Ja, om jag skulle slå mig in på vägen att hjälpa folk så skulle jag vilja ha lite mer på fötterna än "att det fungerar". Det inte så att jag skulle ta en skalpell och börja karva i folk utan att veta vad jag gör. Likaså så skulle jag inte kunna slå skor på en häst utan en ordentlig vägledning. Jag skulle aldrig kalla mig problemlösare eller hästviskare även om jag har en förmåga att kunna hitta lösningar genom iakttagelse och en stor portion tålamod. Jag kan också ge en förklaringsmodell till att det jag gör fungerar (sen om den är 100% rätt är en sak) då jag läst mycket om hästens naturliga beteende och ägnat en stor del av mitt liv åt att iaktta djurs beteendemönster.
Jag är inte en person som är nöjd med "att det fungerar", när jag är hos naprapaten så vill jag veta varför jag ska göra en viss övning kan de inte förklara det så är de oftast dåligt pålästa och inte intresserade av sitt yrke mer än att dra in pengar. Då får man en övning som de ger alla och som fungerar för de flesta men jag köper inte att de inte kan förklara modellen bakom, då går jag till en annan nästa gång.
Du blandar äpplen och päron när du börjar fara ut mot folk ang. svart jobb inom andra sektorer och annat som inte hör till ditt "case". Att det finns andra som gör dåliga saker/fel val gör inte det jag själv gör ett dugg bättre, att försöka försvara mina egna dåliga val genom att peka finger och säga att den gjorde minsann värre tillför ingenting i sammanhanget. Om jag sparkar min hund så är det väl inte en bra ursäkt att "de sparkade minsann också sina hundar fast mycket hårdare."?
Om jag nu ska dra min parallell till religionen så har även de en ganska utförlig förklaringsmodell i de religioner man läst in sig på, sen att man själv kanske inte köper det är en sak men de har ju en grund att stå på. Det jag är nyfiken på är vilken slags grund/förklaringsmodell finns inom healingen?
Som nån annan skrev, togs det upp några vägledande etiska riktlinjer på kursen?
