Skolskjutningen i Finland

Jag tycker ju inte att man är oskyldig om man lämnat ett vapen på så sätt att en obehörig kan komma åt det. Men det beror ju helt vilken syn man har på vapen.
Jag har knappast en lättare syn på vapen någon annan, rätt trist att insinuera det. Däremot anser jag inte man kan straffas för något någon annan gjort om man följt lagen. Det är rätt kontraproduktivt. Och sjukt.
 
Fy, vilket nedlåtande sätt att skriva om mobbing! Inte konstigt att det bara fortsätter när folk anser att det är en "subjektiv och personlig upplevelse"!!
Inte speciellt nedlåtande egentligen.

det KAN ju vara så att det inte alls låg någon specifik mobbning barkom, vilket då skulle få en del att höja på ögonbrynen och tänka "hur kan man skjuta någon när man fått några glåpord kastade efter sig". En passande förklaring till att mobbning i allra högsta grad är subjektiv och personlig upplevelse, eftersom även lite kan kännas oerhört hemsk för personen som upplever det.
 
Inte speciellt nedlåtande egentligen.

det KAN ju vara så att det inte alls låg någon specifik mobbning barkom, vilket då skulle få en del att höja på ögonbrynen och tänka "hur kan man skjuta någon när man fått några glåpord kastade efter sig". En passande förklaring till att mobbning i allra högsta grad är subjektiv och personlig upplevelse, eftersom även lite kan kännas oerhört hemsk för personen som upplever det.

Jag tycker att man ska vara extremt försiktig med att säga till någon som känner sig mobbad att "Nä, du är inte mobbad".
 
Mobbning och att vara mobbad är HELT i den mobbades upplevelse. Inte fan är det mobbaren eller någon annan som ska avgöra vad som är mobbning. Det är exakt det förminskandet som gör så mycket skada och gör att mobbning kan fortsätta år ut och år in. Skitsamma vad andra tycker - det är den som är utsatts upplevelse som definierar vad som är vad
 
Mobbning och att vara mobbad är HELT i den mobbades upplevelse. Inte fan är det mobbaren eller någon annan som ska avgöra vad som är mobbning. Det är exakt det förminskandet som gör så mycket skada och gör att mobbning kan fortsätta år ut och år in. Skitsamma vad andra tycker - det är den som är utsatts upplevelse som definierar vad som är vad
Precis! Ingen annan kan säga något. Jag fick en gång ett meddelande från en av de klasskompisar som jag upplevde som snäll ändå. Hon skrev att hon insett att hon mobbat mig och bad om ursäkt. Det förstörde väldigt mycket av min bearbetning av barndomens mobbning.
 
Fy vilket förminskande av gärningsmannens utsatthet :cry:
Men det är ju subjektivt, det finns inget objektivt sätt att säga "det här är mobbning, det här är är inte mobbning". På samma sätt som att det är troligen okej att jag ger min flickvän en kram, kanske okej att jag ger en kollega en kram (beror väldigt mycket på omständigheterna) och sannolikt inte okej att jag ger någon slumpmässig person på stan en kram. Samma handling (utifrån sätt), men helt skilda upplevelser för den som fick min kram. Och det spelar ingen roll vad jag hade för syfte med kramen, det är vad mottagaren tycker och tänker som avgör om det är okej eller inte. På liknande sätt kan det vara svårt för en utomstående att se vad som är mobbning och vad som bara ser ut som mobbning).

Går tillbaka till kramar, att jag kramar någon okänd på stan är ju sällan okej, eller hur? Men om jag ser min flickvän, ger henne en kram och bara går vidare (för att ingen av oss har tid med mer just då), kanske en utomstående ser det som något negativt. På samma sätt kan en utomstående ha svårt att se vad som är mobbning och vad som är vänskapligt gnabb.

Vad polisen säger är "vi har hört att det finns rapporter om mobbning, vi vill dock gärna ha lite mer på fötterna innan vi kommer med några säkra uttalanden om motiv med mera".
 
Jag tycker att man ska vara extremt försiktig med att säga till någon som känner sig mobbad att "Nä, du är inte mobbad".

Mobbning och att vara mobbad är HELT i den mobbades upplevelse. Inte fan är det mobbaren eller någon annan som ska avgöra vad som är mobbning. Det är exakt det förminskandet som gör så mycket skada och gör att mobbning kan fortsätta år ut och år in. Skitsamma vad andra tycker - det är den som är utsatts upplevelse som definierar vad som är vad
Fast jag uppfattar det inte som att de säger att det inte var mobbning? Utan bara att det är subjektivt vilka handlingar som uppfattas så.
Exempelvis kan ju barn mycket väl ”ignorera” personer som inte ingår i ens vänskapskrets. Ett barn som ingår i en annan vänskapskrets bryr sig garanterat inte, medan ett mobbat barn/ett barn utan vänner upplever det som en medveten handling mot denne. Det gör inte den personen mindre utfryst/mobbad, men personen som ignorerade uppfattar inte att den mobbar och andra som behandlas likadant känner sig inte mobbade. Det innebär inte att någons känsla är mer rätt än någon annan.
 
Jag tycker att skjutvapen är i en kategori för sig och kräver att man tar ett mycket stort och särskilt ansvar i både hantering och förvaring.

Kniv är lika dödlig som pistol, men intressant att du skulle vara helt ok att bli åtalad för medhjälp till mord om en inbrottstjuv stal en kniv från dig och sedan mördade någon med den stulna kniven.

100% säker på att du hör till en extrem minoritet.
 
Fast jag uppfattar det inte som att de säger att det inte var mobbning? Utan bara att det är subjektivt vilka handlingar som uppfattas så.
Exempelvis kan ju barn mycket väl ”ignorera” personer som inte ingår i ens vänskapskrets. Ett barn som ingår i en annan vänskapskrets bryr sig garanterat inte, medan ett mobbat barn/ett barn utan vänner upplever det som en medveten handling mot denne. Det gör inte den personen mindre utfryst/mobbad, men personen som ignorerade uppfattar inte att den mobbar och andra som behandlas likadant känner sig inte mobbade. Det innebär inte att någons känsla är mer rätt än någon annan.

Alltså - jo jag tycker att det sättet som de uttrycker sig på ger att vissa inte anser att det är mobbning av den här pojken eftersom det är "en subjektiv och personlig upplevelse" dvs man förminskar att han faktiskt varit utsatt för mobbning eftersom det är hans personliga upplevelse och alla andra kan uppleva det som att det INTE är mobbning. Igen - det är inte upp till någon annan att bestämma vad han varit utsatt för.
 
Kniv är lika dödlig som pistol, men intressant att du skulle vara helt ok att bli åtalad för medhjälp till mord om en inbrottstjuv stal en kniv från dig och sedan mördade någon med den stulna kniven.

100% säker på att du hör till en extrem minoritet.

Jag undanber mig att du sätter åsikter på mig som jag inte har. Tack.
 
Alltså - jo jag tycker att det sättet som de uttrycker sig på ger att vissa inte anser att det är mobbning av den här pojken eftersom det är "en subjektiv och personlig upplevelse" dvs man förminskar att han faktiskt varit utsatt för mobbning eftersom det är hans personliga upplevelse och alla andra kan uppleva det som att det INTE är mobbning. Igen - det är inte upp till någon annan att bestämma vad han varit utsatt för.
Ah, jag tänker att det lika gärna kan betyda motsatsen - att det inte spelar någon roll vilka faktiska handlingar som begåtts, utan att pojken kan ha uppfattat det som mobbning ändå.
Tänker att det kan vara lite respons på frågorna om ifall offren hade mobbat pojken som sköt. Eftersom han hade gått så kort tid på den skolan är det ju osannolikt att det var de personerna som ”skapat” mobbningssituationen, så att säga (vet inte riktigt hur jag ska förklara det hela, men hoppas det framgår vad jag menar), men det hade ju antagligen räckt att de inte ville umgås med honom för att han skulle uppfatta det som fortsatt mobbning. Medan det andra barnet uppfattar det som att hen bara väljer umgänge. Det betyder liksom inte att pojkens uppfattning var fel?
 
Ah, jag tänker att det lika gärna kan betyda motsatsen - att det inte spelar någon roll vilka faktiska handlingar som begåtts, utan att pojken kan ha uppfattat det som mobbning ändå.
Tänker att det kan vara lite respons på frågorna om ifall offren hade mobbat pojken som sköt. Eftersom han hade gått så kort tid på den skolan är det ju osannolikt att det var de personerna som ”skapat” mobbningssituationen, så att säga (vet inte riktigt hur jag ska förklara det hela, men hoppas det framgår vad jag menar), men det hade ju antagligen räckt att de inte ville umgås med honom för att han skulle uppfatta det som fortsatt mobbning. Medan det andra barnet uppfattar det som att hen bara väljer umgänge. Det betyder liksom inte att pojkens uppfattning var fel?
Just så uppfattade jag det också.
 
Mobbing kan dessutom skilja imo. Det kan börja med att förälder frågar sitt barn, vilka vill du ska komma på ditt födelsekalas och barnet säger, jag vill inte att X kommer eftersom jag inte tycker om hen.

Subjektivt för offret kan det upplevas som aktiv mobbing och att hen stängs ute från aktiviteter där 'alla' andra får vara med och det talas om väldigt på skolan. Är det mobbing att vilja att bara ens vänner kommer på födelsedagskalaset?
 
Kniv är lika dödlig som pistol, men intressant att du skulle vara helt ok att bli åtalad för medhjälp till mord om en inbrottstjuv stal en kniv från dig och sedan mördade någon med den stulna kniven.

100% säker på att du hör till en extrem minoritet.
Jag förstår inte varför det här ses som extremt att tala om? Det verkar som att det finns en debatt i Finland om man borde ha hårdare vapenlagar eller ej. Det går att prata om, samtidigt som man inser att personen som ägde pistolen i det här fallet förvarade i enhet med nuvarande lag och således inte bör eller kan straffas.

I USA har nyligen föräldrar till en skolskjutare funnits medskyldiga till dråp, för att ha gett sin minderåriga son en pistol i julklapp, och för att de gjort så samtidigt som de ignorerade tex. oroade samtal från skolan. Det är såklart inte jämförbart med det här fallet, fast det rör ju ändå att tillgängliggöra/förvara vapen säkert på sätt och vis. Det i sig är dessutom en ovanlig dom., och därför omdiskuterad. https://www.reuters.com/world/us/pa...shooter-be-sentenced-rare-us-case-2024-04-09/
 
Jag tycker att skjutvapen är i en kategori för sig och kräver att man tar ett mycket stort och särskilt ansvar i både hantering och förvaring.
Jo det är ett stort ansvar, men det finns ingen 100% garanti för att saker aldrig kommer gå fel hur noga vi än försöker vara. Skulle vi ändå förväntas oss det av varandra så måste vi även inkludera köksknivarna, och alla andra potentiella vapen.
Jag tycker att man ska vara extremt försiktig med att säga till någon som känner sig mobbad att "Nä, du är inte mobbad".
Det är nog inte så dom menar. De har en skyldighet att utreda ordentligt och höra fler. Jag tycker de har valt orden med omsorg.

Likväl som pojken inte förtjänar att bli mobbad, förtjänar inte de nedskjutna barnen att bli anklagade för mobbning utan belägg. Inget barn förtjänar det fruktansvärda som hänt.
 
Jag förstår inte varför det här ses som extremt att tala om? Det verkar som att det finns en debatt i Finland om man borde ha hårdare vapenlagar eller ej. Det går att prata om, samtidigt som man inser att personen som ägde pistolen i det här fallet förvarade i enhet med nuvarande lag och således inte bör eller kan straffas.

I USA har nyligen föräldrar till en skolskjutare funnits medskyldiga till dråp, för att ha gett sin minderåriga son en pistol i julklapp, och för att de gjort så samtidigt som de ignorerade tex. oroade samtal från skolan. Det är såklart inte jämförbart med det här fallet, fast det rör ju ändå att tillgängliggöra/förvara vapen säkert på sätt och vis. Det i sig är dessutom en ovanlig dom., och därför omdiskuterad. https://www.reuters.com/world/us/pa...shooter-be-sentenced-rare-us-case-2024-04-09/
Fast jag tycker att du blandar äpplen och päron här, ihop med kastanjer.

Att diskutera om hårdare vapenlagar behövs osv är ju en sak som jag också kan tycka är en rimlig diskussion att lyfta. Det är inte alls extremt och inte det som jag eller vad jag tror, andra, reagerar på.
Att anse att någon ska dömas för att ha förvarat sitt vapen enligt lagen säker, och att någon annan fick tag i det och begick brott är en helt annan sak. Vilket är det jag, och andra reagerar på.
Att föräldrar dömdes för att ha givit barnet ett vapen och ignorerat oroande samtal från omgivningen är en tredje sak. Vilket inte alls är i närheten av det som hänt här eller diskuteras i tråden (=att döma någon för brott när någon tagit ett vapen som förvarats enligt lagens regler).

De hör faktiskt inte ihop och kan inte klumpas ihop som du gör.
 
Fast jag tycker att du blandar äpplen och päron här, ihop med kastanjer.

Att diskutera om hårdare vapenlagar behövs osv är ju en sak som jag också kan tycka är en rimlig diskussion att lyfta. Det är inte alls extremt och inte det som jag eller vad jag tror, andra, reagerar på.
Att anse att någon ska dömas för att ha förvarat sitt vapen enligt lagen säker, och att någon annan fick tag i det och begick brott är en helt annan sak. Vilket är det jag, och andra reagerar på.
Att föräldrar dömdes för att ha givit barnet ett vapen och ignorerat oroande samtal från omgivningen är en tredje sak. Vilket inte alls är i närheten av det som hänt här eller diskuteras i tråden (=att döma någon för brott när någon tagit ett vapen som förvarats enligt lagens regler).

De hör faktiskt inte ihop och kan inte klumpas ihop som du gör.
Notera gärna att jag skrev "Det går att prata om, samtidigt som man inser att personen som ägde pistolen i det här fallet förvarade i enhet med nuvarande lag och således inte bör eller kan straffas." ;) och att jag la tonvikten på att det är möjligt att ha en diskussion om skärpta lagar och ansvar med startpunkt i en tragedi, utan att på något vis antyda att personen som följt de lagar som funnits vid händelsen på nåt vis skulle kunna straffas enligt nyare strängare lagar. Jag påpekade också att det är återfinns skillnader mellan det som hände i Finland, och det uppmärksammade fallet i USA - men tog upp det för att det vad jag vet är första gången som föräldrar dömts för skoldådet deras barn utfört. Och alla är långt ifrån överens om rimligheten i det, inte ens jag själv ser det som självklart med långa fängelsestraff för det (jag är dessutom överlag väldigt mycket mer för kriminalVÅRD än betoning på straff, och jag uppskattar tex. att 12 åringen i Finland behandlas efter sin ålder - vilket är något jag önskar mer av i Sverige rörande barn som begått brott där trenden där verkar att man från politiskt håll inte vill se dem som barn, och inte heller många i media eller i diskussioner på sociala medier verkar speciellt intresserade av att ta hänsyn till den låga åldern).
 

Liknande trådar

L
Skola & Jobb Dethär är inte aktuellt förmig NU utan det är mest för OM det blir det i fram tiden. Men jag skulle jätte gärna vilja få tips om nån här...
Svar
12
· Visningar
774
Senast: Rosett
·
Kropp & Själ Jag har lite funderingar. Min bonusdotter köper diverse serum som hon ser influencers använda och göra reklam för. Tilläggas bör att hon...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 096
Senast: Motacilla
·
Fritid Ja, som rubriken säger... Jag är inte jägare, och är den där stadsbon som på sin höjd varit ute på svampplockning som barn (:p). Så...
5 6 7
Svar
133
· Visningar
3 552
Senast: skogaliten
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 688
Senast: Ramona
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp