Bukefalos 28 år!

Utmattning och stress på jobbet - akut hjälp!

Inte läst hela tråden, så jag kanske upprepar något. Men för typ 2 år sedan körde jag slut på mig själv och hamnade i en depression. Jag klarar fortfarande inte att jobba heltid i längre perioder! Trots sjukskrivning, långsemester och deltidsarbete för att komma tillbaka. Så ta hand om dig och sätt stopp innan det är försent. I och med dina symptom verkar det redan gått långt och eftersom du inte är ensam om att uppleva en dålig arbetsmiljö tror jag inte att du behöver tänka att du överreagerar. 1 vecka kan du sjukskriva dig utan intyg så börja där. Då är det inte så långt kvar till din läkartid heller så du kanske kan få mer och längre hjälp innan du är helt slut.

Tillägg: en chef som efter de påtryckningar som du beskriver här inte tar tag i situationen ordentligt kommer inte göra det sen heller. Det spelar ingen roll hur "bra argument" man har, de är helt enkelt oförmögna att möta en, om det har med ointresse eller att de själva har press uppifrån är svårt att säga, men hjälper inte din situation. Så söka nytt jobb känns som en god idé.
 
Senast ändrad:
Hej vänner. För att göra en lång historia kort så har jag de senaste veckorna fått stressymptom. Vi arbetar i ett väldigt högt tempo på mitt jobb och på sistone har flera på arbetsplatsen fått reaktioner på det, och några har sjukskrivits. Mina problem började göra sig påtagliga efter semestern i form av hjärtklappningar och magsmärtor när jag var på jobbet. Jag försökte flagga för att min arbetssituation var mycket svår under en längre tid men fick inget gehör. Symptomen blev värre och förra veckan kom smällen, jag kunde inte lämna tunnelbanestationen på morgonen utan satt på stationen med yrsel och hjärtklappningar. Jag höll på att kräkas så jag kunde inte röra mig där ifrån. Då skickade jag iväg ett mail till min chef och var så tydlig jag bara kunde vara, att symptomen nu är så svåra att de måste avlasta mig omgående om jag inte ska bli sjukskriven på studs. Då blev det fart. Jag fick en ursäkt för att de inte tagit tag i min situation tidigare och vi la om mitt schema den närmsta tiden så att det mest akuta skulle lätta upp.

Problemet är två saker:

1. Jag känner fortfarande att jag inte får gehör. De ändringar de gjorde i mitt produktionsschema är mycket små och det är bara någon vecka eller två kvar innan det är fullt tempo igen. När jag försöker prata om stressen känns det som att jag inte kommer fram. Jag känner mig ifrågasatt och får inte förståelse. Min chef som skulle boka in ett möte med mig denna vecka och prata om min situation har inte gjort det, och jag upplever bara att hon undviker mig. En kollega till mig lyfte problemet med vår arbetsmiljö på ett möte här om dagen, och min arbetsledare ifrågasatte stressen öppet och sa att hon inte hade förståelse för att folk mår dåligt här. Hur ska jag kunna få stöd av henne då?

2. Jag är inte frisk. Jag är på jobbet och det fungerar så länge jag kan dra mig tillbaka lite och jobba i mitt eget tempo. Men så fort någon ligger på mig, jag får ett argt mail från kund, jag hör att vi behöver växla upp tempot, att företaget går dåligt eller dylikt så drar stressymptomen igång igen. Hjärtat rusar, magen gör ont, jag blir yr. Jag känner att jag har tappat arbetstempo och kan inte leverera på samma nivå längre. Jag vill, men jag kan bara inte. Kroppen skriker så fort jag pressar den. Jag har bokat in en läkartid men den är först om 2 veckor. Det var den tidigaste.

Vad gör jag nu? Pratar jag med cheferna, trots att jag upplever att jag inte får stöd och blir ifrågasatt? Hur gör man när man inte är tillräckligt sjuk för att bli sjukskriven, men inte tillräckligt frisk för att jobba i det tempo som arbetsplatsen kräver av mig?

MVH
Förvirrad och himla ledsen Singo

Kan du vila när du inte är på jobbet? För att inte gå sönder mer än nödvändigt, så skulle jag nog försöka vila så mycket jag bara kunde på fritiden fram tills dess.

Som mer långsiktig lösning - byta jobb?
 
Jag rätt fråga till chefen är: vad ska jag plocka bort? Inte hur prioritera, utan vad ska jag lämna tillbaka så chefen kan lämna till någon annan?

Vi har inte den möjligheten. Alls. Det är märkligt när jag tänker på det, men det finns inte på kartan att dom skulle plocka bort någonting. Möjligtvis skjuta upp, det har vi gjort någon gång, men aldrig plocka bort. "Det ingår i tjänsten" :grin:
 
Kan du vila när du inte är på jobbet? För att inte gå sönder mer än nödvändigt, så skulle jag nog försöka vila så mycket jag bara kunde på fritiden fram tills dess.

Som mer långsiktig lösning - byta jobb?

Det enda jag gör :D Någon plan på helgen, men annars går jag hem och lägger mig på soffan varje dag efter jobbet.

Jag har ansökt om en annan tjänst här på företaget, på en avdelning som inte har några sjukskrivningar och har enligt sig själva en bättre arbetsmiljö. Hoppas på att få besked om det snart. Annars så - definitivt nytt jobb.
 
Vi har inte den möjligheten. Alls. Det är märkligt när jag tänker på det, men det finns inte på kartan att dom skulle plocka bort någonting. Möjligtvis skjuta upp, det har vi gjort någon gång, men aldrig plocka bort. "Det ingår i tjänsten" :grin:
Det är ju helt absurt. Jag vill råda dig att bete dig som en tjurig femåring och göra det du hinner, resten blir helt enkelt inte gjort. Då kanske det blir fart på dem.

Jag tänker dock inte på allvar råda dig att göra detta. Tycker du verkar göra allt du kan och vill bara... heja lite, typ. Hoppas det går bra hos läkaren och att du blir sjukskriven alternativt får annan vettig hjälp (typ en stekpanna att slå i huvudet på chefen).
 
UPDATE

Nu har min chef bokat in mig på möte innan lunch. Titeln var kort och gott "Möte" så jag gissar att det är en avstämning om min situation. Vad tycker ni att jag ska ta upp? Jag tänker 2 potentiella lösningar i dagsläget:

1. Min arbetssituation ändras så att jag får mindre att göra på jobbet. Antingen att jag fortsätter med samma arbetsuppgifter fast färre produktioner. Eller att de ändrar mina arbetsuppgifter. Så att jag får möjlighet att återhämta mig genom ett lugnt arbetstempo en tid (Om detta ens räcker, det vet jag inte just nu)
2. Jag blir sjukskriven på deltid så jag får möjlighet att återhämta mig. Jag har läkarbesöket nästa vecka och ska fråga om råd.

Läget just nu är som jag beskrev igår, helt okej när det är lugnt på jobbet. Stress eller påtryckningar (alltså även normala och rimliga sådana) leder till hjärtklappningar och ont i magen. Ytterligare stress eller påtryckningar leder till yrsel och illamående.

Jag tror också en del av dessa reaktioner är kopplade till stämningen på vårt jobb. Det behöver inte enbart vara saker att göra, och den formen av stress (även om det oftast är det). Utan även diskussioner om att företaget går dåligt, när jag märker att chefen undviker mig i korridorerna, när jag hör att min arbetsledare ifrågasätter stressen, när jag hör att andra blivit sjukskrivna mm. kan trigga igång reaktionerna.
 
2. är inte en långsiktig lösning, men det låter ändå som att du bör börja där, denna punkt ska sedan kombineras med 1.

Sjukskriven på deltid och under den perioden måste din (och övriga på företagets!) arbetsbelastning ses över. Även om du känner att läget är lugnt så länge det är lugnt på jobbet, så är ju ditt stressglas fullt - minsta lilla extra och det rinner över. Du måste få tid till återhämtning för att vattnet i bägaren ska sjunka, så att du kan hantera när det, emellanåt, blir lite extra belastning.

Så.. ta upp just det. Men var noga med så att det inte, som tidigare nämnts i tråden, blir att du gör allt jobb på färre timmar istället.

Slå bort alla lojalitetskonflikter inom dig och gör bara det du faktiskt hinner, försök att stå utanför det hela. Det är inte ditt fel eller din prestation som gör att arbete/kunder/etc inte hinns med. Det är företagets.
(och om företaget/skyddsombud/fack inte vidtar ordentliga åtgärder å det snaraste så tycker jag verkligen det verkar som läge för att söka efter en annan tjänst på ett annat företag)

UPDATE

Nu har min chef bokat in mig på möte innan lunch. Titeln var kort och gott "Möte" så jag gissar att det är en avstämning om min situation. Vad tycker ni att jag ska ta upp? Jag tänker 2 potentiella lösningar i dagsläget:

1. Min arbetssituation ändras så att jag får mindre att göra på jobbet. Antingen att jag fortsätter med samma arbetsuppgifter fast färre produktioner. Eller att de ändrar mina arbetsuppgifter. Så att jag får möjlighet att återhämta mig genom ett lugnt arbetstempo en tid (Om detta ens räcker, det vet jag inte just nu)
2. Jag blir sjukskriven på deltid så jag får möjlighet att återhämta mig. Jag har läkarbesöket nästa vecka och ska fråga om råd.

Läget just nu är som jag beskrev igår, helt okej när det är lugnt på jobbet. Stress eller påtryckningar (alltså även normala och rimliga sådana) leder till hjärtklappningar och ont i magen. Ytterligare stress eller påtryckningar leder till yrsel och illamående.

Jag tror också en del av dessa reaktioner är kopplade till stämningen på vårt jobb. Det behöver inte enbart vara saker att göra, och den formen av stress (även om det oftast är det). Utan även diskussioner om att företaget går dåligt, när jag märker att chefen undviker mig i korridorerna, när jag hör att min arbetsledare ifrågasätter stressen, när jag hör att andra blivit sjukskrivna mm. kan trigga igång reaktionerna.
 
2. är inte en långsiktig lösning, men det låter ändå som att du bör börja där, denna punkt ska sedan kombineras med 1.

Sjukskriven på deltid och under den perioden måste din (och övriga på företagets!) arbetsbelastning ses över. Även om du känner att läget är lugnt så länge det är lugnt på jobbet, så är ju ditt stressglas fullt - minsta lilla extra och det rinner över. Du måste få tid till återhämtning för att vattnet i bägaren ska sjunka, så att du kan hantera när det, emellanåt, blir lite extra belastning.

Så.. ta upp just det. Men var noga med så att det inte, som tidigare nämnts i tråden, blir att du gör allt jobb på färre timmar istället.

Slå bort alla lojalitetskonflikter inom dig och gör bara det du faktiskt hinner, försök att stå utanför det hela. Det är inte ditt fel eller din prestation som gör att arbete/kunder/etc inte hinns med. Det är företagets.
(och om företaget/skyddsombud/fack inte vidtar ordentliga åtgärder å det snaraste så tycker jag verkligen det verkar som läge för att söka efter en annan tjänst på ett annat företag)
Fast ta inte upp om ev. sjukskrivning påbdeltid innan läkarkontakg och råd om det. Sedan om det inte finns nån backup blir det antagligen samma uppgifter på samma timmar?
 
Du kan väl sjukanmäla dig själv och vara hemma tills dess att du har varit på ditt läkarbesök. Ofta är företagshälsovården väldigt bra på stressrelaterade besvär, så om du kan få gå dit är det jättebra, men det kan vara lite väntetid så gå du först till vanlig läkare. Priotera att få företagshälsan godkänt på ditt möte.
 
2. är inte en långsiktig lösning, men det låter ändå som att du bör börja där, denna punkt ska sedan kombineras med 1.

Sjukskriven på deltid och under den perioden måste din (och övriga på företagets!) arbetsbelastning ses över. Även om du känner att läget är lugnt så länge det är lugnt på jobbet, så är ju ditt stressglas fullt - minsta lilla extra och det rinner över. Du måste få tid till återhämtning för att vattnet i bägaren ska sjunka, så att du kan hantera när det, emellanåt, blir lite extra belastning.

Så.. ta upp just det. Men var noga med så att det inte, som tidigare nämnts i tråden, blir att du gör allt jobb på färre timmar istället.

Slå bort alla lojalitetskonflikter inom dig och gör bara det du faktiskt hinner, försök att stå utanför det hela. Det är inte ditt fel eller din prestation som gör att arbete/kunder/etc inte hinns med. Det är företagets.
(och om företaget/skyddsombud/fack inte vidtar ordentliga åtgärder å det snaraste så tycker jag verkligen det verkar som läge för att söka efter en annan tjänst på ett annat företag)

Det kanske är bra att bara ha ett ärligt samtal och säga precis som jag upplever min situation. Att förklara hur min kropp reagerar och på vad. Vad jag tror att det beror på mm. så får hon komma med lösningarna.

Det är bara så dumt för jag kämpar verkligen emot min lilla inre röst som säger att jag är svag, att jag inte klarar lika mycket som alla andra, att jag inte har vad som krävs för yrket. Samtidigt som hela min självkänsla bygger på prestation. Då blir det verkligen inte bättre av att ha chefer (och en väldigt stark företagskultur) som i princip intygar att det är så. "Branschen är sån", "Det ingår i din yrkesroll" osv.

Usch vad jag inte ser fram emot det här mötet..
 
Det kanske är bra att bara ha ett ärligt samtal och säga precis som jag upplever min situation. Att förklara hur min kropp reagerar och på vad. Vad jag tror att det beror på mm. så får hon komma med lösningarna.

Jag kan inte se några alternativ. Klarar inte arbetsgivaren ett uppriktigt samtal kring hur lösa ett problem, är det absolut hög tid att söka annan arbetsgivare.
 
Det kanske är bra att bara ha ett ärligt samtal och säga precis som jag upplever min situation. Att förklara hur min kropp reagerar och på vad. Vad jag tror att det beror på mm. så får hon komma med lösningarna.

Det är bara så dumt för jag kämpar verkligen emot min lilla inre röst som säger att jag är svag, att jag inte klarar lika mycket som alla andra, att jag inte har vad som krävs för yrket. Samtidigt som hela min självkänsla bygger på prestation. Då blir det verkligen inte bättre av att ha chefer (och en väldigt stark företagskultur) som i princip intygar att det är så. "Branschen är sån", "Det ingår i din yrkesroll" osv.

Usch vad jag inte ser fram emot det här mötet..
Uppriktighet, det är din enda väg framåt i relation till jobbet, tror jag.

Erfarenhet visar ju att långa sjukskrivningar väldigt ofta inte faller så värst väl ut. Det är anpassning av arbetet - på samma arbetsplats eller genom att byta jobb som fungerar. Ingen form av sjukskrivning kan ensam lösa ditt problem, men kan faktiskt förvärra dem om det vill sig illa. Sen kan du ändå behöva en tids vila på hel- eller deltid, men det får du tala med läkaren om. Du kan ju inte avtala med chefen att vara sjukskriven på deltid i nuläget. Det ligger ju varken i din eller chefens makt att besluta om.

Företagshälsovården är ju en möjlighet också. Förutom läkare på vårdcentralen.
 
Det kanske är bra att bara ha ett ärligt samtal och säga precis som jag upplever min situation. Att förklara hur min kropp reagerar och på vad. Vad jag tror att det beror på mm. så får hon komma med lösningarna.

Det är bara så dumt för jag kämpar verkligen emot min lilla inre röst som säger att jag är svag, att jag inte klarar lika mycket som alla andra, att jag inte har vad som krävs för yrket. Samtidigt som hela min självkänsla bygger på prestation. Då blir det verkligen inte bättre av att ha chefer (och en väldigt stark företagskultur) som i princip intygar att det är så. "Branschen är sån", "Det ingår i din yrkesroll" osv.

Usch vad jag inte ser fram emot det här mötet..
Jag tror det är jätteviktigt att du inte tänkoer att det är du som är svag etc . Tryck inte ner dig själv genom att tänka så.
jag tycker du ska ha ett samtal och se om arbetsgivaren vill göra förändringar, t a bort arbetsuppgifter etc.
Sen förstår jag att du gillar ditt jobb
Men du kan ju ändå fundera på om du trivs i den kulturen. INTE för att du är svag. Men det låter som du inte trivs i den miljön.
Jag har själv slutat på ett jobb som var lite liknande dvs prestationshysteri och där alla ville jobba dygnet runt. Jag slutade inte för att jag ser mig som sämre utan för att jag vill vara i en annan miljö
 
Jag har också fått hjälp med att prioritera av mina chefer ibland. Men dom mötena slutar alltid likadant, med andra ord "Prioritera X men gör Y också". Sen sitter jag där förvirrad och inser att budskapet tillslut blev "Gör allting bara. Men gör X fortare" :wtf:

Ja, jag får nog göra det tyvärr. Urk. Jag som bara ville få landa på ett och samma ställe.

Om man ska leda arbetet på en arbetsplats och inte har förstått ordet prioritera så bör man snabbt fixa det.

Då har man inte kompetens för tjänsten. Alls.
 
"Hej chefen. Jag måste ta ledigt på tisdag för ett möte som inte går att boka om. Förstår att det kommer lite olägligt, men tyvärr går det inte att ordna på annat sätt."

Du är ju ute i god tid, framförhållning är en fin sak. Och i värsta fall går du in i väggen redan imorgon, så blir det ännu värre för chefen. Inte på tisdag, utan redan imorgon.

Eller:

"Hej chefen. Jag måste ta ledigt för läkarbesök på tisdag."

Man har rätt till ledighet för sjukvårdsbesök.

Dock är bästa långsiktiga planen att byta jobb. Inte att bli sjukskriven.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 464
Skola & Jobb Som en uppdatering på gamla tråden, så blev jag "av med jobbet". Fick besked om detta idag, att jag inte fick en tillsvidareanställning...
Svar
19
· Visningar
2 808
Skola & Jobb Jag kommer antagligen bli uppsagd, enligt vad min arbetsgivare har sagt. I övrigt har jag inte fått mycket info om vad som kommer...
2
Svar
29
· Visningar
3 033
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Ett personlig perspektiv Stress för mig kan vara att lyssna på en föreläsare som pratar fort för att hinna säga allt inom sin tidsram...
Svar
0
· Visningar
256
Senast: IngelaH
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Magsjuk hund
  • Tråden för spår
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp