Vad betyder dina hobbies för dig?

[Skojamindoja]

Håller med. Sen tycker jag att Lyxfällan borde ta chansen att prata om ekonomisk misshandel. Det är så många fall där den ena partnern har dragit på sig stora skulder utan den andras vetskap. Ändå har jag aldrig hört ett ord om att det är en form av misshandel mot den andra, särskilt när de är gifta.

Jo, jag har faktiskt sett det en gång, men då hade partnern som dragit på sig miljonskulderna redan tagit livet av sig, så kvinnan och barnen satt där med skägget i brevlådan och huset belånat över skorstenen....

Annars tycker jag det daltas ganska rejält med de här personerna som så uppenbart misskött sig och borde få smisk på fingrarna och en rejäl utskällning. Var en kvinna i ett program vi såg för ett tag sen som stormade ut storgråtande från rummet x antal gånger under programmet för att programledaren var "så elak" och hennes man var också "så elak" som inte unnade henne typ nya naglar och kläder i parti och minut. Människan jobbade inte och hade inte pengar att betala mat till barnen...

 

[Nepenthe]

Hunden är mer en del av familjen än intresse och har svårt att vara utan hund. Har inget så träningsintresse där utan det är mer vardagen ihop, tillgodose hans behov och göra hans liv så bra som möjligt.

Tycker även hästar är endel av familjen men själva intresset i hästar har jag svårt att släppa. Att umgås med dem, se hur de mår, hur de rör sig. Träna dem fysisk och psykiskt o se hur de förändras och växer. Det är väldigt roligt
Hellst har jag en egen häst men ekonomin tillåter ju inte alltid det.. nu är jag lite hjärtekrossad iom jag va tvungen att sälja min förra häst så har svårt att våga med egen häst igen. Men drömmer mycket om det.

Men de betyder väldigt mycket. Intresset för hästar är något som gör mycket för mitt psykiska och fysiska mående. Det sociala med hästfolk. En kan liksom stå o prata om dem i flera timmar o de känns som de gått 15 minuter
Umgänget med hästarna, lugnet, se deras personligheter, upptäcka saker ihop. Pulsen går ner, andningen blir djupare.
Har även väldigt roligt.

 

[Otherside]

Inte för att vara värsta party poopern men det där existerar typ inte längre. Att cykla är liksom inte så heligt som det var. Idag hörs barnen via sina telefoner. Tror mitt barn hade sålt sin cykel alla dagar i veckan mot att få behålla tvn.

Jag har tänkt på detta sedan inlägget - och lägger hela tiden märke till barn som är ute och cyklar. Möts nånstans, cyklar vidare tillsammans. Cykeln ger dem frihet! Jag ser dem överallt!

För att inte tala om de som cyklar till och från skolan, men det är ju mer en praktisk fråga.

Och - hur mycket får man betalt för att sälja två begagnade barncyklar? Inte nåt som, i min mening, är värt förlusten av frihet och mobilitet. Och motion!! Jag minns hur jobbigt det var att cykla på grusvägen där hemma, när cykeln kom ut på våren. Jisses vad man tappat av orken i benen!! Men det ändrades snabbt!

 

[Skojamindoja]

Inte för att vara värsta party poopern men det där existerar typ inte längre. Att cykla är liksom inte så heligt som det var. Idag hörs barnen via sina telefoner. Tror mitt barn hade sålt sin cykel alla dagar i veckan mot att få behålla tvn.

Jag bor nära en skola (F-6), samma skola som jag själv gick på en gång i tiden, men vi gick där även på högstadiet. När jag var så liten att jag gick där (även om vi räknar bort högstadiet) cyklade i princip alla. Ungefär halva min klass bodde så nära skolan att de inte hade rätt till skolskjuts ens i de allra lägsta åldrarna, de cyklade redan från start. Vi andra cyklade från trean-fyran? Det fanns en pojke i vår klass som bodde så långt bort så han hade rätt till skolskjuts hela tiden, och han var den enda som inte cyklade.

Idag ser jag inte en unge på cykel. Däremot är det fullständig kaos uppe vid skolan runt 8-snåret när alla föräldrar kör sina barn till skolan. Det är ingen skola som hade jättemycket parkeringsmöjligheter från början, och de parkeringar som fanns var så klart vikta åt lärarna, men det har blivit ännu värre för att en granne surade ihop och vägrade låta kommunen använda hens mark, så idag är det ännu sämre möjligheter att parkera än när jag var barn. Med den skillnaden att inte en unge inte åker bil till skolan.

Jag tycker det är hemskt, för jag minns verkligen friheten man kände när man fick börja cykla till skolan eller kompisar själv, och inte var beroende av föräldrarna hela tiden.