Trassels matte funderar (väldigt mycket) på utställningen

Bukefalos 30 år!

Kan det bli tjafs mellan hundarna? Alltså utfall eller morrningar?Känns konstigt ifal 262 hundar ska kunna vistas på samma plats utan något groll.
 
Kan det bli tjafs mellan hundarna? Alltså utfall eller morrningar?Känns konstigt ifal 262 hundar ska kunna vistas på samma plats utan något groll.
Visst händer det men jag skulle säga att det är ovanligt med mer allvarliga incidenter. Som handler får man vara uppmärksam på varandra i och utanför ringen och se till att hålla avstånd. Sen är det väldigt olika beroende på ras. I vissa raser ser man hundar av samma kön som inte känner varandra glatt stå i en hög och vifta på svansarna. I andra raser är det ordentliga avstånd som gäller.

Men generellt - väldigt lite tjafs och utfall är inte ok.
 
Och som någon ovan skrev, ta med något att äta och dricka! Vissa inoff har jättebra med fika och andra finns det typ en kaka på och det kan bli himla långa dagar på inoff. Så skulle ta matsäck till mig själv. Till hunden har jag aldrig med mig, de får ju morgon och kväll och då är inte jag på inoffen tänker jag..
Sen tycker jag att det här uppe alltid är svinkallt ridhus så vi klär oss rejält 😅 hatar att frysa.
 
På officiella utställningar så kan man, om inte reservdomare presenterats vid anmälan, få tillbaka pengarna om det blir domarbyte. Anledningen är inte bara att man kanske inte vill ställa ut för en domare som möjligen inte gillar ens hund, utan det kan också vara så enkelt att man har en hund som gått väldigt bra för den nya domaren, så bra att den fått två cert av denne och nu när man vill ha det tredje och sista för championat så behöver man få ett cert av en annan domare. I ett sådant fall så blir det ju lite slöseri med pengar att inte ens ha en chans att få sitt championat pga domarbyte, hur bra det än går.
I övrigt så är det rasstandarden som domaren dömer efter. Om du läst din ras rasstandard så ser du att även om den beskriver hur man vill att rasen ska se ut, så finns det ändå utrymme för egen tolkning. Exakt vad är måttligt vinklad, mellanbruna ögon eller varför inte ytterligheter som kraftig benstomme (ju kraftigare desto bättre???? Kan det blir FÖR kraftigt? Ska den hund med kraftigast benstomme vinna? Är benstommen det viktigaste? osv) eller små ögon (exakt hur små ska de vara? Är en hund med knappnålsstora ögon bättre än en hund med mer normalstora ögon? osv). Rasstandarden beskriver en tänkt idealhund, en hund som aldrig funnits och som aldrig kommer finnas.

Att säga att domaren ska döma efter rasstandarden anges ofta som ett argument för att om domaren bara gör det så kommer den egna hunden absolut att vinna! De andra hundarna har ju diverse fel, det ser man ju tydligt. Hur kan domaren låta en hund med större ögon än min vinna, när min hund har pyttesmå ögon? Det står ju i rasstandarden att ögonen ska vara små.

Just eftersom rasstandarden lämnar utrymme för egna tolkningar, så har rasklubbarna framställt domarkompendium, där man presenterar rasstandarden med kommentarer kring hur domaren ska tänka när denne dömer rasen. Är de små ögonen verkligen det viktigaste, eller är det kanske snarare så att helheten med balanserade vinklar och korrekta proportioner är viktigare? Vad är vanliga fel som domarna bör se upp med lite extra? I detta kompendium visas även bilder på bra hundar av båda könen i olika åldrar etc. Många av dessa kompendium finns tillgängliga att läsa på nätet, antingen på din rasklubbs hemsida eller så går du in på din ras på SKKs hemsida, där det finns länk till både rasstandard och domarkompendium. Här har du ett exempel på hur ett domarkompendium ser ut.

För att domaren ska få en rimlig möjlighet att kunna bedöma hur din hund ser ut så behöver din hund kunna visas upp på ett sätt så det går att bedöma den. En hund som inte kan trava ens några steg – hur ska domaren kunna bedöma rörelserna? Trav är gångarten i ringen och det är i trav som domaren dels ser hur hunden rör på sig, men också varför den rör sig på det sättet, eftersom hundens hela konstuktion påverkar rörelserna. Hunden behöver kunna stå upp, men det handlar verkligen inte om att behöva stå som en staty utan att knappt andas. En sittande hund ger ju inte domaren någon möjlighet att se hur vinklar, bröstkorg, kors etc ser ut. Hunden behöver kunna visas upp stående med sidan mot domaren. Om hunden inte står helt stilla spelar mindre roll, exakt hur benen är placerade spelar också mindre roll, även om det är bra om hunden står någorlunda balanserat. Vet man inte hur en balanserad hund ska stå så är det bättre att låta hunden ställa sig själv, för börjar man flytta ben och tassar utan att egentligen förstå varför (annat än att man tydligen ska göra det) så kommer hunden ofta att se väldigt märklig ut och kan t o m verka ha exteriöra fel som den kanske inte ens har.

Om du vill fortsätta ställa ut och även tycka det är roligt så tycker jag att du ska lära dig mer om din ras. Läs rasstandarden (och domarkompendiet), försöka förstå vad som står, läs den igen. Ju mer du läer och lär dig, desto mer kommer du förstå hur bedömningen går till. Dåliga förlorare och okunniga utställare brukar gärna påstå att bedömningen är väldigt godtycklig och att domare i allmänhet verkar utgå ifrån det mesta (t ex vem som visar hunden, vilken färg hunden har, vilken färg uppvisaren har på sina kläder etc) utom just rasstandarden när denne dömer, men är man intresserad och påläst så förstår man att det inte handlar om det. De hundar som pendlar mellan toppresultat och bottennoteringar har ofta något som ger dessa variationer i bedömningen (t ex storleken – för stor eller för liten, men vissa domare bryr sig inte om det medan andra absolut gör det – bett/tänder – hunden kanske har en felställd tand som många domare inte ser, men de som gör det slår ner på det). En bra hund utan "extrema" detaljer pendlar ofta inte mellan topp och botten, utan ligger ofta ganska jämnt.
peggy_parlan.webp

Den här bilden visar två korthåriga chow chowtikar som jag fött upp och ägt. De är dessutom släkt, även om den röda föddes 2007 och den svarta 2020. Den svarta har cert och cacib i utställningsringen och den röda var champion. Jag vill med denna bild visa på hur olika typer som ändå får plats inom rasstandarden. Båda tikarna har tydliga fördelar, men även tydliga brister. Fick jag sätta ihop en hund av dessa två så skulle jag få en nästan perfekt hund. Helt klart så skulle dessa två inte tilltala samma domare.
 
Om du vill fortsätta ställa ut och även tycka det är roligt så tycker jag att du ska lära dig mer om din ras. Läs rasstandarden (och domarkompendiet), försöka förstå vad som står, läs den igen. Ju mer du läer och lär dig, desto mer kommer du förstå hur bedömningen går till. Dåliga förlorare och okunniga utställare brukar gärna påstå att bedömningen är väldigt godtycklig och att domare i allmänhet verkar utgå ifrån det mesta (t ex vem som visar hunden, vilken färg hunden har, vilken färg uppvisaren har på sina kläder etc) utom just rasstandarden när denne dömer, men är man intresserad och påläst så förstår man att det inte handlar om det. De hundar som pendlar mellan toppresultat och bottennoteringar har ofta något som ger dessa variationer i bedömningen (t ex storleken – för stor eller för liten, men vissa domare bryr sig inte om det medan andra absolut gör det – bett/tänder – hunden kanske har en felställd tand som många domare inte ser, men de som gör det slår ner på det). En bra hund utan "extrema" detaljer pendlar ofta inte mellan topp och botten, utan ligger ofta ganska jämnt.
Fast detta stämmer ju inte riktigt. Dömde man bara efter standard så hade inte extremer ökat på utställning och vi skulle inte ha en sådan splittring i utseendet i många raser.
 
Jag vet inte om det kommer gå att ställa ut. Trassel hade på sig sin nya overall på långpromenaden igår. Upptäckte sen att att den nya overallen gett honom skavsår på alla benen där benen på overallen slutade. Han har ju ingen päls som skydd och egentligen borde jag fattat att overallen var fel men vi har småtestat den på kortare promenader utan problem.

Men nu har jag alltså en hund med skavsår på benen och vet inte vad jag ska göra. Jag har börjat längta till det här jätte mycket och känner mig gråtfärdig. Jag kommer inte kunna åka på någon mer utställning på ett bra tag. Fasiken,jag som hade börjat slappna av lite och se det roliga först och främst.

Jag får vänta och se hur det ser ut på fredag om jag kan åka eller inte.


att.5NXC9yz5rEBvyczQGiFM2SRcDwCy6_EcfuSfkI4Dzuc.webp

Jag känner mig som världens sämsta hundägare men jag trodde ju inte han skulle bli skadad av en overall som han dessutom provat på ett par rundor innan.
 
Fast detta stämmer ju inte riktigt. Dömde man bara efter standard så hade inte extremer ökat på utställning och vi skulle inte ha en sådan splittring i utseendet i många raser.
Varför inte? Precis som jag skrev så är det tyvärr allt för enkelt för både utställningsdomare och uppfödare att tänka att om t ex små ögon eller kraftig benstomme är vad man vill ha, så måste ju ännu mindre ögon och ännu kraftigare benstomme vara ännu bättre (vi människor fungerar så. Om något är bra, så måste ju ännu mer av det vara ännu bättre) ... Av denna anledning så är det viktigt med domarkompendium och domarkonferenser, där rasklubbarna kan få fram hur man vill att rasstandarden ska tolkas.
Dessutom tillkom ju SRD (numera BSI) 2008 just för att motverka exteriöra överdrifter som påverkar hälsa och sundhet. Då jag själv har en ras som finns med i detta dokument så har jag på nära håll sett hur effektivt det varit för att ta bort osundheter i utställningsringarna. Min första chow chow hade sådan ljudlig andning att hon aldrig hade kunnat ställas ut idag, men på den tiden (80/90-tal) var det inget märkligt att chow chow lät som tröskverk i ringarna och min tik stack inte ut på något sätt. Idag ser man inte dessa hundar i ringarna och jag har själv varit med om domare som låtit oss utställare springa flera varv runt i ringen med våra chow chow en het sommardag, eftersom domaren vill se om någon hund har jobbigt med andningen.

Däremot så måste vi passa oss för att få så dålig genetisk variation i våra raser att alla hundar ser ut att vara klonade. Rasstandarderna har ofta plats för en ganska bred variation av typ och det måste få vara så. Se mina foton i tidigare post, där båda chowtikarna absolut faller inom ramarna för att vara rastypisk enligt rasstandarden, även om både utställningsdomare och rasfolk har sina preferenser för vilken typ de föredrar. Är man ordentligt insatt i sin ras standard och intresserad av sin ras, så förstår man vanligen detta. Jag vet vilken typ jag föredrar inom min ras, men det innebär ju inte att jag klonar fram valpar som alla ser exakt likadana ut. Jag kan uppskatta en hund av annan typ, så länge den har det jag tycker är viktigt inom rasen.
 
o
Så länge han inte har ont är det där absolut inget som gör att ni måste stanna hemma. Skönt med en engagerad uppfödare/ vän som kan ge tips och råd.
Hon är fantastisk. Köpte Alvin av henne 2010 och sen Milou 2019 och vi har haft tät kontakt hela tiden och hon hjälper med Trassel också såklart (även om jag har bra kontakt med Trassels uppfödare också) men hon är verkligen en expert. Och en av hennes hundar är morfar till Trassel,

Hon satt i styrelsen för rasklubben också när jag köpte Alvin.
 
Grannen blev eld och lågor när jag sa att jag ska på utställning och jag sa att jag har tränat på saker som att bli klämd på, titta i munnen, stå på bord, så upp stilla. Vänja sig vid annat halsband och koppel och gå runt i det. Tills jag tittade på Crufts med bedömning av cc och började fundera på om jag ska springa eller gå runt så han springer rätt. Jag vet att det är träning men träning inför något utan att bry sig är helt enkelt inte jag. Grannen fick mig att springa fram och tillbaka ropandes ” Längre steg, eller nej kortare nej lugnare. Bra där” Fick till sist ett godkännande av båda grannarna. Men jag vet inte hur mycket man kan lita på dom :p Jag sprang mest runt och försökte undvika att halka omkull och kände mig lite fånig men det är ju bra träning det med.

Men på Crufts var det någon som gick men han var lång och tog jätte långa steg, någon småjoggade och vissa sprang. Men det går ju liksom inte att köra sitt eget race när vi är flera i ringen. Blir det då något slags medeltempo som alla följer?
 
Grannen blev eld och lågor när jag sa att jag ska på utställning och jag sa att jag har tränat på saker som att bli klämd på, titta i munnen, stå på bord, så upp stilla. Vänja sig vid annat halsband och koppel och gå runt i det. Tills jag tittade på Crufts med bedömning av cc och började fundera på om jag ska springa eller gå runt så han springer rätt. Jag vet att det är träning men träning inför något utan att bry sig är helt enkelt inte jag. Grannen fick mig att springa fram och tillbaka ropandes ” Längre steg, eller nej kortare nej lugnare. Bra där” Fick till sist ett godkännande av båda grannarna. Men jag vet inte hur mycket man kan lita på dom :p Jag sprang mest runt och försökte undvika att halka omkull och kände mig lite fånig men det är ju bra träning det med.

Men på Crufts var det någon som gick men han var lång och tog jätte långa steg, någon småjoggade och vissa sprang. Men det går ju liksom inte att köra sitt eget race när vi är flera i ringen. Blir det då något slags medeltempo som alla följer?
Inte säkert att man har samma tempo bara för att det är samma ras. Hamnar man bakom en som är långsammare så kan man ju ge den lite avstånd innan man själv springer och tex inte gena så mycket i hörnen så får man mer utrymme.
Jag är bekant med några cc utställare så ser filmer i mitt flöde ibland på fb och den som ställer mest av dom verkar gå raskt i fram och tillbaka och sen springa när hon ska runt i ringen.
Det är svårt att veta vilket tempo som är lämpligt tycker jag man behöver någon som kollar, annars får du filma så du kan kolla själv men lite svårt att komma ihåg vilket tempo man hade då kanske..
 
Grannen blev eld och lågor när jag sa att jag ska på utställning och jag sa att jag har tränat på saker som att bli klämd på, titta i munnen, stå på bord, så upp stilla. Vänja sig vid annat halsband och koppel och gå runt i det. Tills jag tittade på Crufts med bedömning av cc och började fundera på om jag ska springa eller gå runt så han springer rätt. Jag vet att det är träning men träning inför något utan att bry sig är helt enkelt inte jag. Grannen fick mig att springa fram och tillbaka ropandes ” Längre steg, eller nej kortare nej lugnare. Bra där” Fick till sist ett godkännande av båda grannarna. Men jag vet inte hur mycket man kan lita på dom :p Jag sprang mest runt och försökte undvika att halka omkull och kände mig lite fånig men det är ju bra träning det med.

Men på Crufts var det någon som gick men han var lång och tog jätte långa steg, någon småjoggade och vissa sprang. Men det går ju liksom inte att köra sitt eget race när vi är flera i ringen. Blir det då något slags medeltempo som alla följer?
Du ska förhålla dig till din hund och se till att han visar sig på bästa möjliga sätt och absolut inte anpassa dig efter de andra. Givetvis på ett schysst sätt, dvs inte springa upp i baken på hunden framför men genom att ta ut svängarna lite mer (om du är snabbare) eller att stanna upp lite för att få den yta du behöver för att visa fram din hund.
Men det är sällan något problem om man inte är extremt många i klassen.


När jag tränar brukar jag filma för att se rörelserna framför allt framifrån och bakifrån och när jag tragglar uppställningar brukar jag göra det vid en spegel så att jag verkligen ser vad som händer i hunden när jag flyttar ett ben hit eller dit (schäfer "monterar"man ju ofta in i det som anses vara rätt position).
 
Det värsta som kan hända är att han inte får HP. Eller att han hoppar upp och biter halsen av domaren, fast det känns ju inte så troligt. 😅

Ha kul så kommer det gå fint!
Påminner mig om när jag red en hunterklass på Irland. Då sitter domaren upp och rider. Min 4-åring tyckte det var lite spännande och tvärstannade och körde ner huvudet så domaren flög av. 🙈
Hon bröt nyckelbenet. 😱
 

Liknande trådar

  • Löpning/cykel med hund....
  • Ensam med 2 hundar
  • Pipig valp som är väldigt fäst vid mig
  • Kontroll över larmande

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp