Separation

[Mia_R]

I barnens kostnader ingår ju tex bostadskostnaderna.

Nu kan de ju bo både med TS och hemma hos honom så det går det nog inte att dra in.

 

[Palermo]

Nu kan de ju bo både med TS och hemma hos honom så det går det nog inte att dra in.

Det beror ju på hur det blir med allt.

Min kommentar ska nog främst läsas som att det mest brådskande kanske inte är att begränsa pappans ekonomiska ansvar. Men allt beror så klart på hur det blir, praktiskt sett.

Väldigt många kvinnors erfarenhet är ju tyvärr, som tex @Tantan nämner, att ha huvudansvaret för barnen och minsta möjliga ekonomiska stöd från pappan.

 

[Mia_R]

Det beror ju på hur det blir med allt.

Min kommentar ska nog främst läsas som att det mest brådskande kanske inte är att begränsa pappans ekonomiska ansvar. Men allt beror så klart på hur det blir, praktiskt sett.

Väldigt många kvinnors erfarenhet är ju tyvärr, som tex @Tantan nämner, att ha huvudansvaret för barnen och minsta möjliga ekonomiska stöd från pappan.

Fast det gäller ju sällan boendet utan allt runtomkring, som kläder, hobbies osv.

 

[tanten]

I barnens kostnader ingår ju tex bostadskostnaderna.

Ja. Självklart.

 

[Palermo]

Fast det gäller ju sällan boendet utan allt runtomkring, som kläder, hobbies osv.

I varierad grad.

 

[Kristall10]

Jag tänker att det är här det är viktigast att lägga energi och ork just nu. Som långtidssjukskriven kommer du tyvärr ha extremt svårt att få bostadslån. Finns det någon som kan stå som medlåntagare?

Möjligtvis finns det en eller ett par som kanske kan ställa upp som medlåntagare.
Men först och främst måste jag få till ett möte med banken.

 

[Fiorano]

Nu kan de ju bo både med TS och hemma hos honom så det går det nog inte att dra in.

Men så länge han står på huset ska han naturligtvis betala sin del för det. Att han valt att flytta och ha en lägenhet ska inte ts lida för.

 

[Kristall10]

Så har fd sambo hämtat i stort sett allt inomhus som är hans och jag har så mycket plats över i skåp, lådor och förråd
Igår var han så mild och tillmötesgående när han var här och hämtade grejer.
Idag var han på sämre humör men han har haft barnen igår och idag (sonen sov dock hemma men pappa hämtade direkt han vaknade) samtidigt som han åkt runt och hämtat möbler han fått eller köpt billigt.
Jag är glad och har målat för fullt och är nöjd över att bli av med alla hans grejer.
Vet inte om han förväntade sig att jag skulle vara ledsen när han hämtar grejer eller att jag skulle vilja ha kvar något av hans grejer.

 

[the_connemara]

Heja dig!!

 

[Kristall10]

Alltså.
Jag har varit väldigt tillmötesgående och packat ihop allt som är hans utan ett ord. Allt som han haft med sig från sin lägenhet som han hade när vi träffades osv.
Har till och med köpt nya köksknivar då han i helgen påpekade att de två vi använder mest är hans. Som han hade redan innan vi träffades så de är då minst 20 år gamla.
Även beställt en router då han öven påpekade att det var han som köpt den. Allt utan minsta lilla tjafs från min sida.
Och i kväll när han kommer för att lämna sonen och ta sina knivar så frågar han om inte nagelklipparen också är hans!
Alltså jag höll på att tappa det totalt där men barnen var ju bredvid så jag fick lägga band på mig.
Men sedan kunde jag inte låta bli att skriva ett väldigt argt meddelande till honom där jag undrade om han fattar hur lågt han har sjunkit när han frågar om en nagelklippare som kostar typ 40 spänn och går att köpa i varenda matbutik.
Man slutar aldrig förvånas.

 

[dobbis]

Alltså.
Jag har varit väldigt tillmötesgående och packat ihop allt som är hans utan ett ord. Allt som han haft med sig från sin lägenhet som han hade när vi träffades osv.
Har till och med köpt nya köksknivar då han i helgen påpekade att de två vi använder mest är hans. Som han hade redan innan vi träffades så de är då minst 20 år gamla.
Även beställt en router då han öven påpekade att det var han som köpt den. Allt utan minsta lilla tjafs från min sida.
Och i kväll när han kommer för att lämna sonen och ta sina knivar så frågar han om inte nagelklipparen också är hans!
Alltså jag höll på att tappa det totalt där men barnen var ju bredvid så jag fick lägga band på mig.
Men sedan kunde jag inte låta bli att skriva ett väldigt argt meddelande till honom där jag undrade om han fattar hur lågt han har sjunkit när han frågar om en nagelklippare som kostar typ 40 spänn och går att köpa i varenda matbutik.
Man slutar aldrig förvånas.

Så imponerad av dig, jag hade hämtat den jäkla nagelklipparen o kört ner den i halsen på honom

 

[kolblakkur]

Alltså.
Jag har varit väldigt tillmötesgående och packat ihop allt som är hans utan ett ord. Allt som han haft med sig från sin lägenhet som han hade när vi träffades osv.
Har till och med köpt nya köksknivar då han i helgen påpekade att de två vi använder mest är hans. Som han hade redan innan vi träffades så de är då minst 20 år gamla.
Även beställt en router då han öven påpekade att det var han som köpt den. Allt utan minsta lilla tjafs från min sida.
Och i kväll när han kommer för att lämna sonen och ta sina knivar så frågar han om inte nagelklipparen också är hans!
Alltså jag höll på att tappa det totalt där men barnen var ju bredvid så jag fick lägga band på mig.
Men sedan kunde jag inte låta bli att skriva ett väldigt argt meddelande till honom där jag undrade om han fattar hur lågt han har sjunkit när han frågar om en nagelklippare som kostar typ 40 spänn och går att köpa i varenda matbutik.
Man slutar aldrig förvånas.

Man tror man känner någon - tills man separerar

 

[Kristall10]

Så imponerad av dig, jag hade hämtat den jäkla nagelklipparen o kört ner den i halsen på honom

Ja hade inte barnen varit där så hade det mycket väl kunnat bli så.
Jag skrev åt honom att han kan ta nagelklipparen då jag är rätt säker på att jag har råd att köpa en ny för 30-40kr.

Swishade även tillbaka pengarna för sonens födelsedagspresenter som jag köpt (han fyller om en vecka) och skrev att han får fixa egna.
Det kommer bli mycket jobbigare för honom än att köpa en nagelklippare

 

[mysboll]

Låter som du kommer klara dig MYCKET bättre utan honom.

 

[Eurydome]

Ja hade inte barnen varit där så hade det mycket väl kunnat bli så.
Jag skrev åt honom att han kan ta nagelklipparen då jag är rätt säker på att jag har råd att köpa en ny för 30-40kr.

Swishade även tillbaka pengarna för sonens födelsedagspresenter som jag köpt (han fyller om en vecka) och skrev att han får fixa egna.
Det kommer bli mycket jobbigare för honom än att köpa en nagelklippare

Jag fattar att det kan kännas bra i stunden att fräsa ifrån men i det långa loppet tjänar man själv på att lägga band på sig eftersom man då skapar bättre förutsättningar för både sig själv, och sina barn. Vad man än tycker om personen så är det någon som man behöver ha att göra med i många år framöver, om man har små barn.

Som ett par är man ofta van vid att det är ok att vara lite bitsk eftersom man vet med sig att man hör ihop och har en lojalitet mot varandra, den andra personen finns kvar. Har man separerat så är den samhörigheten borta och smågrejer leder lättare till splittring. Det är min erfarenhet i alla fall.

Särskilt om barnen råkar i någon form av svårigheter, såsom sjukdom, diagnoser eller mobbning så behöver man arbeta tillsammans för barnens bästa och då kan det kännas gott att känna att man har lagt en bra grund för det.

Jag är verkligen inte perfekt själv men min ledstjärna har alltid varit att när banen är vuxna så ska jag kunna känna att jag från min sida gjort mitt bästa för att ha en god relation med deras andra förälder.

Men jag fattar naturligtvis att du blir irriterad!

 

[dobbis]

Jag fattar att det kan kännas bra i stunden att fräsa ifrån men i det långa loppet tjänar man själv på att lägga band på sig eftersom man då skapar bättre förutsättningar för både sig själv, och sina barn. Vad man än tycker om personen så är det någon som man behöver ha att göra med i många år framöver, om man har små barn.

Som ett par är man ofta van vid att det är ok att vara lite bitsk eftersom man vet med sig att man hör ihop och har en lojalitet mot varandra, den andra personen finns kvar. Har man separerat så är den samhörigheten borta och smågrejer leder lättare till splittring. Det är min erfarenhet i alla fall.

Särskilt om barnen råkar i någon form av svårigheter, såsom sjukdom, diagnoser eller mobbning så behöver man arbeta tillsammans för barnens bästa och då kan det kännas gott att känna att man har lagt en bra grund för det.

Jag är verkligen inte perfekt själv men min ledstjärna har alltid varit att när banen är vuxna så ska jag kunna känna att jag från min sida gjort mitt bästa för att ha en god relation med deras andra förälder.

Men jag fattar naturligtvis att du blir irriterad!

Finns ingen anledning att lägga sig platt bara för att man delat på sig, beter man sig som en rövhatt så ska man få veta det. Då kanske dom tänker till en annan gång (nä det tror inte jag heller på )

 

[Mia_R]

Syrrans ex var ett as under hela tiden de levde tillsammans och även efter separationen. Hon försökte hela tiden att de skulle ha en fungerande relation efteråt för barnens skull, men han misshandlade dem psykiskt i alla år, henne även fysiskt när de var sambo. Jag tyckte hela tiden hon skulle klippa för deras egen skull, att försöka samarbeta fungerar bara om man är två, vill inte den ene så är det bättre att släppa det. Mina syskonbarn hade mått så väldigt mycket bättre idag om syrran inte försökt få spermadonatorn att iaf låtsas bry sig om dem.

 

[MJLee]

Alltså.
Jag har varit väldigt tillmötesgående och packat ihop allt som är hans utan ett ord. Allt som han haft med sig från sin lägenhet som han hade när vi träffades osv.
Har till och med köpt nya köksknivar då han i helgen påpekade att de två vi använder mest är hans. Som han hade redan innan vi träffades så de är då minst 20 år gamla.
Även beställt en router då han öven påpekade att det var han som köpt den. Allt utan minsta lilla tjafs från min sida.
Och i kväll när han kommer för att lämna sonen och ta sina knivar så frågar han om inte nagelklipparen också är hans!
Alltså jag höll på att tappa det totalt där men barnen var ju bredvid så jag fick lägga band på mig.
Men sedan kunde jag inte låta bli att skriva ett väldigt argt meddelande till honom där jag undrade om han fattar hur lågt han har sjunkit när han frågar om en nagelklippare som kostar typ 40 spänn och går att köpa i varenda matbutik.
Man slutar aldrig förvånas.

Jag bara spekulerar men kan han ha surat till och blivit förnärmad att du är så stark och glad och uppenbarligen klarar dig bättre än när ni var tillsammans, kan, i hans ögon, vara provocerande och därför blir han så futtig.

 

[Kristall10]

Jag fattar att det kan kännas bra i stunden att fräsa ifrån men i det långa loppet tjänar man själv på att lägga band på sig eftersom man då skapar bättre förutsättningar för både sig själv, och sina barn. Vad man än tycker om personen så är det någon som man behöver ha att göra med i många år framöver, om man har små barn.

Som ett par är man ofta van vid att det är ok att vara lite bitsk eftersom man vet med sig att man hör ihop och har en lojalitet mot varandra, den andra personen finns kvar. Har man separerat så är den samhörigheten borta och smågrejer leder lättare till splittring. Det är min erfarenhet i alla fall.

Särskilt om barnen råkar i någon form av svårigheter, såsom sjukdom, diagnoser eller mobbning så behöver man arbeta tillsammans för barnens bästa och då kan det kännas gott att känna att man har lagt en bra grund för det.

Jag är verkligen inte perfekt själv men min ledstjärna har alltid varit att när banen är vuxna så ska jag kunna känna att jag från min sida gjort mitt bästa för att ha en god relation med deras andra förälder.

Men jag fattar naturligtvis att du blir irriterad!

Jag tänker absolut inte vara omöjligt. Självklart ska inte barnen komma i kläm på något sätt. Men någon måtta får det vara på dumheterna.
Jag har dessutom förklarat för barnen att just nu är jag ”lite” arg och besviken på pappa eftersom han bara flyttade sådär helt plötsligt och att jag därför inte vill ha mer kontakt än nödvändigt. Men att det kommer att kännas bättre så småningom.
Dom förstår det och jag har även sagt till dom att bara för att jag är besviken på pappa så behöver inte dom vara det. Att det inte är någon tävling mellan oss vem som är bäst och att pappa har gjort så gott han kunnat och det han trodde var rätt.
Jag pratar inte negativt om pappan när barnen är med och jag försöker uppmuntra dom att vara där och fråga om deras nya rum osv. Så jag tycker absolut att jag sköter min del så bra jag bara kan.

 

[Kristall10]

Jag bara spekulerar men kan han ha surat till och blivit förnärmad att du är så stark och glad och uppenbarligen klarar dig bättre än när ni var tillsammans, kan, i hans ögon, vara provocerande och därför blir han så futtig.

Ja, ingen aning. Så här småsint har han då aldrig varit förut.
Eller så kom han bara på att han behövde klippa naglarna