Jag har en kollega som använder Ozempic, och först funderade jag sådär som man kan över ätandet. Det intressanta är att det har ändrats över tid. Jag som utomstående men nyfiken har ju gjort samma sak som kollegan men utan ozempic, och grejen är ju att det tar tid att etablera nya vanor. Min kollega har lagt om hur hen äter, men inte över en natt. Det har skett gradvis och jag tror medicin har varit en enorm hjälp i det. Jag vet ju hur jag gör, ska jag äta pizza på kvällen kommer jag inte äta västerbottenpaj till lunch. Vi ser ju bara den glada pizzaätaren, inte det andra. Jag kan ju själv inse att ska vi äta på lokal så kommer jag hålla igen lite innan. Unnar jag mig hela tiden går jag upp igen.
Man måste ju hitta det sätt man själv trivs med och klarar, och alla har olika sätt.
Man måste ju hitta det sätt man själv trivs med och klarar, och alla har olika sätt.
