har en helt absurd skolbakgrund, särskilt i relation till hur högutbildad jag är nu. Och på något vänster har det också fallit sig så att väldigt många av mina vänner strulade ur skolan så där runt 15-årsåldern, för att 20-25 år senare ändå vara extremt högutbildade på olika vis.
 
Om ni hade fått spola tillbaka tiden och välja om utbildning och yrkesväg, hade ni fortfarande valt samma eller hade ni gjort annorlunda? Vad hade ni valt om ni hade fått välja idag? Ja, om man bortser från vänner man fått under studietiden och erfarenheter osv.

Själv sitter jag och tittar på gymnasiekurser att läsa in och kanske lite universitetskurser att ta framöver. Så jag funderade lite kring mina egna val tillbaka i tiden, och blev nyfiken på hur ni tänker!

Gymnasiet hade jag inte valt annorlunda (häst och ridutbildning/samhälls) önskar dock att jag pluggat mer och inte valt bort kurser.

Önskar att jag sökt högskola direkt efter gymnasiet, gärna socionom eller liknande.

Hade velat jobba som handläggare och inte städerska :D
 
Jag har absolut tagit en krokig väg (även @Petruska lär hålla med ;)). Det började med seminör och blev berggrundsgeolog via agronom och kemist :angel: jag har dessutom läst lite humaniora för skojs skull.

Jag ångrar absolut ingenting för det är slöseri med tid. Det enda som jag kanske borde ha gjort annorlunda var att dröja med att jobba inom det jag är utbildad till så länge bara för att jag var så less på universitetet (det satt i i några år efter jag var färdig :laugh:).

Edit: Jag gick aldrig gymnasiet heller, jag började mjölka kor direkt efter grundskolan. Förmodligen mitt livs bästa beslut.
 

Liknande trådar

Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
10 594
Senast: Rugge
·
Kropp & Själ Finns det någon här som har koll på hur det går till när man byter förnamn? Är det en krånglig process, hur lång tid tar det, behöver...
Svar
19
· Visningar
1 630
Senast: MML
·
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 379
Senast: Whoever
·
Skola & Jobb Kan man skriva en skriva-av-sig-tråd här? Den kanske bör ligga under Dagbok, men samtidigt kanske det funkar lika bra här? För er som...
2
Svar
24
· Visningar
4 059
Senast: Sasse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp