Djurjouren
Trådstartare
Jag har varit på ridskola och tittat och har en del funderingar. Det första eleverna gör när de hoppat upp på kusen är att börja bända ner huvudet på olika vis. Vissa vifftar småhastigt, vissa brutalsågar och visa bara låser fast hela armen i model aparmar. När hästen böjt ner huvudet och verkligen släppt bettet så verkar ryttaren ha nått sitt mål för då slutar kampen om var huvudet ska vara och hästen får lite munvila och går kvar med krök en stund innan den slår upp huvudet igen och hela karusellen börjar om. Jag har sällan varit i kontakt med ridskoleridning sen jag lärt mig av med min huvudfixering och därför har jag förträngt hur viktigt huvudhållningen tydligen är.
Varför är det så? Ryttarna har inte en chans i världen att få en korrekt sits så att de faktiskt KAN inverka på hästen för de är så fullt upptagna med handarbetet. Vissa hästar packade ihop sig rätt bra, de trampar in bakbenen så att många säkert luras att tro att de går i form men inte en enda fick med sig bäckenet.
Det är lite sorgligt att det är så här. Ridlärana verkar inte ha nått emot det för inte ett ord nämndes om en stilla hand.
Ni som är ridskoleridlärare, hur ser ni på det hela? Struntar man i det för att det inte är lönt att tjata? Eller för att ni inte vet bättre själv? Eller nån annan orsak?
Det är ju pinsamt för Sveriges ridframtid om alla ryttare lär sig rida på detta vis. Vet inte om fallet är annorlunda uppåt i landet men här nere i Malmö-Lund området så är det bändtekninken som gäller.
Och ni som rider på ridskolor, vad tycker ni om det hela? Varför är huvudet så viktigt? Har ni nånsin fått en förklaring på varför man inte ska göra så?
Är inte ute efter att kritisera ryttarna för det finns ju en lärare i mitteln på manegen som ska se till att lära folket rida, utan jag är intresserad av olika sätt att se på det hela.
Varför är det så? Ryttarna har inte en chans i världen att få en korrekt sits så att de faktiskt KAN inverka på hästen för de är så fullt upptagna med handarbetet. Vissa hästar packade ihop sig rätt bra, de trampar in bakbenen så att många säkert luras att tro att de går i form men inte en enda fick med sig bäckenet.
Det är lite sorgligt att det är så här. Ridlärana verkar inte ha nått emot det för inte ett ord nämndes om en stilla hand.
Ni som är ridskoleridlärare, hur ser ni på det hela? Struntar man i det för att det inte är lönt att tjata? Eller för att ni inte vet bättre själv? Eller nån annan orsak?
Det är ju pinsamt för Sveriges ridframtid om alla ryttare lär sig rida på detta vis. Vet inte om fallet är annorlunda uppåt i landet men här nere i Malmö-Lund området så är det bändtekninken som gäller.
Och ni som rider på ridskolor, vad tycker ni om det hela? Varför är huvudet så viktigt? Har ni nånsin fått en förklaring på varför man inte ska göra så?
Är inte ute efter att kritisera ryttarna för det finns ju en lärare i mitteln på manegen som ska se till att lära folket rida, utan jag är intresserad av olika sätt att se på det hela.