Skillnaden mellan V och MP

[Badger]

borttaget

 

[Niyama]

Kan vi snälla låta denna tråden handla om skillnaderna mellan V och MP?

Vet inte varför du citerar mig och inte @Rumpnissen som kom med sin rätt fula antydning.

Men små sidospår blir det ju alltid, fattar att det inte ska dra iväg och handla om andra partier men att detaljstyra just denna tråd känns lite märkligt.

 

[Badger]

Ja, det kan man ju önska. Det vore toppen. Den snabbaste analysen är ju helt enkelt att högern är mer intresserade av pengar än något annat, och saknar förmåga att se att kapitalism utan politiska gränser inte kan hantera sina egna externa effekter, såsom utrotning av biologisk mångfald. Sen är ju högern just nu besatta av invandring (egentligen av utkastning), men det kan ju vara mer temporärt. Mitt första påstående är inte av samma temporära natur; sådan är kapitalismen, helt enkelt.

Jag håller ju inte alls med tyvärr.

Om högern hade varit rationell och intresserad av pengar mer än någonting annat så skulle de varit intresserade av kostnaderna som klimatförändringarna orsakar och intresserade av teknikutvecklingen den erbjuder.

Kortade ned. pga inte trådurspårning.

 

[Mkb]

En skillnad mellan V och MP är ju deras sannolikhet att sitta i regering.

Något jag gillar med Dadgostar är också det att hon har fortsatt på Sjöstedts krav om att sitta i regering, det är rimligt att begära det utifrån att det då också blir lättare att utkräva ansvar från de som är själva regeringsunderlaget. Den situation som vi exempelvis har nu med SD som skuggstyr regeringen är svår för väljare att förhålla sig till. Det går liksom varken undkomma deras inflytande eller hålla dem ytterst ansvariga på det sätt som man kan med ett parti som sitter i regering. Därför har jag hellre V i regering än "utanför fast inte helt utanför".

Hon är också en partiledare som definitivt inte kommer med tomma hot utan som tog ner Löfvens regering för marknadshyrorna till exempel. Det draget kan jag uppskatta, V under henne är ingen dörrmatta på det sätt som exempelvis L har utvecklats till att bli.

Sedan gillar jag däremot inte att V under henne verkar ha tagit ett steg tillbaka från miljöpolitiken och det är ju en annan skillnad med MP. För MP kan man räkna med att miljön rent ideologiskt alltid kommer först. Problemet för MP är snarare att deras främsta samarbetspartner S har en fullkomligt kass miljöpolitik och MP har till skillnad från V inget emot att bli överkörda hälften av tiden. Sedan tycker jag att det finns en viss naivitet i MP:s mer neutrala hållning till ekonomisk politik just eftersom den som andra påpekat också har en miljöpåverkan. Det gör ju att man kan göra bra miljöpolitik med ena handen samtidigt som man gör dålig miljöpolitik med den andra handen. I slutändan kan det vara ineffektivt, på så vis tycker jag det skulle vara bra om MP rör sig ideologiskt vänsterut eftersom det är mer konsekvent även miljöpolitiskt.

Ideologiskt skiljer de sig förstås åt eftersom V är mer vänster på alla sätt, fast jag tycker att V har blivit mycket mindre vänster på vissa plan vilket också stör mig rejält när flera övriga partier går höger. Jag tycker att man har lämnat frågor som antirasism, feminism och miljö lite för att till synes prioritera klassiska "industri-vänsterfrågor" eller utifrån någon slags tidigare syn på vad klasskamp innebär. Men i dagens vänster särskilt när S tagit ett kliv högerut finns ett jättestort utrymme för att lyfta allt kring samhällsservice (vård, kollektivtrafik och så vidare) tillsammans med värdet och behovet av invandring och vårt förhållande till vår miljö som en enhetlig systemkritik. Där är jag lite besviken på V för att de inte riktigt lyckas fånga upp de som sannolikt nu är besvikna på S högersväng, för mig känns det hela tiden som att det borde gå betydligt bättre för V utifrån deras läge politiskt. Det finns en potential där och de är viktigare än tidigare som motvikt till radikalhögern och även till S:s högersväng, men de måste lägga in en högre växel på flera områden.

MP är ideologiskt mer flexibla i grunden utifrån att de startade som ett slags enfrågeparti och därför är det inte lika lätt för mig att bli besviken på hur de förvaltar sin ideologi. Däremot ser jag en överhängande risk att de anpassar sig efter S mer och mer katastrofala politik på ett sätt som jag inte tror att V hade accepterat.

Tycker valet mellan MP och V bara blir svårare och svårare, tidigare låg även L med i leken för mig men de kan jag räkna bort sedan länge. MP och V har mycket gemensamt och mycket som skiljer. Det handlar nog för många om vilken hjärtefråga man har, är det miljö kan det vara riskabelt att rösta V och är det snarare sådant som ekonomisk jämlikhet kan det vara riskabelt att rösta MP. Jag vet bara att röstar jag MP kommer jag personrösta för att uppväga vad jag tycker är ett lite svagt ledarskap och röstar jag V är det mer för att markera att vänstern behövs mer än någonsin än för att jag anser att det de har idag räcker hela vägen.

 

[Badger]

En skillnad mellan V och MP är ju deras sannolikhet att sitta i regering.

Något jag gillar med Dadgostar är också det att hon har fortsatt på Sjöstedts krav om att sitta i regering, det är rimligt att begära det utifrån att det då också blir lättare att utkräva ansvar från de som är själva regeringsunderlaget. Den situation som vi exempelvis har nu med SD som skuggstyr regeringen är svår för väljare att förhålla sig till. Det går liksom varken undkomma deras inflytande eller hålla dem ytterst ansvariga på det sätt som man kan med ett parti som sitter i regering. Därför har jag hellre V i regering än "utanför fast inte helt utanför".

Hon är också en partiledare som definitivt inte kommer med tomma hot utan som tog ner Löfvens regering för marknadshyrorna till exempel. Det draget kan jag uppskatta, V under henne är ingen dörrmatta på det sätt som exempelvis L har utvecklats till att bli.

Sedan gillar jag däremot inte att V under henne verkar ha tagit ett steg tillbaka från miljöpolitiken och det är ju en annan skillnad med MP. För MP kan man räkna med att miljön rent ideologiskt alltid kommer först. Problemet för MP är snarare att deras främsta samarbetspartner S har en fullkomligt kass miljöpolitik och MP har till skillnad från V inget emot att bli överkörda hälften av tiden. Sedan tycker jag att det finns en viss naivitet i MP:s mer neutrala hållning till ekonomisk politik just eftersom den som andra påpekat också har en miljöpåverkan. Det gör ju att man kan göra bra miljöpolitik med ena handen samtidigt som man gör dålig miljöpolitik med den andra handen. I slutändan kan det vara ineffektivt, på så vis tycker jag det skulle vara bra om MP rör sig ideologiskt vänsterut eftersom det är mer konsekvent även miljöpolitiskt.

Ideologiskt skiljer de sig förstås åt eftersom V är mer vänster på alla sätt, fast jag tycker att V har blivit mycket mindre vänster på vissa plan vilket också stör mig rejält när flera övriga partier går höger. Jag tycker att man har lämnat frågor som antirasism, feminism och miljö lite för att till synes prioritera klassiska "industri-vänsterfrågor" eller utifrån någon slags tidigare syn på vad klasskamp innebär. Men i dagens vänster särskilt när S tagit ett kliv högerut finns ett jättestort utrymme för att lyfta allt kring samhällsservice (vård, kollektivtrafik och så vidare) tillsammans med värdet och behovet av invandring och vårt förhållande till vår miljö som en enhetlig systemkritik. Där är jag lite besviken på V för att de inte riktigt lyckas fånga upp de som sannolikt nu är besvikna på S högersväng, för mig känns det hela tiden som att det borde gå betydligt bättre för V utifrån deras läge politiskt. Det finns en potential där och de är viktigare än tidigare som motvikt till radikalhögern och även till S:s högersväng, men de måste lägga in en högre växel på flera områden.

MP är ideologiskt mer flexibla i grunden utifrån att de startade som ett slags enfrågeparti och därför är det inte lika lätt för mig att bli besviken på hur de förvaltar sin ideologi. Däremot ser jag en överhängande risk att de anpassar sig efter S mer och mer katastrofala politik på ett sätt som jag inte tror att V hade accepterat.

Tycker valet mellan MP och V bara blir svårare och svårare, tidigare låg även L med i leken för mig men de kan jag räkna bort sedan länge. MP och V har mycket gemensamt och mycket som skiljer. Det handlar nog för många om vilken hjärtefråga man har, är det miljö kan det vara riskabelt att rösta V och är det snarare sådant som ekonomisk jämlikhet kan det vara riskabelt att rösta MP. Jag vet bara att röstar jag MP kommer jag personrösta för att uppväga vad jag tycker är ett lite svagt ledarskap och röstar jag V är det mer för att markera att vänstern behövs mer än någonsin än för att jag anser att det de har idag räcker hela vägen.

Rätta mig om jag har fel. Men när det gäller sitta i regeringen, frågan, så hade jag fått en känsla av att MP i alla fall tidigare har haft en större chans att hamna i regering än V (iom att de rent av suttit i en), oavsett vad Dagostar säger. Medan V har en historia av att ibland få igenom sina frågor utanför en regering.
Iom att i alla fall tidigare har S inte velat sitta i regering med V och inte heller C har velat göra det och inte heller L. Pga historiska skäl och att de kanske inte uppfattat att V är så långt från lyktstolparna V ser det. Så om detta inte ändrat sig så är Vs chans att sitta i regering begränsad till om de kan få en majoritet med MP? Samtidigt kan de såklart säga att de inte skulle stötta en S regering och därmed oavsiktligt få till att tex M får tre år till.

Jag är kanske helt ute och cyklar, detta kanske ändrat sig nu inför valet och S och C har sagt att de kan sitta i regering med V? Jag är ganska säker på att L sagt att de inte skulle sitta med V (eller SD).

 

[tanten]

Nu känns det lite riskabelt att svara på detta för nån kommer säkert vrida det till att det beror på att hon är kvinna. Jag kommer inte på nåt bra exempel nu men tycker ofta hon ger dåliga svar i debatter. Jag vill att det ska gå bra för V och jag sitter på helspänn när hon pratar. Sen tycker jag hon är lite gapig eller vad man ska säga. Och att det låter som hon har storhetsvansinne ibland.

Kvinnlig eller manlig ledare har föga med den förda politiken att göra. Man röstar väl på ett parti - inte en perso0n? Var inte det vad tråden handlar om...

 

[Rumpnissen]

Men jisses. Det var ju jag som skrev att jag har svårt för henne och kan meddela att det finns betydligt fler kvinnliga politiker jag gillar än manliga. Annie Lööf, trots att jag inte gillar C. Maria Wetterstrand, Amanda Lind, Isabella Lövin men gillar inte alla kvinnliga miljöpartister, har svårare för Stenevi t.ex. och det beror inte på att hon är kvinna. Jag skulle kunna rabbla hur många kvinnor som helst men kommer bara på 2 (!) män jag gillar.

1. Jag har inte citerat eller taggat dig. 2. Jag skrev uttryckligen "Utan att på något sätt anklaga någon här i tråden". Så du kan sätta dig ner, andas och sluta känna dig träffad.

 

[Mkb]

Rätta mig om jag har fel. Men när det gäller sitta i regeringen, frågan, så hade jag fått en känsla av att MP i alla fall tidigare har haft en större chans att hamna i regering än V (iom att de rent av suttit i en), oavsett vad Dagostar säger. Medan V har en historia av att ibland få igenom sina frågor utanför en regering.
Iom att i alla fall tidigare har S inte velat sitta i regering med V och inte heller C har velat göra det och inte heller L. Pga historiska skäl och att de kanske inte uppfattat att V är så långt från lyktstolparna V ser det. Så om detta inte ändrat sig så är Vs chans att sitta i regering begränsad till om de kan få en majoritet med MP? Samtidigt kan de såklart säga att de inte skulle stötta en S regering och därmed oavsiktligt få till att tex M får tre år till.

Jag är kanske helt ute och cyklar, detta kanske ändrat sig nu inför valet och S och C har sagt att de kan sitta i regering med V? Jag är ganska säker på att L sagt att de inte skulle sitta med V (eller SD).

Absolut, jag kanske var otydlig men V:s plats i regering är ju långtifrån självklar och det var utifrån det jag diskuterade Dadgostars krav på det. MP är väl å sin sida i princip garanterad en plats i en S regering.

 

[Rumpnissen]

En skillnad mellan V och MP är ju deras sannolikhet att sitta i regering.

Något jag gillar med Dadgostar är också det att hon har fortsatt på Sjöstedts krav om att sitta i regering, det är rimligt att begära det utifrån att det då också blir lättare att utkräva ansvar från de som är själva regeringsunderlaget. Den situation som vi exempelvis har nu med SD som skuggstyr regeringen är svår för väljare att förhålla sig till. Det går liksom varken undkomma deras inflytande eller hålla dem ytterst ansvariga på det sätt som man kan med ett parti som sitter i regering. Därför har jag hellre V i regering än "utanför fast inte helt utanför".

Hon är också en partiledare som definitivt inte kommer med tomma hot utan som tog ner Löfvens regering för marknadshyrorna till exempel. Det draget kan jag uppskatta, V under henne är ingen dörrmatta på det sätt som exempelvis L har utvecklats till att bli.

Sedan gillar jag däremot inte att V under henne verkar ha tagit ett steg tillbaka från miljöpolitiken och det är ju en annan skillnad med MP. För MP kan man räkna med att miljön rent ideologiskt alltid kommer först. Problemet för MP är snarare att deras främsta samarbetspartner S har en fullkomligt kass miljöpolitik och MP har till skillnad från V inget emot att bli överkörda hälften av tiden. Sedan tycker jag att det finns en viss naivitet i MP:s mer neutrala hållning till ekonomisk politik just eftersom den som andra påpekat också har en miljöpåverkan. Det gör ju att man kan göra bra miljöpolitik med ena handen samtidigt som man gör dålig miljöpolitik med den andra handen. I slutändan kan det vara ineffektivt, på så vis tycker jag det skulle vara bra om MP rör sig ideologiskt vänsterut eftersom det är mer konsekvent även miljöpolitiskt.

Ideologiskt skiljer de sig förstås åt eftersom V är mer vänster på alla sätt, fast jag tycker att V har blivit mycket mindre vänster på vissa plan vilket också stör mig rejält när flera övriga partier går höger. Jag tycker att man har lämnat frågor som antirasism, feminism och miljö lite för att till synes prioritera klassiska "industri-vänsterfrågor" eller utifrån någon slags tidigare syn på vad klasskamp innebär. Men i dagens vänster särskilt när S tagit ett kliv högerut finns ett jättestort utrymme för att lyfta allt kring samhällsservice (vård, kollektivtrafik och så vidare) tillsammans med värdet och behovet av invandring och vårt förhållande till vår miljö som en enhetlig systemkritik. Där är jag lite besviken på V för att de inte riktigt lyckas fånga upp de som sannolikt nu är besvikna på S högersväng, för mig känns det hela tiden som att det borde gå betydligt bättre för V utifrån deras läge politiskt. Det finns en potential där och de är viktigare än tidigare som motvikt till radikalhögern och även till S:s högersväng, men de måste lägga in en högre växel på flera områden.

MP är ideologiskt mer flexibla i grunden utifrån att de startade som ett slags enfrågeparti och därför är det inte lika lätt för mig att bli besviken på hur de förvaltar sin ideologi. Däremot ser jag en överhängande risk att de anpassar sig efter S mer och mer katastrofala politik på ett sätt som jag inte tror att V hade accepterat.

Tycker valet mellan MP och V bara blir svårare och svårare, tidigare låg även L med i leken för mig men de kan jag räkna bort sedan länge. MP och V har mycket gemensamt och mycket som skiljer. Det handlar nog för många om vilken hjärtefråga man har, är det miljö kan det vara riskabelt att rösta V och är det snarare sådant som ekonomisk jämlikhet kan det vara riskabelt att rösta MP. Jag vet bara att röstar jag MP kommer jag personrösta för att uppväga vad jag tycker är ett lite svagt ledarskap och röstar jag V är det mer för att markera att vänstern behövs mer än någonsin än för att jag anser att det de har idag räcker hela vägen.

Så himlans on point. Delar din analys helt .

 

[sjoberga]

En skillnad mellan V och MP är ju deras sannolikhet att sitta i regering.

Något jag gillar med Dadgostar är också det att hon har fortsatt på Sjöstedts krav om att sitta i regering, det är rimligt att begära det utifrån att det då också blir lättare att utkräva ansvar från de som är själva regeringsunderlaget. Den situation som vi exempelvis har nu med SD som skuggstyr regeringen är svår för väljare att förhålla sig till. Det går liksom varken undkomma deras inflytande eller hålla dem ytterst ansvariga på det sätt som man kan med ett parti som sitter i regering. Därför har jag hellre V i regering än "utanför fast inte helt utanför".

Hon är också en partiledare som definitivt inte kommer med tomma hot utan som tog ner Löfvens regering för marknadshyrorna till exempel. Det draget kan jag uppskatta, V under henne är ingen dörrmatta på det sätt som exempelvis L har utvecklats till att bli.

Sedan gillar jag däremot inte att V under henne verkar ha tagit ett steg tillbaka från miljöpolitiken och det är ju en annan skillnad med MP. För MP kan man räkna med att miljön rent ideologiskt alltid kommer först. Problemet för MP är snarare att deras främsta samarbetspartner S har en fullkomligt kass miljöpolitik och MP har till skillnad från V inget emot att bli överkörda hälften av tiden. Sedan tycker jag att det finns en viss naivitet i MP:s mer neutrala hållning till ekonomisk politik just eftersom den som andra påpekat också har en miljöpåverkan. Det gör ju att man kan göra bra miljöpolitik med ena handen samtidigt som man gör dålig miljöpolitik med den andra handen. I slutändan kan det vara ineffektivt, på så vis tycker jag det skulle vara bra om MP rör sig ideologiskt vänsterut eftersom det är mer konsekvent även miljöpolitiskt.

Ideologiskt skiljer de sig förstås åt eftersom V är mer vänster på alla sätt, fast jag tycker att V har blivit mycket mindre vänster på vissa plan vilket också stör mig rejält när flera övriga partier går höger. Jag tycker att man har lämnat frågor som antirasism, feminism och miljö lite för att till synes prioritera klassiska "industri-vänsterfrågor" eller utifrån någon slags tidigare syn på vad klasskamp innebär. Men i dagens vänster särskilt när S tagit ett kliv högerut finns ett jättestort utrymme för att lyfta allt kring samhällsservice (vård, kollektivtrafik och så vidare) tillsammans med värdet och behovet av invandring och vårt förhållande till vår miljö som en enhetlig systemkritik. Där är jag lite besviken på V för att de inte riktigt lyckas fånga upp de som sannolikt nu är besvikna på S högersväng, för mig känns det hela tiden som att det borde gå betydligt bättre för V utifrån deras läge politiskt. Det finns en potential där och de är viktigare än tidigare som motvikt till radikalhögern och även till S:s högersväng, men de måste lägga in en högre växel på flera områden.

MP är ideologiskt mer flexibla i grunden utifrån att de startade som ett slags enfrågeparti och därför är det inte lika lätt för mig att bli besviken på hur de förvaltar sin ideologi. Däremot ser jag en överhängande risk att de anpassar sig efter S mer och mer katastrofala politik på ett sätt som jag inte tror att V hade accepterat.

Tycker valet mellan MP och V bara blir svårare och svårare, tidigare låg även L med i leken för mig men de kan jag räkna bort sedan länge. MP och V har mycket gemensamt och mycket som skiljer. Det handlar nog för många om vilken hjärtefråga man har, är det miljö kan det vara riskabelt att rösta V och är det snarare sådant som ekonomisk jämlikhet kan det vara riskabelt att rösta MP. Jag vet bara att röstar jag MP kommer jag personrösta för att uppväga vad jag tycker är ett lite svagt ledarskap och röstar jag V är det mer för att markera att vänstern behövs mer än någonsin än för att jag anser att det de har idag räcker hela vägen.

Jo, MP har navigerat till sig nästan självklara i en S-ledd regering, på gott och ont. Och V får inte plats, ingen utom MP vill ha med dem i en regering. Frågan är om regeringsfrågan egentligen ändrar hur mycket makt partierna får, det är inte uppenbart, så länge inte majoritetsregeringar kan formas.

 

[Mkb]

Jo, MP har navigerat till sig nästan självklara i en S-ledd regering, på gott och ont. Och V får inte plats, ingen utom MP vill ha med dem i en regering. Frågan är om regeringsfrågan egentligen ändrar hur mycket makt partierna får, det är inte uppenbart, så länge inte majoritetsregeringar kan formas.

För V kan det nog faktiskt vara en fördel att inte sitta i regering, men personligen tror jag inte det är bra på sikt.

På samma sätt hade jag nog faktiskt föredragit att Tidöavtalet var en Tidöregering på det viset att L hade konfronterats med de faktiska konsekvenserna av sitt val. De här halvmesyrerna är inte att vara helt uppriktig mot väljarna. Inställningen att "Nej de sitter inte med i regeringen, de styr bara väldigt mycket av vad vi gör" gynnar inte riktigt förtroendet för politiken i stort, även om det sannolikt kan gynna enskilda partier.

 

[julgrisen]

En skillnad mellan V och MP är ju deras sannolikhet att sitta i regering.

Något jag gillar med Dadgostar är också det att hon har fortsatt på Sjöstedts krav om att sitta i regering, det är rimligt att begära det utifrån att det då också blir lättare att utkräva ansvar från de som är själva regeringsunderlaget. Den situation som vi exempelvis har nu med SD som skuggstyr regeringen är svår för väljare att förhålla sig till. Det går liksom varken undkomma deras inflytande eller hålla dem ytterst ansvariga på det sätt som man kan med ett parti som sitter i regering. Därför har jag hellre V i regering än "utanför fast inte helt utanför".

Hon är också en partiledare som definitivt inte kommer med tomma hot utan som tog ner Löfvens regering för marknadshyrorna till exempel. Det draget kan jag uppskatta, V under henne är ingen dörrmatta på det sätt som exempelvis L har utvecklats till att bli.

Sedan gillar jag däremot inte att V under henne verkar ha tagit ett steg tillbaka från miljöpolitiken och det är ju en annan skillnad med MP. För MP kan man räkna med att miljön rent ideologiskt alltid kommer först. Problemet för MP är snarare att deras främsta samarbetspartner S har en fullkomligt kass miljöpolitik och MP har till skillnad från V inget emot att bli överkörda hälften av tiden. Sedan tycker jag att det finns en viss naivitet i MP:s mer neutrala hållning till ekonomisk politik just eftersom den som andra påpekat också har en miljöpåverkan. Det gör ju att man kan göra bra miljöpolitik med ena handen samtidigt som man gör dålig miljöpolitik med den andra handen. I slutändan kan det vara ineffektivt, på så vis tycker jag det skulle vara bra om MP rör sig ideologiskt vänsterut eftersom det är mer konsekvent även miljöpolitiskt.

Ideologiskt skiljer de sig förstås åt eftersom V är mer vänster på alla sätt, fast jag tycker att V har blivit mycket mindre vänster på vissa plan vilket också stör mig rejält när flera övriga partier går höger. Jag tycker att man har lämnat frågor som antirasism, feminism och miljö lite för att till synes prioritera klassiska "industri-vänsterfrågor" eller utifrån någon slags tidigare syn på vad klasskamp innebär. Men i dagens vänster särskilt när S tagit ett kliv högerut finns ett jättestort utrymme för att lyfta allt kring samhällsservice (vård, kollektivtrafik och så vidare) tillsammans med värdet och behovet av invandring och vårt förhållande till vår miljö som en enhetlig systemkritik. Där är jag lite besviken på V för att de inte riktigt lyckas fånga upp de som sannolikt nu är besvikna på S högersväng, för mig känns det hela tiden som att det borde gå betydligt bättre för V utifrån deras läge politiskt. Det finns en potential där och de är viktigare än tidigare som motvikt till radikalhögern och även till S:s högersväng, men de måste lägga in en högre växel på flera områden.

MP är ideologiskt mer flexibla i grunden utifrån att de startade som ett slags enfrågeparti och därför är det inte lika lätt för mig att bli besviken på hur de förvaltar sin ideologi. Däremot ser jag en överhängande risk att de anpassar sig efter S mer och mer katastrofala politik på ett sätt som jag inte tror att V hade accepterat.

Tycker valet mellan MP och V bara blir svårare och svårare, tidigare låg även L med i leken för mig men de kan jag räkna bort sedan länge. MP och V har mycket gemensamt och mycket som skiljer. Det handlar nog för många om vilken hjärtefråga man har, är det miljö kan det vara riskabelt att rösta V och är det snarare sådant som ekonomisk jämlikhet kan det vara riskabelt att rösta MP. Jag vet bara att röstar jag MP kommer jag personrösta för att uppväga vad jag tycker är ett lite svagt ledarskap och röstar jag V är det mer för att markera att vänstern behövs mer än någonsin än för att jag anser att det de har idag räcker hela vägen.

Ja men exakt! Så himla bra formulerat, jag känner exakt samma med både mp och v!

 

[Niyama]

1. Jag har inte citerat eller taggat dig. 2. Jag skrev uttryckligen "Utan att på något sätt anklaga någon här i tråden". Så du kan sätta dig ner, andas och sluta känna dig träffad.

Nej, men det var väldigt tydligt att du riktade din känga mot mig. Det hjälper inte att skriva "utan att anklaga någon här i tråden" då.

 

[Rumpnissen]

Nej, men det var väldigt tydligt att du riktade din känga mot mig. Det hjälper inte att skriva "utan att anklaga någon här i tråden" då.

Det var inte på något sätt min avsikt.

Jag citerade tom en annan bukefalist. Att du ändå tar åt dig kanske är värt att fundera på. Vad vet jag. (DETTA var möjligen en ful antydning, till skillnad från allt tidigare skrivet).

 

[Roheryn]

Jag uppskattar verkligen dessa inlägg! Tänker att de hjälper till att bena ut lite skillnaderna mellan V o MP. Om du vill får du gärna fylla på lite praktiska exempel

Jag tänker att ekonomisk politik som inte direkt har med miljöpolitik att göra till exempel är åsikter om hur progressiv skatteskalan ska vara, hur man ser på inkomstskillnader i samhället, åsikter om vinster i välfärden och överhuvudtaget privata initiativ inom välfärd, skola osv., generell inställning till privat kontra samhälleligt ägande mm, mm. På de flesta av dessa punkter ser jag dock att MP och V är överens (och att MP för mig är "för mycket vänster" för att jag ska vilja rösta på dem). Ska man se till skillnader ser jag att den ekonomiska politiken och den socialistiska grundsynen är vänsterpartiets grund och att miljö och klimat kommit till senare, medan det är tvärtom för MP - att deras hela existens vilar på klimat- och miljöpolitiken medan t.ex. den ekonomiska politiken formats efterhand (och då kommit att bli mer tydligt vänster).

 

[Palermo]

Jag tänker att ekonomisk politik som inte direkt har med miljöpolitik att göra till exempel är åsikter om hur progressiv skatteskalan ska vara, hur man ser på inkomstskillnader i samhället, åsikter om vinster i välfärden och överhuvudtaget privata initiativ inom välfärd, skola osv., generell inställning till privat kontra samhälleligt ägande mm, mm. På de flesta av dessa punkter ser jag dock att MP och V är överens (och att MP för mig är "för mycket vänster" för att jag ska vilja rösta på dem). Ska man se till skillnader ser jag att den ekonomiska politiken och den socialistiska grundsynen är vänsterpartiets grund och att miljö och klimat kommit till senare, medan det är tvärtom för MP - att deras hela existens vilar på klimat- och miljöpolitiken medan t.ex. den ekonomiska politiken formats efterhand (och då kommit att bli mer tydligt vänster).

Det här är ett långskott, men bara för att testa idén, om det är ok?

Rika människor är generellt väldigt miljöovänliga. Vilket inte förvånar, eftersom alla människor tenderar att snvända sina pengar, och nästan alkting produceras ju mer eller mindre miljöbelastande. Det var väl i förrgår som världens mest välbärgade lilla grupp redan hade konsumerat så mycket under 2026 som de hållbart hade kunnat konsumera på ett år. (Jag läste detta någonstans i förbifarten, vi kan väl hålla oss till mönstret, inte detaljerna.)

Nåväl, man kan alltså anse att kapitalackumulation är miljöskadligt och ohållbart. Och det i sin tur skulle ju kunna ses som argument för en ekonomisk politik som inte gynnar kapitalackumulation alktför mycket. Och då kan man se viss begränsning av kapitalets framfart som miljöpolitik.

Är du med på hur jag menar? Som sagt testar jag bara idén just nu.

 

[Badger]

Det här är ett långskott, men bara för att testa idén, om det är ok?

Rika människor är generellt väldigt miljöovänliga. Vilket inte förvånar, eftersom alla människor tenderar att snvända sina pengar, och nästan alkting produceras ju mer eller mindre miljöbelastande. Det var väl i förrgår som världens mest välbärgade lilla grupp redan hade konsumerat så mycket under 2026 som de hållbart hade kunnat konsumera på ett år. (Jag läste detta någonstans i förbifarten, vi kan väl hålla oss till mönstret, inte detaljerna.)

Nåväl, man kan alltså anse att kapitalackumulation är miljöskadligt och ohållbart. Och det i sin tur skulle ju kunna ses som argument för en ekonomisk politik som inte gynnar kapitalackumulation alktför mycket. Och då kan man se viss begränsning av kapitalets framfart som miljöpolitik.

Är du med på hur jag menar? Som sagt testar jag bara idén just nu.

Jag skulle inte vilja hålla med. De rika förstör miljön för att det är modernt att göra det, inte för att de måste göra det.

Och iom att kläder och grejs (och att få det skickat från Kina) är väldigt billiga nu kan även en icke kapitalstark konsumera väldigt mycket. Även om inte lika mycket. Men beteendet är exakt detsamma. Man konsumerar så mycket prylar man kan och åker så mycket flygplan man kan och har råd med. Det är mode att det är så. Det enda som stoppar är plånboken och den stoppar tidigare ju fattigare man är. Men det är grundbeteendet som är samma och modernt.

Den rike kan, om den följer gamla traditionella borgerliga värderingar (vilket typ ingen gör) konsumera mycket miljövänligt. I olika grad efter intresse naturligtvis.

Men om man vill spendera mycket pengar kan man ha ett lantställe i Sverige och inte flyga utomlands. Man kan ägna sig åt typ jakt och fiske och att vårda sin skog som man har råd att inte hugga ned. Man kan köpa kläder från Burberry när man är 25 och fortfarande ha kvar samma kappa när man är 65. Man kan om man vill gå på bal låta en sömmerska sy kläderna i Sverige för full lön med alla skatter och sociala avgifter betalda. Man kan använda lokalt trä och en lokal snickare för att göra sina möbler och sina platsbyggda bokhyllor. Har man väldigt mycket pengar över kan man betala en gobelängvävare i Italien för att pryda ens väggar, eller ett skåp från Svenskt Tenn för en halv miljon (handtillverkat helt i Sverige såklart). Man kan ha en stor lägenhet/hus i backen i Åre och ta tåget till Åre för att åka skidor. Man kan ha en segelbåt vid bryggan utanför sitt hus i Skärgården. De kan cykla överallt på sin superjättedyra cykel och det gör inget om den blir stulen (de får bara bra hälsa och kondition) De kan köpa en jättedyr elbil. Man kan äga några galopphästar och betala för uppfödningen av fler av dem. Man kan stötta konsterna, köpa tavlor, gå på Operan, och om det verkligen kniper donera summor för stipendier till -ung student eller betala ortens badhus. (ha hund och betala veterinärräkningar...)

Eller som en krönika jag läste i Kvartal för ngt halvår sedan. Traditionella borgerliga värderingar är att köpa dyrt och vårda och laga det i åratal, att välja sin transport själv, tex cykel som representerar frihet. Att vara återhållsam inte vräkig osv osv. Att ha gamla möbler, husgeråd o äkta mattor från farfar och laga dem och inte byta en gardin på typ 50 år. Alla saker som egentligen fungerar mycket väl med att vara miljövän.

Så i vissa fall har ju en rik stora möjligheter att vara miljövänlig som en fattig inte har. Det är "bara" det att just nu är det modernt bland alla att använda ett plagg ett år och sedan köpa nytt. Använda ett kök ett år och sedan köpa nytt och åka på exakt så många långa flygresor som man kan osv Vilket är ett jättemärkligt beteende, bland alla. Faktum är ju att det är typ dyrare att åka tåg och semestra i Sverige än att åka utomlands i vissa fall, så det är ju lättare att göra ju mer pengar man har.

 

[Badger]

Det här är ett långskott, men bara för att testa idén, om det är ok?

Rika människor är generellt väldigt miljöovänliga. Vilket inte förvånar, eftersom alla människor tenderar att snvända sina pengar, och nästan alkting produceras ju mer eller mindre miljöbelastande. Det var väl i förrgår som världens mest välbärgade lilla grupp redan hade konsumerat så mycket under 2026 som de hållbart hade kunnat konsumera på ett år. (Jag läste detta någonstans i förbifarten, vi kan väl hålla oss till mönstret, inte detaljerna.)

Nåväl, man kan alltså anse att kapitalackumulation är miljöskadligt och ohållbart. Och det i sin tur skulle ju kunna ses som argument för en ekonomisk politik som inte gynnar kapitalackumulation alktför mycket. Och då kan man se viss begränsning av kapitalets framfart som miljöpolitik.

Är du med på hur jag menar? Som sagt testar jag bara idén just nu.

Ovanstående som jag skrev som svar på ditt inlägg innebär inte alls att jag inte är jättepositiv till globala miljardärsskatter. Och svensk miljadärsskatt och att rika betalar mycket mer i skatt. Jag är mycket positiv till det.

Men jag tror inte att lösningen på miljöproblemen är socialism a la Sovjet. Jag tror inte sådant är lösningen på någonting alls. Eller tror, vet, vi vet hur mycket miljöproblem och dålig respekt för liv och hälsa det var.

Och det kan absolut finnas rika i ett miljövänligt samhälle, de måste "bara" leva miljövänligt. Som alla andra.

Jag är så fin och rik att jag måste spendera alla mina pengar på slit och släng och aldrig laga och min rumpa sitter fast på ett flygplanssäte, är ett rent av Uselt argument för att förstöra miljön. Då kan man gräva upp sin inre borgerliga konservatism istället och behålla sitt kök i 40 år till o köpa ett par handsydda skor.

 

[tanten]

Jag skulle inte vilja hålla med. De rika förstör miljön för att det är modernt att göra det, inte för att de måste göra det.

Och iom att kläder och grejs (och att få det skickat från Kina) är väldigt billiga nu kan även en icke kapitalstark konsumera väldigt mycket. Även om inte lika mycket. Men beteendet är exakt detsamma. Man konsumerar så mycket prylar man kan och åker så mycket flygplan man kan och har råd med. Det är mode att det är så. Det enda som stoppar är plånboken och den stoppar tidigare ju fattigare man är. Men det är grundbeteendet som är samma och modernt.

Den rike kan, om den följer gamla traditionella borgerliga värderingar (vilket typ ingen gör) konsumera mycket miljövänligt. I olika grad efter intresse naturligtvis.

Men om man vill spendera mycket pengar kan man ha ett lantställe i Sverige och inte flyga utomlands. Man kan ägna sig åt typ jakt och fiske och att vårda sin skog som man har råd att inte hugga ned. Man kan köpa kläder från Burberry när man är 25 och fortfarande ha kvar samma kappa när man är 65. Man kan om man vill gå på bal låta en sömmerska sy kläderna i Sverige för full lön med alla skatter och sociala avgifter betalda. Man kan använda lokalt trä och en lokal snickare för att göra sina möbler och sina platsbyggda bokhyllor. Har man väldigt mycket pengar över kan man betala en gobelängvävare i Italien för att pryda ens väggar, eller ett skåp från Svenskt Tenn för en halv miljon (handtillverkat helt i Sverige såklart). Man kan ha en stor lägenhet/hus i backen i Åre och ta tåget till Åre för att åka skidor. Man kan ha en segelbåt vid bryggan utanför sitt hus i Skärgården. De kan cykla överallt på sin superjättedyra cykel och det gör inget om den blir stulen (de får bara bra hälsa och kondition) De kan köpa en jättedyr elbil. Man kan äga några galopphästar och betala för uppfödningen av fler av dem. Man kan stötta konsterna, köpa tavlor, gå på Operan, och om det verkligen kniper donera summor för stipendier till -ung student eller betala ortens badhus. (ha hund och betala veterinärräkningar...)

Eller som en krönika jag läste i Kvartal för ngt halvår sedan. Traditionella borgerliga värderingar är att köpa dyrt och vårda och laga det i åratal, att välja sin transport själv, tex cykel som representerar frihet. Att vara återhållsam inte vräkig osv osv. Att ha gamla möbler, husgeråd o äkta mattor från farfar och laga dem och inte byta en gardin på typ 50 år. Alla saker som egentligen fungerar mycket väl med att vara miljövän.

Så i vissa fall har ju en rik stora möjligheter att vara miljövänlig som en fattig inte har. Det är "bara" det att just nu är det modernt bland alla att använda ett plagg ett år och sedan köpa nytt. Använda ett kök ett år och sedan köpa nytt och åka på exakt så många långa flygresor som man kan osv Vilket är ett jättemärkligt beteende, bland alla. Faktum är ju att det är typ dyrare att åka tåg och semestra i Sverige än att åka utomlands i vissa fall, så det är ju lättare att göra ju mer pengar man har.

Generaliserar vidare och instämmer.
Man brukar ibland prata om gamla eller nya pengar.
Många människor som har gamla pengar, dvs varit rika i generationer, tenderar att vara sparsamma.
Nyrika vill visa sina pengar. För att normerna där de umgås är att flasha med pengar. Extremerna är väl gängen som har dyra kläder, guld och sportbilar.
Exrremer åt andra hållet är väl de som är goda för miljoner men sover i sin gamla hästlastbil på tävlingar

Min far som växte upp välbärgat men slutade som arbetare brukade säga att det inte är de stora inkomsterna utan de små utgfterna som gör dig rik.

 

[Badger]

Generaliserar vidare och instämmer.
Man brukar ibland prata om gamla eller nya pengar.
Många människor som har gamla pengar, dvs varit rika i generationer, tenderar att vara sparsamma.
Nyrika vill visa sina pengar. För att normerna där de umgås är att flasha med pengar. Extremerna är väl gängen som har dyra kläder, guld och sportbilar.
Exrremer åt andra hållet är väl de som är goda för miljoner men sover i sin gamla hästlastbil på tävlingar

Min far som växte upp välbärgat men slutade som arbetare brukade säga att det inte är de stora inkomsterna utan de små utgfterna som gör dig rik.

Exakt, det är ju de gamla värderingarna och jag gillar den återhållsamheten
(inte slänga mat, tänk på flickan som trampade på brödet, det spelar ingen roll om man har råd att slänga den. Den har ett värde utöver pengar.)

Haken är att jag tror att just nu är det modernt att slänga och slösa och vräka oavsett gamla eller nya pengar, många eller få pengar, bankens eller egna pengar, eller så har det kommit så mycket nya pengar, vet inte.

Lite oavsett tänker jag att det snabbaste vore att typ förbjuda privatplan/förbjuda dem att landa (det har de gjort på några platser i Holland tror jag) osv osv. Självklart högre skatter för rika, men jag tror inte det är snabbt nog jämfört med fixa tågen och ställa flygplan tex.

Att ändra modet från slösa och vräka tror jag går allra snabbast om det vore möjligt.
(alla borde få en sur farmor -tänk på flickan som trampade på brödet, -det är otur att inte plocka upp en slant från marken -handla från bonden som är din granne.)