Poängen med mitt jobb

  • Dagbok
  • Trådstartare Trådstartare Wille
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 101
  • Visningar Visningar 8 411

Bukefalos 30 år!

För tredje våren har jag samna jobb och jag förstår inte poängen med jobbet. Varför finns det ens affärssystem? På vilket sätt blir världen bättre med affärssystem?

Jobbet känns bara så fullständigt meningslöst när jag inte förstår hur världen blir bättre med affärssystem. Det känns mest som om jag springer kapitalisters ärenden, för att suga ut jorden.
 

Jag googlade "affärssystem" i ett par minuter och kom fram till att det verkar handla om att man samlar allt man behöver göra (bokföring, lagerhantering, fakturering, osv) i ett program istället för att "plutta ut" de olika delarna i olika program. Jag tycker att det låter klokt och effektivt?
 
Jag googlade "affärssystem" i ett par minuter och kom fram till att det verkar handla om att man samlar allt man behöver göra (bokföring, lagerhantering, fakturering, osv) i ett program istället för att "plutta ut" de olika delarna i olika program. Jag tycker att det låter klokt och effektivt?
I fem år jobbade jag som chef och det var precis så vi använde vårt affärssystem. I det lade vi upp projekten för att kunna se budgetarna. Personalen tidredovisade i systemet så att den upparbetade tiden drogs bort från den beräknade. Samma sak med projektkostnader. Inkomna fakturor lades in i systemet så att vi sedan, efter att vi betalat dem, kunde fakturera kunden. Detta gjordes varje månad genom en digital fakturaskrivare som var installerad som tillägg till affärssystemet. När projekten var färdiga skickades sammanställningen till den som skulle granska, vilket i denna bransch alltid är länsstyrelsen. Det som låg utanför systemet var t ex löner och pensioner

Det var ett litet företag, ca tio personer. Trots detta hade det blivit väldigt mycket administration att hålla ordning på allt om vi inte haft ett affärssystem. Projekthanteringen blev enklare och det var lätt att hålla koll. Jag behövde inte tänka på om kunden fick korrekta fakturor (de kunde vara ganska komplicerade pga branschen). För kunder som ville ha transparens var det lätt att ge - bara sammanställa material och skicka.

Detta @Wille är vad affärssystem ofta används till. Jag vågar också säga att detta är en bransch där ingen arbetar för att det är så välbetalt (för det är det verkligen inte) utan pga av intresse. Med det sagt tycker jag definitivt inte att det är något som helst fel att välja yrke pga löneläget.
 
Men du kan ju testa det då? Det är ju saker du tycker om att göra.
Jag har i dagsläget ingen möjlighet att starta eget.

Det går väl såklart att driva företag utan men de flesta både småföretagare eller större företag använder väl någon form av system. Eftersom det underlättar. Ditt affärssystem kanske underlättar för någon småföretagare att driva sitt företag? Kanske någon som sysslar med att renovera fönster åt andra?

Sen finns det gott om större företag som inte drivs av girighet.
De har oljebolag som kunder och det får mig att må illa. Jag känner att jag gör våld mot mig själv genom att hjälpa dem. Det är så mot mina värderingar.

Om jag inte missförstått dina trådar genom åren @Wille , är det väl så att du helst vill jobba med trädgård eller odling på något vis - men att det finns hinder för att exempelvis ta motorsågskörkort eller pendla/flytta till ort med trädgårdsmästarutbildning? Då är det väl tyvärr så att det är acceptans som gäller: träna på att tänka att det är okej att jobba med något som känns meningslöst som ger pengar. Ett annat alternativ är att ta den kunskap du skaffat dig i ditt administrativa jobb och söka jobb inom den sektor som du tycker är meningsfull. Även större odlings- och trädgårdsnära företag måste ju ha behov av admin.

Det är lite som att verkligen, verkligen vilja bli polis men inte klarade antagningskraven. Då får man kanske satsa så mycket man bara kan på ett polisnära jobb, typ civilare eller något sorts adminjobb inom Polismyndigheten. Att ägna hela livet åt att sörja att man inte fick gå polisutbildningen känns som en säker väg tll misär.
Jag vet inte hur jag ska kunna hålla fokus på det här jobbet. Jag tappar fokus ungefär en gång per minut och det är en ständig kamp med att ta sig i kragen. Det är ett krig varje dag att klara jobbet.

Jag har exakt noll möjlighet att välja jobb. Så att välja ett admin-jobb hos ett trädgårdsföretag är en osannolik utopi. (Jag har skickat en spontanansökan till ett trädgårdsföretag i närheten, utan resultat.)
 
Jag har i dagsläget ingen möjlighet att starta eget.


De har oljebolag som kunder och det får mig att må illa. Jag känner att jag gör våld mot mig själv genom att hjälpa dem. Det är så mot mina värderingar.


Jag vet inte hur jag ska kunna hålla fokus på det här jobbet. Jag tappar fokus ungefär en gång per minut och det är en ständig kamp med att ta sig i kragen. Det är ett krig varje dag att klara jobbet.

Jag har exakt noll möjlighet att välja jobb. Så att välja ett admin-jobb hos ett trädgårdsföretag är en osannolik utopi. (Jag har skickat en spontanansökan till ett trädgårdsföretag i närheten, utan resultat.)

Alltså, jag har jobbat med en rätt uttalad nazist, det är inte mina värderingar. Faktiskt jättelångt ifrån. Jag tänker att ibland är ett jobb bara ett jobb. Gör nåt fint på din fritid som uppväger din inre etiska stress.
Jag har jobbat på massa ställen som jag inte kan sympatisera med fullt ut, men få har jag lagt krut på andra saker för att skapa en bättre miljö. Jobbat stenhårt med miljöperspektiv, effektivisering osv. Och ibland får jag ta på mig en ful jobbjacka och tänka ”det är mitt jobb, det är inte JAG som vill på sd-möten/mm/mm/mm/ men det ÄR mitt jobb.
 
Jag tänker då att mitt jobb är inte mitt jag. Det finns ju gränser, men att hitta det perfekta skavfria jobbet är typ lönlöst oavsett bransch.
Ja det finns absolut gränser, jag skulle till exempel inte vilja jobba på kansliet hos ett parti eller en organisation vars värderingar jag inte delar. Delar jag dem skulle jag nog göra avkall på rätt mycket annat för att faktiskt få jobba för rätt sak.

Men att dra gränsen vid oljebolag, i synnerhet bara som kunder, låter rätt snävt. Det bästa man kan göra för att gynna miljön i stället för oljebolagen är väl att inte köra bil.
 
De har oljebolag som kunder och det får mig att må illa. Jag känner att jag gör våld mot mig själv genom att hjälpa dem. Det är så mot mina värderingar.
Jag förstår verkligen inte hur det här kan få dig att må illa? Världen - till och med DU - är fortfarande beroende av olja. Mår du illa varje gång du sätter dig i din bil och kör :confused: ? Om oljeprodukter är nödvändiga för dig, så är de nödvändiga för många människor. Någonstans måste lite realism få kika in!

Edit: det är ju ungefär på nivå med om jag inte skulle kunna jobba på "min" förskola om vi har föräldrar (dvs kunder) som har vissa typer av jobb/arbetsgivare.
 
Senast ändrad:
Ja det finns absolut gränser, jag skulle till exempel inte vilja jobba på kansliet hos ett parti eller en organisation vars värderingar jag inte delar. Delar jag dem skulle jag nog göra avkall på rätt mycket annat för att faktiskt få jobba för rätt sak.

Men att dra gränsen vid oljebolag, i synnerhet bara som kunder, låter rätt snävt. Det bästa man kan göra för att gynna miljön i stället för oljebolagen är väl att inte köra bil.

Jag tackade nej till ett annars intressant jobb på Swedish Match, men jag hade just då lyxen att kunna välja. Man får ibland, trots att det är surt, välja sina strider.
 
Jag vet inte hur jag ska kunna hålla fokus på det här jobbet. Jag tappar fokus ungefär en gång per minut och det är en ständig kamp med att ta sig i kragen. Det är ett krig varje dag att klara jobbet.

Jag har exakt noll möjlighet att välja jobb. Så att välja ett admin-jobb hos ett trädgårdsföretag är en osannolik utopi. (Jag har skickat en spontanansökan till ett trädgårdsföretag i närheten, utan resultat.)

Din situation låter jobbig, jag förstår verkligen det. Det jag menar är att jag tror att man kan göra det onödigt jobbigt för sig själv genom bilden att det är jobbet som ska ge mening i livet. Om jobbet ger meningen att man kan försörja sig och kanske leva på det sätt man vill, kan det vara det meningsfullt i sig.

Sen hur just du ska klara att behålla fokus, det är svårt till omöjligt för andra att svara på. Hur möjligt eller omöjligt det är för dig att få ett adminjobb på ett företag som du gillar går ju inte heller för mig att bedöma - men en enda spontansökan är ingen spontanansökan. (Jag vill absolut inte tjafsa med dig om detta, det är du som har koll här. Det enda jag egentligen vill ha sagt är att ett tråkigt jobb kan ge annan mening än känslan av att jobbet i sig är så hemskt givande.)
 
Jag tänker att det goda får stå före det onda. Den absolut största kostnaden på företaget jag jobbar på är diesel. Under vintern kör vi massor med dieselslukande traktorer, ffa vid snö (i början av året tömde vi dieseltanken på jobbet för att vi plogade så mycket). Men under sommaren har iaf jag istället fokus på grönområden, återväxt och biologisk mångfald. Och den gröna växtperioden är längre än snöperioden.
 
De har oljebolag som kunder och det får mig att må illa. Jag känner att jag gör våld mot mig själv genom att hjälpa dem. Det är så mot mina värderingar.

Väldigt märkligt resonemang-då måste du likväl göra våld mot dig själv när du tankar din egen bil? inser du inte det konstiga i din tankebana?
Om du så starkt tar avstånd från oljeindustrin-hur kan du tycka det är rätt att du kör din bil till plantskolor och där köpa träd o andra plantor som i sin tur ofta har långtransporter i ryggen?
 
Hur gör du då när du skall tanka bilen?
Jag är jättefrustrerad över att omställningen till alternativa drivmedel går så fruktansvärt långsamt.

Jag vill se väldigt stora satsningar där så att det finns alternativ. Nu kan jag inte välja tyvärr.
Din situation låter jobbig, jag förstår verkligen det. Det jag menar är att jag tror att man kan göra det onödigt jobbigt för sig själv genom bilden att det är jobbet som ska ge mening i livet. Om jobbet ger meningen att man kan försörja sig och kanske leva på det sätt man vill, kan det vara det meningsfullt i sig.

Sen hur just du ska klara att behålla fokus, det är svårt till omöjligt för andra att svara på. Hur möjligt eller omöjligt det är för dig att få ett adminjobb på ett företag som du gillar går ju inte heller för mig att bedöma - men en enda spontansökan är ingen spontanansökan. (Jag vill absolut inte tjafsa med dig om detta, det är du som har koll här. Det enda jag egentligen vill ha sagt är att ett tråkigt jobb kan ge annan mening än känslan av att jobbet i sig är så hemskt givande.)
Det finns inte så många trädgårdsföretag i min region. På ett annat ställe söker jag varje år när de annonserar efter personal. De vet vem jag är för jag gjorde min praktik där under min utbildning och de gav mig toppomdömen på samtliga punkter. Men jobb där får jag inte.

Det finns ytterligare ett ställe men de har nog inga anställda alls.

Ett problem med deltidsjobb, som är det jag klarar, är att jag inte kan försörja mig på det. Ansökan om deltidssjukersättning drar ut på tiden för jag sitter fast i kö till arbetsterapeut som måste kartlägga mig först, innan intyg kan skrivas.

Så det här jobbet jag har nu under våren och det andra jag kommer ha under sommaren, släpper inte på min ekonomiska stress. Jag är hela tiden nära ett totalt sammanbrott.
 
Jag är jättefrustrerad över att omställningen till alternativa drivmedel går så fruktansvärt långsamt.
Men det är ju egentligen valfritt.
Redan nu så kan man köra bil på egen solel.
Eller köra diesel-bil på HVO.
Det är egentligen bara att göra.


Jag vill se väldigt stora satsningar där så att det finns alternativ. Nu kan jag inte välja tyvärr.
Men om inte andra heller kan välja av olika orsaker så är det ju så.
Det går långsamt därför att andra inte heller kan välja.
Företagen kan inte välja och oljeindustrin måste försörja sina människor.

Alla har ekonomiska begränsningar på olika sätt och måste förhålla sig till det.
 
Men det är ju egentligen valfritt.
Redan nu så kan man köra bil på egen solel.
Eller köra diesel-bil på HVO.
Det är egentligen bara att göra.



Men om inte andra heller kan välja av olika orsaker så är det ju så.
Det går långsamt därför att andra inte heller kan välja.
Företagen kan inte välja och oljeindustrin måste försörja sina människor.

Alla har ekonomiska begränsningar på olika sätt och måste förhålla sig till det.
Men att köpa en elbil är ju inte riktigt bara att göra, om man inte har ekonomi till det.
 
Men det är ju egentligen valfritt.
Redan nu så kan man köra bil på egen solel.
Eller köra diesel-bil på HVO.
Det är egentligen bara att göra.



Men om inte andra heller kan välja av olika orsaker så är det ju så.
Det går långsamt därför att andra inte heller kan välja.
Företagen kan inte välja och oljeindustrin måste försörja sina människor.

Alla har ekonomiska begränsningar på olika sätt och måste förhålla sig till det.
Hur kan det vara valfritt att välja en elbil när man lever på existensminimum och knappt har sparade pengar kvar?

Sen tror jag inte på elbilen på sikt. Jag vill se en utveckling av biogas och vätgas. Hade det gått framåt snabbare med utvecklingen där så hade jag kanske kört en gasbil idag, när gasbilarna hunnit sjunka i pris och antal tankställen blivit fler.
 
Jag vet inte om jag kommer klara av att jobba idag. Klockan är snart ett och jag har inte lyckats börja. Sov som en sten till halv elva. Och jag behöver åka hemifrån om tre timmar.
 
Men att köpa en elbil är ju inte riktigt bara att göra, om man inte har ekonomi till det.
Fast det är ju precis det @Inte_Ung skriver:
Men om inte andra heller kan välja av olika orsaker så är det ju så.
Det går långsamt därför att andra inte heller kan välja.
Företagen kan inte välja och oljeindustrin måste försörja sina människor.

Alla har ekonomiska begränsningar på olika sätt och måste förhålla sig till det.
 

Liknande trådar

  • Vägskäl
  • Mamma
  • Livet och förändring
  • Vad ska jag bli när jag blir stor?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp