Vad gör vi? Del CCXXXV

Bukefalos 30 år!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Det är ingen press att inte komma men att kasta skit på mig istället för att tacka nej är en annan sak.
Givetvis har jag bett om ursäkt och förklarat även varför jag inte kunde komma på dopet, vad tror du om mig egentligen?

Poängen var att eftersom jag inte kom på dopet kommer inte de oavsett när, poängen är att jag inte kan pga min hälsa och det var inte en acceptabel ursäkt utan tonåringen har tolkat allt som att jag inte vill helt enkelt. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga mig platt när det är jag som ringer- aldrig dem och jag som strävar efter kontakt, aldrig dem, och det är helt ok, men plattare än så är rätt svårt. Jag har dessutom aldrig sett barnet eller flickvännen ifråga. Så det är alltså inte så att vi träffas. Det blev en del drama från hennes håll där jag mötte grundlösa anklagelser med fakta- tex att jag inte alls hade köpt doppresenterna till barnbarnet utan det skulle någon annan ha gjort osv. Jag har rätt att försvara mig mot felaktiga anklagelser och smutskastning med fakta tillbaka. Tyvärr bemöttes inte det tillbaka, men så är det med tonåringar. Bemöter man något med fakta så hittar de på något annat att vara dramaarg över för att skylla på motparten.

Oavsett berättade jag för sonen att de är välkomna när de vill och han kan höra av sig precis när som helst när han vill och behöver, inget har förändrats där för att hon är sur.

Jag har ingen aning, men du outar också en 17-årig tonårsmamma på nätet:
Jag förstår att du har besvär och begränsningar men vill också lyfta att jag känner med en 17-åring i detta. Min äldsta fyller 17, det är tidigt att behöva bli vuxen med allt vad det innebär. Du säger också att äldsta sonen blev rasande, då tänker jag att du kunde kanske istället ha bett honom honom om hjälp med att prata med de andra och hitta en väg att mötas. Jag hade inte heller velat fira jul ihop utifrån det du skriver, tyvärr. Det känns upplagt för osämja. Men jag hoppas ni kan hitta ett bra sätt eller så kan du, son och barnbarn träffas själva innan eller efter julen.
 
Vi bor 50 mil ifrån varandra. Det är inte så att vi direkt ses. Jag har aldrig träffat flickvän eller barnbarn. Jag har inte pockat på att besöka mig förrän nu. Sonen och jag pratar ungefär en gång i veckan, två max. The bigger person? Mm, det är inte jag som är långsint, det har jag aldrig varit och jag kan bete mig bland folk så det är inga problem. Jag har dock rätt att bli ledsen och besviken på den totala oförståelsen och anklagelserna som kom.
Så klart har du rätt att bli ledsen och besviken, det är ju naturligt att du blir! Hade jag också blivit av en dålig relation till mitt barnbarn. Superledsen till och med! Du låter dock lite långsint när du beskriver din svärdotter och dina meningsskiljaktigheter… du verkar ha ett behov att ha rätt och jag tänker att det inte finns ett rätt och fel.
Hade jag varit du hade jag bjudit in till mindre laddat tillfälle än jul. De har säkert andra de vill träffa då och förstår om det känns svårt för henne att signa upp på ett helt julfirande om ni aldrig träffats.., Enklast av allt verkar väl vara att du själv reser till barnbarnet för att hälsa på! :) Lycka till!
 
Så klart har du rätt att bli ledsen och besviken, det är ju naturligt att du blir! Hade jag också blivit av en dålig relation till mitt barnbarn. Superledsen till och med! Du låter dock lite långsint när du beskriver din svärdotter och dina meningsskiljaktigheter… du verkar ha ett behov att ha rätt och jag tänker att det inte finns ett rätt och fel.
Hade jag varit du hade jag bjudit in till mindre laddat tillfälle än jul. De har säkert andra de vill träffa då och förstår om det känns svårt för henne att signa upp på ett helt julfirande om ni aldrig träffats.., Enklast av allt verkar väl vara att du själv reser till barnbarnet för att hälsa på! :) Lycka till!
Du förstår inte. Jag har redan förklarat här varför jag inte kunde åka till dopet och varför de inte kommer oavsett när jag bjuder in. Spelar ingen roll när liksom, spelar ingen roll om det är jul eller en helg vilken som helst eller vad som. Och att själv åka dit lär inte ske i närtid pga samma hälsa som vid dopet som nyss var. Poängen är att hon inte tror på det utan anser att jag inte ville komma och inte brydde mig. Eftersom jag inte åkte dit åker inte hon (och därmed inte de andra) till mig- det ska ju vara rättvist.

Det finns dessutom fakta, där jag HAR rätt och där hon har fel. Detta hände i går och jag skrev om det i går. Det är inte så himlans långsint att skriva av sig samma kväll det händer.
 
Jag har ingen aning, men du outar också en 17-årig tonårsmamma på nätet:
Jag förstår att du har besvär och begränsningar men vill också lyfta att jag känner med en 17-åring i detta. Min äldsta fyller 17, det är tidigt att behöva bli vuxen med allt vad det innebär. Du säger också att äldsta sonen blev rasande, då tänker jag att du kunde kanske istället ha bett honom honom om hjälp med att prata med de andra och hitta en väg att mötas. Jag hade inte heller velat fira jul ihop utifrån det du skriver, tyvärr. Det känns upplagt för osämja. Men jag hoppas ni kan hitta ett bra sätt eller så kan du, son och barnbarn träffas själva innan eller efter julen.
Du gör så många felaktiga antaganden . Hur vet du att jag inte pratat med övriga barn redan? Hur vet han blev rasande mot henne och tog det med henne? Han blev rasande när jag berättade men vi båda har varit civiliserade nog att inte agera ut mot någon. Till skillnad från henne då. Men det däremot, får stå för henne, inte mig.
Mina barn har träffat henne flera gånger och det är inget problem mellan dem, de kan liksom umgås.

Nej, jag, son och barnbarn kan inte träffas själv för det tillåter inte hon. Jag kan inte åka ner och hon släpper inte i väg någon av dem, oavsett om jag hade åkt ner eller om han och barn åkte upp.

Det här handlar inte om julen överhuvudtaget utan om att hon tror att jag inte bryr mig, att jag ljuger och är för lat för att åka i väg. Julen är inte bekymret alls.
 
Vi bor 50 mil ifrån varandra. Det är inte så att vi direkt ses. Jag har aldrig träffat flickvän eller barnbarn. Jag har inte pockat på att besöka mig förrän nu. Sonen och jag pratar ungefär en gång i veckan, två max. The bigger person? Mm, det är inte jag som är långsint, det har jag aldrig varit och jag kan bete mig bland folk så det är inga problem. Jag har dock rätt att bli ledsen och besviken på den totala oförståelsen och anklagelserna som kom.
Du har ju dina problem med hälsan vilket är rätt många och inget hittepå samt att du har två hundar, varken har bil eller körkort utan tvingas åka tåg så jag fattar inte vad hon är ute efter? Efter vad du beskrivit är hon genuint elak och leker prinsessa och kräver att alla ska ställa upp på hennes premisser oavsett om det går eller inte.
 
Du har ju dina problem med hälsan vilket är rätt många och inget hittepå samt att du har två hundar, varken har bil eller körkort utan tvingas åka tåg så jag fattar inte vad hon är ute efter? Efter vad du beskrivit är hon genuint elak och leker prinsessa och kräver att alla ska ställa upp på hennes premisser oavsett om det går eller inte.
Jag förstår rättvisetänket i sig, bor man långt ifrån varandra får man turas om. Men att jämföra som hon gör och helt förbi se funktionsnedsättningar och sjukdomar som är försämrade nu blir väldigt tokigt, speciellt när hon även anklagar mig för att inte vilja, att inte bry mig osv. Att åka tåg har jag inga problem med, den ena hunden kan inte åka tåg på det viset just nu (som svar fick jag "sälj henne") och jag fick ingen hundvakt. De som känner mig i övrigt vet att jag verkligen försökte, och ingen i min närhet tyckte att jag ens skulle överväga att åka med hund och verkligen fundera på att åka alls utan hund, just pga hälsan. Men hon har sina glasögon och ser bara det hon själv tror och då räknas inget av det jag säger utan det hon tror. Det är okej att vara ledsen för att jag inte kom på dopet, men det är inte rättvist att börja anklaga mig för saker som inte är sanna.
 
I övrigt jobbar jag nu halvtid så 2 timmar om dagen pga försämring. Förhoppningsvis löser det sig med vila och rätt utrustning snart på jobbet.

Ska äta jordgubbar till frukost/lunch tänkte jag innan hundarna får en runda och sedan vila med en ljudbok i öronen. Rester av min goda paj till middag sedan.
 
Jag förstår rättvisetänket i sig, bor man långt ifrån varandra får man turas om. Men att jämföra som hon gör och helt förbi se funktionsnedsättningar och sjukdomar som är försämrade nu blir väldigt tokigt, speciellt när hon även anklagar mig för att inte vilja, att inte bry mig osv. Att åka tåg har jag inga problem med, den ena hunden kan inte åka tåg på det viset just nu (som svar fick jag "sälj henne") och jag fick ingen hundvakt. De som känner mig i övrigt vet att jag verkligen försökte, och ingen i min närhet tyckte att jag ens skulle överväga att åka med hund och verkligen fundera på att åka alls utan hund, just pga hälsan. Men hon har sina glasögon och ser bara det hon själv tror och då räknas inget av det jag säger utan det hon tror. Det är okej att vara ledsen för att jag inte kom på dopet, men det är inte rättvist att börja anklaga mig för saker som inte är sanna.
Hon kommer att få träffa Karma när hon minst anar det, har man då betett sig som hon gjort då står hon väldigt ensam och ostadig när det börjar blåsa.
 
Hämtat och lämnat paket. Nu ska jag bara återlämna en klänning som jag glömde ta med mig. Typiskt mig. Sedan sätta igång att städa ordentligt. Lite spännande är det att mitt nya xxl överkast har kommit. Jag behöver ju ett rejält stort eftersom min säng nu är hög. Lämnat tillbaka mikron som jag panikköpte från Amazon. Jag ska verkligen sluta att stressa ut mig. Det kommer även någon som ska köpa mikron med bucklan. Har inte hört något från Folksam men eftersom den kostade 475 kr självrisken är 1800, så väntade jag mig inte något. Så la ut den på marketplace.
 
Jag förstår rättvisetänket i sig, bor man långt ifrån varandra får man turas om. Men att jämföra som hon gör och helt förbi se funktionsnedsättningar och sjukdomar som är försämrade nu blir väldigt tokigt, speciellt när hon även anklagar mig för att inte vilja, att inte bry mig osv. Att åka tåg har jag inga problem med, den ena hunden kan inte åka tåg på det viset just nu (som svar fick jag "sälj henne") och jag fick ingen hundvakt. De som känner mig i övrigt vet att jag verkligen försökte, och ingen i min närhet tyckte att jag ens skulle överväga att åka med hund och verkligen fundera på att åka alls utan hund, just pga hälsan. Men hon har sina glasögon och ser bara det hon själv tror och då räknas inget av det jag säger utan det hon tror. Det är okej att vara ledsen för att jag inte kom på dopet, men det är inte rättvist att börja anklaga mig för saker som inte är sanna.
Jag lovar att vi kommer ner nästa sommar och passar hundarna om du behöver
Kan inte lova innan
 
Kom just hem efter att ha provkört en ponny som visade sig vara en drömponny att köra. Pigg, arbetsglad och lyhörd. Dessutom fina körvägar, ridplan och ridhus på gården. Jag får både träna för tränare och tävla om jag vill.
Det var så himla roligt, satt och log hela tiden jag körde och hela vägen hem.

Ska testköra en kallblodstravare imorgon, men är nog redan säker på att det blir ponnyn från idag. Ser inte hur det kan bli bättre än såhär. 😊
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Vad gör vi? Del CCXXXIII
  • Vad gör vi? Del CCXXXII
  • Vad gör vi? Del CCXXIX
  • Vad gör vi? Del CCXXVII

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp, tips och råd
  • Valp 2026

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp