Vad gör vi? Kids edition - del 4

[Imogen]

Men ni måste ju skaffa en rutin . 1 eller två eller tre böcker spelar ingen roll men bestämma hur ni ska ha det spelar roll.
Jag vill absolut inte gå på er, men fattar om det bli tufft om det är så förhandlingsbart som 1-3 böcker. Allt som är förhandlingsbart är fortfarande en diskussionspunkt med vår snart 6-åring.

Det måste man inte alls.

Vi har tre barn, inga nattningsrutiner, inga läggningtider. Tvärtom har vi medvetet valt att undvika strikta rutiner för att det inte ska bli katastrof när de frångås.

Jag säger inte att vårt sätt funkar för alla. Utan just det att det inte finns något man måste.

 

[Fille]

Det måste man inte alls.

Vi har tre barn, inga nattningsrutiner, inga läggningtider. Tvärtom har vi medvetet valt att undvika strikta rutiner för att det inte ska bli katastrof när de frångås.

Jag säger inte att vårt sätt funkar för alla. Utan just det att det inte finns något man måste.

Lite samma här!

 

[Midsommarblomster]

Vi har ganska fyrkantiga rutiner. När barnen var ännu mindre kändes det ibland som att vi levde samma dag om och om igen. Men det var mest för vår skull, som föräldrar. Vår marginal var obefintlig så att orka tänka nytt eller testa någonting som visade sig inte fungera fanns det helt enkelt inte energi kvar till. Vi har verkligen hållit oss i boxen som överlevnadsstrategi. Men det har fungerat bra för barnen också. Vi gör lika varje kväll, samma tid, men de får såklart välja saker som vilken pyjamas de vill ha eller vilka böcker de vill läsa. Nu får vi tvärtom utmana både oss och barnen med att livet kan variera lite, men nu finns också utrymmet att hantera det.

Igår var bara gulligt sur unge som inte ville lägga sig alls. Som också har börjat testa sin egen självständighet lite.

 

[Snubbelfot]

Ett barn hemma. Bokade barnvakt några timmar nu på fm för att litet lyxigt kunna åka iväg en stund och äta vuxenfrukost på fik. Men barnet är pappigt och mammigt (fastän han normalt älskar barnvakten), och barnvakten är inte jätteengagerad. Eller snarare - vi har soffkuddar som är mer engagerade. Så det blir nog hemmafrukost ändå. Med barnvakt.

 

[vemsomhelst123]

Ja gudars. Jag och ungarna är ensamma måndagar-torsdagkvällar och vi har våra rutiner. När mannen kommer hem och hjälper funkar de inte alls

Vi har ganska fyrkantiga rutiner. När barnen var ännu mindre kändes det ibland som att vi levde samma dag om och om igen. Men det var mest för vår skull, som föräldrar. Vår marginal var obefintlig så att orka tänka nytt eller testa någonting som visade sig inte fungera fanns det helt enkelt inte energi kvar till. Vi har verkligen hållit oss i boxen som överlevnadsstrategi. Men det har fungerat bra för barnen också. Vi gör lika varje kväll, samma tid, men de får såklart välja saker som vilken pyjamas de vill ha eller vilka böcker de vill läsa. Nu får vi tvärtom utmana både oss och barnen med att livet kan variera lite, men nu finns också utrymmet att hantera det.

Igår var bara gulligt sur unge som inte ville lägga sig alls. Som också har börjat testa sin egen självständighet lite.

Jag tolkade nog inlägget fel, vi har inga fyrkantiga rutiner annat än för sånt som är väldigt viktigt för just oss, där bla smidig läggning är en sån sak. Matbordet och hur vi vill ha det där en annan. Och morgnarna när jag är själv. Annars har vi noll rutiner då vi har valt att leva ett liv som inte riktigt är kompatibelt med rutiner. Men just matbordet och läggningen är sånt där som vi väldigt sällan gör avsteg ifrån, ungefär som bilbälte och cykelhjälm. Det finns enstaka undantag där jag och barnet äter i soffan eller när vi haft med padda ut på restaurang men de initieras alltid från en förälder isåfall jag är helt för att barn ska få tycka själva och vårat barn tycker mycket och styr kanske mer än vad som är bra, men just de här grejerna har vi ingen diskussion kring, de bara är så.
Inget förutom att jag nog missuppfattade dig är till dig @Midsommarblomster specifikt, mest en reflektion kring de svar jag fick av andra

 

[vemsomhelst123]

Det måste man inte alls.

Vi har tre barn, inga nattningsrutiner, inga läggningtider. Tvärtom har vi medvetet valt att undvika strikta rutiner för att det inte ska bli katastrof när de frångås.

Jag säger inte att vårt sätt funkar för alla. Utan just det att det inte finns något man måste.

Om man tycker det är ett problem så kan de ju underlätta för att inte behöva ha en diskussion vid läggdags, nu var det ju inte så här utan jag som missförstod . Jag har inte många rutiner (bara de som är viktiga för
Mig/oss) tex skuttar mitt barn runt i pyjamas fortfarande fast klockan är 10.30 en söndag.. och imorse fick hon ligga med paddan i över en timme för att jag behövde sova lite till. Jag är en ganska slapp förälder men vissa saker vill jag inte behöva diskutera med mitt barn, där ingår läggning, matbordet, hur man cyklar i trafiken, bilbälte osv. Just hur vi cyklar i trafiken har jag och min sambo tex haft lite olika syn på, och då blir det direkt ett problem eftersom man får göra på vissa sätt ibland och ibland inte, läggningen ser vi lika på

 

[Palermo]

Om man tycker det är ett problem så kan de ju underlätta för att inte behöva ha en diskussion vid läggdags, nu var det ju inte så här utan jag som missförstod . Jag har inte många rutiner (bara de som är viktiga för
Mig/oss) tex skuttar mitt barn runt i pyjamas fortfarande fast klockan är 10.30 en söndag.. och imorse fick hon ligga med paddan i över en timme för att jag behövde sova lite till. Jag är en ganska slapp förälder men vissa saker vill jag inte behöva diskutera med mitt barn, där ingår läggning, matbordet, hur man cyklar i trafiken, bilbälte osv. Just hur vi cyklar i trafiken har jag och min sambo tex haft lite olika syn på, och då blir det direkt ett problem eftersom man får göra på vissa sätt ibland och ibland inte, läggningen ser vi lika på

Det som bekymrar mig med dina inlägg på temat är just det där "inte ha diskussioner" om saker som du har bestämt. Det speglar en syn på barn(s agens) som inte ser särskilt trevlig ut. Men huvudsaken är förstås att det går smidigt för dig. Vad barnen har på hjärtat är naturligtvis underordnat. Det brukar vara fullt möjligt att få till sådan tystnad, hos både barn och djur (och troligen även tjänstefolket förr i tiden).

 

[Sleepan]

Men ni måste ju skaffa en rutin . 1 eller två eller tre böcker spelar ingen roll men bestämma hur ni ska ha det spelar roll.
Jag vill absolut inte gå på er, men fattar om det bli tufft om det är så förhandlingsbart som 1-3 böcker. Allt som är förhandlingsbart är fortfarande en diskussionspunkt med vår snart 6-åring.

Ursäkta?

 

[vemsomhelst123]

Det som bekymrar mig med dina inlägg på temat är just det där "inte ha diskussioner" om saker som du har bestämt. Det speglar en syn på barn(s agens) som inte ser särskilt trevlig ut. Men huvudsaken är förstås att det går smidigt för dig. Vad barnen har på hjärtat är naturligtvis underordnat. Det brukar vara fullt möjligt att få till sådan tystnad, hos både barn och djur (och troligen även tjänstefolket förr i tiden).

Jag delar inte din syn på mitt föräldraskap, vissa saker kan man bara inte förhandla kring, tex bilbälte. Där hoppas jag ingen skapar ett förhandlingsläge att inte diskutera är ju inte samma sak som att inte lyssna eller inte låta barnet komma till tals. Men tex gå och lägga sig måste man ju någon gång typ varje dag resten av livet så det är ju heller inte liksom riktigt förhandlingsbart..?

 

[vemsomhelst123]

Ursäkta?

Ursäkta vad?

 

[Sleepan]

Ursäkta vad?

Ja men vem är du att berätta för @Midsommarblomster vilka rutiner hon ska ha hemma?

 

[Palermo]

Jag delar inte din syn på mitt föräldraskap, vissa saker kan man bara inte förhandla kring, tex bilbälte. Där hoppas jag ingen skapar ett förhandlingsläge att inte diskutera är ju inte samma sak som att inte lyssna eller inte låta barnet komma till tals. Men tex gå och lägga sig måste man ju någon gång typ varje dag resten av livet så det är ju heller inte liksom riktigt förhandlingsbart..?

När man ska lägga sig, hur, var, tillsammans med vem med mera är väl i högsta grad rimliga diskussionsämnen, särskilt om man är tex tre år gammal. (Jag går inte och lägger mig på något automatiserat rutinartat vis precis likadant varje kväll heller (långt ifrån!), dock bestämmer jag ju själv och slipper diskutera med en person i maktöverläge om jag får läsa en stund eller inte.)

Jämförelsen med bilbältet tycker jag understryker det bekymmersamma.

 

[vemsomhelst123]

Ja men vem är du att berätta för @Midsommarblomster vilka rutiner hon ska ha hemma?

Ingen alls, jag skrev ju att jag missförstod inlägget som bara skulle vara en lite gullig berättelse .

 

[vemsomhelst123]

När man ska lägga sig, hur, var, tillsammans med vem med mera är väl i högsta grad rimliga diskussionsämnen, särskilt om man är tex tre år gammal. (Jag går inte och lägger mig på något automatiserat rutinartat vis precis likadant varje kväll heller (långt ifrån!), dock bestämmer jag ju själv och slipper diskutera med en person i maktöverläge om jag får läsa en stund eller inte.)

Jämförelsen med bilbältet tycker jag understryker det bekymmersamma.

Det är skillnad på diskussion och förhandling. Och vårat barn går inte heller och lägger sig rutinartat på något sätt vi bestämt och får gärna ligga själv och läsa om så önskas och får bestämma saga själv, men vi vuxna kanske inte har tid att läsa 10 böcker. Och vi kanske inte ens har möjlighet att ligga där inne mer än 5-10 minuter. Att ha ett förhandlingsutrymme kring vissa saker tror jag ställer till det i den typen av situationer, man får sätta ramen tillsammans (det tycker jag en treåring är kompetent nog att göra också) och sen försöka hålla sig inom den. När vi har börjat kliva för mycket utanför ramen här hemma blir det bökigt fortfarande.

 

[Mirre]

Stod i en hel evighet och gjorde potatisbullar som dottern tjatat om i flera dgr nu. Första och sista gången jag gör det. Skiten bara föll isär, tog evigheter att steka och sedan fick jag bara höra hur kokerskan på föris gör de bättre, hur hennes är så mycket godare, hur hon är så mycket snabbare och yada yada yada. Kan ju bero på att skiten görs i storkök och körs ut redo att bara stekas på Dottern åt två tuggor, klagade på att det var småååå minibitar av gurka i (för att HON själv har sagt att hon gillar gurka) och skulle sedan imte ha mer.
Då är det svårt att inte ta åt sig av det.

 

[vemsomhelst123]

Stod i en hel evighet och gjorde potatisbullar som dottern tjatat om i flera dgr nu. Första och sista gången jag gör det. Skiten bara föll isär, tog evigheter att steka och sedan fick jag bara höra hur kokerskan på föris gör de bättre, hur hennes är så mycket godare, hur hon är så mycket snabbare och yada yada yada. Kan ju bero på att skiten görs i storkök och körs ut redo att bara stekas på Dottern åt två tuggor, klagade på att det var småååå minibitar av gurka i (för att HON själv har sagt att hon gillar gurka) och skulle sedan imte ha mer.
Då är det svårt att inte ta åt sig av det.

Det där är så himla hopplöst.. vet inte hur många gånger jag övergooglat recept på ffa soppor (som inte går hem hemma men äts med stor aptit på förskolan) och åbäkat mig massor och sen är det fel ändå . Har slutat med det nu, gör hellre sånt som det inte finns någon storköksreferens till..

 

[Nordthor]

Var precis inne på 1177 för att dubbelchecka hur mycket en tvååring ska sova. Sonen ligger fortfarande och trynar (som en pytteliten tonåring). Troligen tar han en två timmars eftermiddagslur idag också. Han har verkligen ärvt sin morsan sovförmåga

 

[Imogen]

Om man tycker det är ett problem så kan de ju underlätta för att inte behöva ha en diskussion vid läggdags, nu var det ju inte så här utan jag som missförstod . Jag har inte många rutiner (bara de som är viktiga för
Mig/oss) tex skuttar mitt barn runt i pyjamas fortfarande fast klockan är 10.30 en söndag.. och imorse fick hon ligga med paddan i över en timme för att jag behövde sova lite till. Jag är en ganska slapp förälder men vissa saker vill jag inte behöva diskutera med mitt barn, där ingår läggning, matbordet, hur man cyklar i trafiken, bilbälte osv. Just hur vi cyklar i trafiken har jag och min sambo tex haft lite olika syn på, och då blir det direkt ett problem eftersom man får göra på vissa sätt ibland och ibland inte, läggningen ser vi lika på

Fast om du missförstod @Midsommarblomster eller inte har ingen betydelse för min reaktion på ditt inlägg. Jag hade reagerat på exakt samma vis om ditt svar var till ett beskrivet faktiskt problem.

Det jag reagerade på var hur ditt svar var "men ni måste ju skaffa en rutin" och fortsätter beskriva ett självklart svar på problemet och fortsätter i stil med "fattar att det blir tufft om du inte gör såhär". Som att din lösning vore den självklara rätta lösningen.

Det kan absolut vara en lösning. Eller inte. Det finns olika vägar, delvis utifrån hur man själv är som person, delvis utifrån hur ens barn är som personer, och delvis utifrån hur man vill bemöta sina barn. En ödmjukhet inför att man själv inte sitter på "rätt" facit var allt jag efterfrågade.

 

[vemsomhelst123]

Fast om du missförstod @Midsommarblomster eller inte har ingen betydelse för min reaktion på ditt inlägg. Jag hade reagerat på exakt samma vis om ditt svar var till ett beskrivet faktiskt problem.

Det jag reagerade på var hur ditt svar var "men ni måste ju skaffa en rutin" och fortsätter beskriva ett självklart svar på problemet och fortsätter i stil med "fattar att det blir tufft om du inte gör såhär". Som att din lösning vore den självklara rätta lösningen.

Det kan absolut vara en lösning. Eller inte. Det finns olika vägar, delvis utifrån hur man själv är som person, delvis utifrån hur ens barn är som personer, och delvis utifrån hur man vill bemöta sina barn. En ödmjukhet inför att man själv inte sitter på "rätt" facit var allt jag efterfrågade.

Jag ska jobba på den ödmjukheten eftersom jag inte sitter på facit

 

[Blyger]

Plockar i köket samtidigt som jag lite håller andan eftersom ettåringen leker med finporslinet i rummet bredvid