De första åren när vi hade separerat var det kaos med känslor första dagen barnen kom till mig. De "höll sig i skinnet" mer hos pappan och sen bubblade det ut när de kom tillbaka. Jag fick ha den dagen obokad för det funkade inte att göra något då.
Samma här! Så fort de var stora nog att bo en vecka i taget så såg jag till att vi bytte på fredagar, bara för att kunna sova ut dagen efter. Det blev alltid sent och mycket känslor både högt och lågt första kvällen. Ibland tog det nästan hela helgen innan det hade lugnat sig. Det hade varit fruktansvärt att behöva hantera det under jobb-/skolveckan.
Samma här!
Nu i efterhand förstår jag det hela mer och mer men där och då var det skitjobbigt.
Vi har en väldigt fin relation nu