Sommar- & höstföräldrar 2026

[cherie]

Jag har möte på måndag med läkaren. Antar att det blir 50% sjukskrivning för jag vill fortsatt jobba, men 25% lär nog inte göra jättestor skillnad för mig. Foglossningen är absolut bättre, just nu är det framförallt ena sidan som är jobbig den andra känns bra. Men så rör jag mig ju betydligt mindre och begränsar det jag gör. Längtar till att kunna gå en långpromenad med hundarna igen!
Just nu måste jag vila sittandes en stund om jag varit och rastat hundarna eller stått upp en längre stund på jobbet.
Från och med nästa vecka ska jag också få andra arbetsuppgifter som min chef fixat till mig nu sista tiden, så det kommer innebära att jag kan sitta ner hela dagen och inte behöver springa runt på operationsavdelningen.

Igår hade vi sista tillfället på regnbågsgruppen på MVC. Vi pratade mycket kring anknytning/anknytningsoro, att vara bärande vs icke-bärande, amning och samamning (när båda kvinnor ammar barnet) samt en del kring förlossning. Det var väldigt skönt att höra framförallt hur de som var där och redan hade barn hade genomlevt den första graviditeten och spädbarnstiden och hur de jobbat med anknytningen. Det är ändå en stor oro hos oss båda om hur det ska gå och påverka vår relation men känns mycket lättare nu efter dessa träffar och höra hur det gått så bra ändå.

Vad bra att din arbetsigivare lyckats ordna lite andra uppgifter i alla fall! Håller tummarna att mötet med läkaren blir bra på måndag. Jag vet hur tråkigt det är att behöva begränsa sig fysiskt pga den där jäkla foglossningen. Men snart är det också förbi!

Vilken bra grej med regnbågsgrupp. Känns som typiskt storstadsgrej, tveksam till om det erbjuds här! Ofta väldigt hjälpsamt att träffa andra föräldrar såklart i liknande situation och få höra lugnande historier eller bra tips. Tog ni med er nåt specifikt?

 

[cherie]

Fortsätter monolog här

Nu är lillan 9 veckor och hon är sådär så hon vill bli underhållen konstant, för att inte vara missnöjd. Minns perioden så väl från storasysters spädbarnsperiod! Så att gå runt hängandes på axeln och spana är det enda som duger... Inne som ute! Mysigt för lillan, hemskt tärande för föräldrarnas kroppar Om man nu ska vara en så nyfiken bebis kan man väl hejda sig lite med allt ätande så man inte väger 6,5 kg!? Jäklar vad slitigt det är med allt bärande konstant! Ska komma igång med mammaträning om ngn månad, känns som det behövs!

Hur går det för alla er andra, i graviditeterna och med bebisar?

 

[Malibu_Stacy]

Fortsätter monolog här

Nu är lillan 9 veckor och hon är sådär så hon vill bli underhållen konstant, för att inte vara missnöjd. Minns perioden så väl från storasysters spädbarnsperiod! Så att gå runt hängandes på axeln och spana är det enda som duger... Inne som ute! Mysigt för lillan, hemskt tärande för föräldrarnas kroppar Om man nu ska vara en så nyfiken bebis kan man väl hejda sig lite med allt ätande så man inte väger 6,5 kg!? Jäklar vad slitigt det är med allt bärande konstant! Ska komma igång med mammaträning om ngn månad, känns som det behövs!

Hur går det för alla er andra, i graviditeterna och med bebisar?

Kul med dom olika utvecklingsfaserna! Går det inte alls att hon underhåller sig själv i babysitter eller babygym en stund?

Jag har pratat med läkare idag och blivit sjukskriven 50%. Även om foglossningen är mycket bättre och jag fått arbetsanpassning så är det ändå så att jag är supertrött och sliten och märker att jag inte alls är lika snabbtänkt och koncentrerad som vanligt. Plus att foglossningen ju är bättre för att jag vilar och inte är uppe på benen hela dagarna på jobbet.
Annars boar vi för fullt. Ska packa BB-väskan när jag kommer hem strax, lite mysigt men också lite nervöst för det betyder att det närmar sig med stormsteg. Vecka 35 imorgon

 

[Höstkantarell]

Fortsätter monolog här

Nu är lillan 9 veckor och hon är sådär så hon vill bli underhållen konstant, för att inte vara missnöjd. Minns perioden så väl från storasysters spädbarnsperiod! Så att gå runt hängandes på axeln och spana är det enda som duger... Inne som ute! Mysigt för lillan, hemskt tärande för föräldrarnas kroppar Om man nu ska vara en så nyfiken bebis kan man väl hejda sig lite med allt ätande så man inte väger 6,5 kg!? Jäklar vad slitigt det är med allt bärande konstant! Ska komma igång med mammaträning om ngn månad, känns som det behövs!

Hur går det för alla er andra, i graviditeterna och med bebisar?

Jag börjar bli lite mer nervös nu. Tycker tiden har sniglat sig fram men nu är det under 30 dagar kvar . Jag blir förvirrad av det här med veckor, men enligt 1177 är jag i v 36 nu, v 35 enligt BM men de räknar väl fulla veckor? Det är tungt och foglossningen är fortf jobbig. Jag har blivit så himla emotionell också, gråter för ingenting. Längtar efter bebis!

 

[cherie]

Kul med dom olika utvecklingsfaserna! Går det inte alls att hon underhåller sig själv i babysitter eller babygym en stund?

Jag har pratat med läkare idag och blivit sjukskriven 50%. Även om foglossningen är mycket bättre och jag fått arbetsanpassning så är det ändå så att jag är supertrött och sliten och märker att jag inte alls är lika snabbtänkt och koncentrerad som vanligt. Plus att foglossningen ju är bättre för att jag vilar och inte är uppe på benen hela dagarna på jobbet.
Annars boar vi för fullt. Ska packa BB-väskan när jag kommer hem strax, lite mysigt men också lite nervöst för det betyder att det närmar sig med stormsteg. Vecka 35 imorgon

Näää, babygym funkar inte alls men babysittern kan funka som max 5 min (om jag samtidigt gungar den och är där ibland och snackar/busar lite). Ändå lite skönt att kunna kanske bre en macka utan gallskrikande bebis i sittern! Men hoppas varje dag att det ska bli bättre med det där att vara själv!

Åh vad skönt att det blev lite sjukskrivning. Inte långt kvar nu ju, bra att man slipper vara totalt utsliten när förlossningen kommer! Jättemysigt att få boa och packa och längta Snart er tur! Hade glömt bort, har ni tagit reda på kön eller får det bli en överraskning?

Jag börjar bli lite mer nervös nu. Tycker tiden har sniglat sig fram men nu är det under 30 dagar kvar . Jag blir förvirrad av det här med veckor, men enligt 1177 är jag i v 36 nu, v 35 enligt BM men de räknar väl fulla veckor? Det är tungt och foglossningen är fortf jobbig. Jag har blivit så himla emotionell också, gråter för ingenting. Längtar efter bebis!

Rimligt att bli lite nervös! Visst var det första barnet? Då är det ju liksom ännu svårare att föreställa sig hur allt ska bli Men förstår att ni längtar också nu när det är sååå nära!

Jag tycker också det alltid varit förvirrande med hur vården räknar veckor! Men tror du uppfattat helt rätt. Vården säger alltid en vecka mindre än vad som är i "folkmun" och i alla appar osv.

 

[Aconite]

Jag börjar bli lite mer nervös nu. Tycker tiden har sniglat sig fram men nu är det under 30 dagar kvar . Jag blir förvirrad av det här med veckor, men enligt 1177 är jag i v 36 nu, v 35 enligt BM men de räknar väl fulla veckor? Det är tungt och foglossningen är fortf jobbig. Jag har blivit så himla emotionell också, gråter för ingenting. Längtar efter bebis!

Vården räknar "avklarade" veckor och dagar, i dagligt tal säger man den vecka man gått in i. Jag har tex 31+5 avklarade veckor och dagar men säger att jag är i v. 32.

Sista veckorna är verkligen långsamma. Håll ut!

 

[Aconite]

Fortsätter monolog här

Nu är lillan 9 veckor och hon är sådär så hon vill bli underhållen konstant, för att inte vara missnöjd. Minns perioden så väl från storasysters spädbarnsperiod! Så att gå runt hängandes på axeln och spana är det enda som duger... Inne som ute! Mysigt för lillan, hemskt tärande för föräldrarnas kroppar Om man nu ska vara en så nyfiken bebis kan man väl hejda sig lite med allt ätande så man inte väger 6,5 kg!? Jäklar vad slitigt det är med allt bärande konstant! Ska komma igång med mammaträning om ngn månad, känns som det behövs!

Hur går det för alla er andra, i graviditeterna och med bebisar?

Ja, jösses vilken stadig och bestämd dam ni har. Hoppas att hon snart kan tänka sig att vara med utan att vara på er! Hur har det gått med vagn och sele? För hon var väl inte förtjust i något av det om jag minns rätt?

Jag känner absolut av graviditeten, i helgen har jag haft rätt mycket sammandragningar som gjort ont. Svårt att också säga om det är smärta pga sammandragningar eller att det är att bebis tajmar med sparkar och har mindre plats att röra sig. Det släpper med vila men likväl frustrerande. Vi har liksom ett sovrum att renovera klart

Annars jobbar jag en månad till, har ca 50 % kliniskt och 50% admin/studier så hoppas att det upplägget ska funka. Blev sjukskriven från v.34 pga sammandragningar med första barnet men mådde kasst mentalt att bara gå hemma så hoppas att det här upplägget ska fungera. Då jobbade jag bara kliniskt.

 

[Förgätmigej]

Fortsätter monolog här

Nu är lillan 9 veckor och hon är sådär så hon vill bli underhållen konstant, för att inte vara missnöjd. Minns perioden så väl från storasysters spädbarnsperiod! Så att gå runt hängandes på axeln och spana är det enda som duger... Inne som ute! Mysigt för lillan, hemskt tärande för föräldrarnas kroppar Om man nu ska vara en så nyfiken bebis kan man väl hejda sig lite med allt ätande så man inte väger 6,5 kg!? Jäklar vad slitigt det är med allt bärande konstant! Ska komma igång med mammaträning om ngn månad, känns som det behövs!

Hur går det för alla er andra, i graviditeterna och med bebisar?

Ajdå, är det lika illa som med storasyster?

 

[Malibu_Stacy]

Näää, babygym funkar inte alls men babysittern kan funka som max 5 min (om jag samtidigt gungar den och är där ibland och snackar/busar lite). Ändå lite skönt att kunna kanske bre en macka utan gallskrikande bebis i sittern! Men hoppas varje dag att det ska bli bättre med det där att vara själv!

Åh vad skönt att det blev lite sjukskrivning. Inte långt kvar nu ju, bra att man slipper vara totalt utsliten när förlossningen kommer! Jättemysigt att få boa och packa och längta Snart er tur! Hade glömt bort, har ni tagit reda på kön eller får det bli en överraskning?



Rimligt att bli lite nervös! Visst var det första barnet? Då är det ju liksom ännu svårare att föreställa sig hur allt ska bli Men förstår att ni längtar också nu när det är sååå nära!

Jag tycker också det alltid varit förvirrande med hur vården räknar veckor! Men tror du uppfattat helt rätt. Vården säger alltid en vecka mindre än vad som är i "folkmun" och i alla appar osv.

Vi tog reda på kön tidigt, redan vid privat NIPT så vi har länge vetat om att det ska bli en kille Namn är fortfarande inte bestämt än

 

[Malibu_Stacy]

Jag börjar bli lite mer nervös nu. Tycker tiden har sniglat sig fram men nu är det under 30 dagar kvar . Jag blir förvirrad av det här med veckor, men enligt 1177 är jag i v 36 nu, v 35 enligt BM men de räknar väl fulla veckor? Det är tungt och foglossningen är fortf jobbig. Jag har blivit så himla emotionell också, gråter för ingenting. Längtar efter bebis!

Är också nervös! Det kommer och går men kan verkligen känna nästan lite panikkänsla emellanåt men den går över lika snabbt som den kommit. Jag har 38 dagar kvar enligt appen och det känns så sjukt lite
Jag har också varit rätt emotionell emellanåt. Häromdagen satt jag och störtbölade på lunchen när jag läste erfarenheter ur en bok om att vara den icke-bärande kvinnan under en graviditet och tiden efter. Förvisso tungt ämne oavsett men min reaktion kändes lite väl överdriven

 

[Förgätmigej]

Jag har 7 dagar kvar vaknade av mensvärk flera gånger i natt men det gick över som förra veckan räknar ner men känner samtidigt att jag nog ändå inte riktigt begripit att vi strax har en bebis här...

 

[Malibu_Stacy]

Jag har 7 dagar kvar vaknade av mensvärk flera gånger i natt men det gick över som förra veckan räknar ner men känner samtidigt att jag nog ändå inte riktigt begripit att vi strax har en bebis här...

Hjälp nere på ensiffrigt nu! Tror du att du kommer gå över?

Jag har också haft en del mensvärk till och från senaste dagarna men inga sammandragningar direkt så jag antar att det inte betyder något speciellt mer än att livmodern övar lite.

 

[Höstkantarell]

@cherie Ja, första barnet, så svårt att veta hur allt kommer att kännas! Spännande värre!

@Malibu_Stacy, Jag gråter till Engelska Antikrundan varje gång de får en värdering, så... Inte så stabilt här direkt

Ni alla här i tråden, har ni tips på bra böcker att läsa som nybliven förälder? Jag fick så himla bra tips av psykologen jag går hos, "Lyhört föräldraskap", så jag blev sugen på att läsa fler.

 

[Förgätmigej]

Hjälp nere på ensiffrigt nu! Tror du att du kommer gå över?

Jag har också haft en del mensvärk till och från senaste dagarna men inga sammandragningar direkt så jag antar att det inte betyder något speciellt mer än att livmodern övar lite.

De andra två kom på bf+2 så i mitt huvud är det då trean ska dyka upp med

 

[Malibu_Stacy]

@cherie Ja, första barnet, så svårt att veta hur allt kommer att kännas! Spännande värre!

@Malibu_Stacy, Jag gråter till Engelska Antikrundan varje gång de får en värdering, så... Inte så stabilt här direkt

Ni alla här i tråden, har ni tips på bra böcker att läsa som nybliven förälder? Jag fick så himla bra tips av psykologen jag går hos, "Lyhört föräldraskap", så jag blev sugen på att läsa fler.

En bok som jag läst och tyckte väldigt mycket om heter ”Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2: om genusfrågor och genuskrux i vardagen”.
Den handlar mycket om hur man som vuxen och förälder beter och uttrycker sig och hur man (ofta omedvetet) men främst samhället formar
våra barn in i normer. Ett kapitel handlar exempelvis om könsstereotypa kläder och vad det ger för bemötande av barnen, samt exempel på hur man kan göra eller uttrycka sig istället. Ett annat om hur vi gärna vill berömma och säga att våra barn, särskilt tjejer, är duktiga när de gjort något bra, vilket kan skapa press och ”duktig flicka-syndrom” och hur vi kan göra istället. Kapitlena är korta och lättlästa, skrivna med humor och med bra exempel från verkligheten. Det är ingen bok man behöver läsa pärm till pärm utan den kan öppnas och så kan man läsa lite här och lite där när det passar. En bok jag tycker alla borde läsa!

 

[cherie]

Ajdå, är det lika illa som med storasyster?

Haha, alltså jag tycker ändå känslan är att de är olika barn! Storasyster var överlag glad och trygg men stort behov av stimulans/underhållning för att vara nöjd medan lillasyster ändå känns mer chill rent aktivitetsmässigt men är lite mer "känslig", har stort behov av sällskap för att inte bli ledsen/orolig. Liksom ändå lite olika grundbehov och temperament på nåt sätt! Storasyster blev liksom arg ocu frustrerad medan lillasyster blir tydligt mer ledsen i sina uttryck. Men känns som de flesta 2-månaders-bebisar börjar kräva mer stimulans och underhållning? Hon är som mest nöjd när det händer saker omkring, vi är iväg eller har gäster osv. Sitta utåt i knät och titta!

Men vi får se om den känslan av deras personligheter håller i sig när lillasyster blir större, svårt att säga såhär tidigt känns det som Hur tidigt tycker du att du kunnat se temperamentet på dina andra barn? Du som ändå har två att jämföra med!

 

[cherie]

@cherie Ja, första barnet, så svårt att veta hur allt kommer att kännas! Spännande värre!

@Malibu_Stacy, Jag gråter till Engelska Antikrundan varje gång de får en värdering, så... Inte så stabilt här direkt

Ni alla här i tråden, har ni tips på bra böcker att läsa som nybliven förälder? Jag fick så himla bra tips av psykologen jag går hos, "Lyhört föräldraskap", så jag blev sugen på att läsa fler.

Jag gillar också lyhört föräldraskap! Fin bok! Minns när min man läste den och han skrattade åt beskrivningen av Märta-barnet. "Finns såna där barn? Sånt barn skulle vi aldrig kunna få!" Och så var det exakt så vår dotter blev, kanske gånger tio

Jag tipsar om "Vad alla föräldrar borde veta". Även "5 gånger mer kärlek" tycker jag alla föräldrar borde läsa! Båda böckerna är skrivna av psykologer med mycket erfarenhet av barn och föräldraskap, med avstamp i forskning och evidens men samtidigt lättsamma och lättillgängliga. Ingen av böckerna är kanske specifikt inriktat på bebisperioden så vill man ha mer såna tips går jag bet

 

[Förgätmigej]

Haha, alltså jag tycker ändå känslan är att de är olika barn! Storasyster var överlag glad och trygg men stort behov av stimulans/underhållning för att vara nöjd medan lillasyster ändå känns mer chill rent aktivitetsmässigt men är lite mer "känslig", har stort behov av sällskap för att inte bli ledsen/orolig. Liksom ändå lite olika grundbehov och temperament på nåt sätt! Storasyster blev liksom arg ocu frustrerad medan lillasyster blir tydligt mer ledsen i sina uttryck. Men känns som de flesta 2-månaders-bebisar börjar kräva mer stimulans och underhållning? Hon är som mest nöjd när det händer saker omkring, vi är iväg eller har gäster osv. Sitta utåt i knät och titta!

Men vi får se om den känslan av deras personligheter håller i sig när lillasyster blir större, svårt att säga såhär tidigt känns det som Hur tidigt tycker du att du kunnat se temperamentet på dina andra barn? Du som ändå har två att jämföra med!

Jag märkte det redan i magen äldsta försökte jämt trycka ut fötterna och bryta sig ut (svinont!) Medan tvåan svepte mjukt och det visade redan då vilka personligheter de skulle få. Äldste ville "stå", sitta upprätt från 3 dagars ålder medan tvåan från start var fullt nöjd att hänga i selen med mig och hänga på oavsett vad som hände.

 

[Aconite]

Jag märkte det redan i magen äldsta försökte jämt trycka ut fötterna och bryta sig ut (svinont!) Medan tvåan svepte mjukt och det visade redan då vilka personligheter de skulle få. Äldste ville "stå", sitta upprätt från 3 dagars ålder medan tvåan från start var fullt nöjd att hänga i selen med mig och hänga på oavsett vad som hände.

Bevare mig väl om det stämmer för lillebror är i det närmaste identisk i aktivitet med storebror. Låt säga att det finns en anledning till att det länge var osäkert om vi skulle ha en till och att det till sist blir 4.5 år mellan dem

 

[cherie]

Ja, jösses vilken stadig och bestämd dam ni har. Hoppas att hon snart kan tänka sig att vara med utan att vara på er! Hur har det gått med vagn och sele? För hon var väl inte förtjust i något av det om jag minns rätt?

Jag känner absolut av graviditeten, i helgen har jag haft rätt mycket sammandragningar som gjort ont. Svårt att också säga om det är smärta pga sammandragningar eller att det är att bebis tajmar med sparkar och har mindre plats att röra sig. Det släpper med vila men likväl frustrerande. Vi har liksom ett sovrum att renovera klart

Annars jobbar jag en månad till, har ca 50 % kliniskt och 50% admin/studier så hoppas att det upplägget ska funka. Blev sjukskriven från v.34 pga sammandragningar med första barnet men mådde kasst mentalt att bara gå hemma så hoppas att det här upplägget ska fungera. Då jobbade jag bara kliniskt.

Nej, vagnen är pyton fortfarande! Jag saknar faktiskt att kunna ta långa barnvagnspromenader och hade sett det framför mig fina höstdagar framöver, så jag hoppas verkligen det vänder! Vagnhatet gör också att äldre dottern inte kan cykla till skolan då vi inte kan hämta med barnvagn (är 2 km enkel väg dit, så det blir lite tungt för mig att bära bebis fram och tillbaka). Sele funkar om hon är lite trött och ändå kan tänka sig att sova, men är hon vaken och nyfiken blir hon arg att stängas in i sele/sjal tyvärr. Då är det bara axeln som gäller Men hon har iaf blivit mer nöjd när hon är vaken. Vill ligga och snacka med varann osv. Det är ändå bra mycket mysigare än att ha typ en konstant missnöjd/ledsen bebis så är ändå nöjd med utvecklingen Jag vågar knappt säga det heller, men hon har sen start sovit helt helt magiskt på nätterna så man orkar mer bärande osv på dagarna också när man är utsövd. Idag sov hon t.ex. tyst som en mus mellan 21.30-5.30 och efter amning sov hon sen vidare till 8.15 Så var INTE syrran! Alla barn har nog sina utmaningar tänker jag... Sen räknar jag med att nattsömnen snart försämras, som det brukar där runt 4 månader och uppåt.

Bevare mig väl om det stämmer för lillebror är i det närmaste identisk i aktivitet med storebror. Låt säga att det finns en anledning till att det länge var osäkert om vi skulle ha en till och att det till sist blir 4.5 år mellan dem

Vill också poängtera att båda mina varit helt galna i magen! Aldrig t.ex. förstått sån där oro kring att bebis rör mindre i magen osv för mina har rört sig konstant, ingen av dem har gått att få normala ultraljudsbilder på osv pga rört sig för mycket. Ändå tycker jag att lillasyster är mer chill än så länge, så tänker att mag-aktiviteten kanske inte måste vara relaterat till personlighet sen? Det var ju precis likadant för oss, inte förrän typ 4 års åldern vi ens kunde börja tänka på tanken på ev syskon Vi tänkte länge att vi klarar nog bara ett barn. Nu tänker jag ibland att tänk om vi kanske ska ha en trea? (fast det går nog inte ändå utifrån vår ålder och fertilitet).

Vad jobbar du med förresten? Kan tänka mig att vissa kliniska arbeten är ganska tunga, så låter skönt att du kan varva det med studier/admin. Hoppas sammandragningarna lugnar sig, var jobbigt en period att ha så mycket onda såna tyckte iaf jag! Och ganska begränsande! Speciellt när man vill göra saker, som me renoveringen för er