Bukefalos 28 år!

Vad tycker ni om klädkoder?

Låt bli att ha åsikter om hur du uppfattar mig då? Om mig får du ha åsikter men jag får inte uttrycka hur jag ser på klädkoder? Varför ska jag respektera hur du känner, när du inte respekterar hur jag känner?

Det är tråkigt att du känner dig påhoppad. För mig har det inte varit lätt att överbrygga mina svårare sidor att vara i olika sociala sammanhang. Det borde framgå tydligt av mina inlägg.

Va? Det här var det konstigaste jag läst på länge. Jag känner mig inte ett dugg påhoppad av dig men dina inlägg framstår som ytterst osympatiska när du försöker förklara för alla hur svårt du haft det men att med vilja så kan man lära sig. Det jag och flera försöker förklara är att det är just ATT folk har åsikter om vilka ansträngningar vi ska göra för att duga/passa in är problemet. Väldigt få ha bett om tips på kläder eller tips på hur man ska göra för att "lära sig föflja klädkoden" eller liknande. Utan vi har bara gett en förklaring till varför vi väljer att avstå tillställningarna eller kanske komma under/felklädda.

Ändå kommer det massa motfrågor och insinuationer om varför vi inte gör detta och detta och att det minsann går om man bara vill. Vill man inte så vill man inte, låt oss inte vilja.
 
Du har säkert gjort en enorm resa och kämpat hårt. När jag sa grattis så menade jag det. Jag förstår bara inte varför du prompt måste tala om att det skulle fungera likadant för alla andra? Vi är ju olika, och har olika förutsättningar. Sen när slutade det vara sant?
Tack!
Fast jag har aldrig argumenterat för att andra skulle funka likadant. Det är klart att vi har olika förutsättningar. Jag skriver ju att jag nog förstår mer än många vad det tar i energi att kämpa hårt. Jag skriver, och lämnar ut mig själv, att jag ibland känner mig hård i det. Det är priset jag fått betala. Men jag har nog också skrivit flera ggr att om det gäller funktionsnedsättningar på riktigt så är det ju inte samma sak som att kunna med hårt jobb kämpa sig igenom sina svårigheter. Och att det handlar om vad man prioriterar i ork.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Va? Det här var det konstigaste jag läst på länge. Jag känner mig inte ett dugg påhoppad av dig men dina inlägg framstår som ytterst osympatiska när du försöker förklara för alla hur svårt du haft det men att med vilja så kan man lära sig. Det jag och flera försöker förklara är att det är just ATT folk har åsikter om vilka ansträngningar vi ska göra för att duga/passa in är problemet. Väldigt få ha bett om tips på kläder eller tips på hur man ska göra för att "lära sig föflja klädkoden" eller liknande. Utan vi har bara gett en förklaring till varför vi väljer att avstå tillställningarna eller kanske komma under/felklädda.

Ändå kommer det massa motfrågor och insinuationer om varför vi inte gör detta och detta och att det minsann går om man bara vill. Vill man inte så vill man inte, låt oss inte vilja.

Jag tror min poäng flög dig rakt över huvudet. Om du vänder på det, så kanske du ser att du gör samma sak du ogillar att jag gör.

Du vill inte anpassa dig till klädkoder. Fine. Gör inte det. Du ska respekteras för det. Låt nu mig, som vill göra det, att få göra det.

Och med det slutar jag nu att svara dig. Vi kommer liksom ingen vart och det blir ingen trevlig diskussion.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Jag tror min poäng flög dig rakt över huvudet. Om du vänder på det, så kanske du ser att du gör samma sak du ogillar att jag gör.

Du vill inte anpassa dig till klädkoder. Fine. Gör inte det. Du ska respekteras för det. Låt nu mig, som vill göra det, att få göra det.

Och med det slutar jag nu att svara dig. Vi kommer liksom ingen vart och det blir ingen trevlig diskussion.

Poängen är att du uttrycker hur andra ska anpassa sig. Inte bara att du gör det.
 
Fast man kan följa klädkod kavaj utan att ha klänning på sig. Kostym funkar för kvinnor också. Grymt snyggt dessutom!

Det hade varit lika fel för dom också är jag säker på. De var jättefina i sina skjortor och jeans.
Vad jag syftade på var att kl'dkoden är manlig och om den hade haft nån sorts kvinnlig motsvarighet hade det blivit helfel för då hade det varit ännu mer uttalat att kvinnor kan inte ha skjorta och jeans utan det pekas åt ett håll som många är väldans obekväma med
 
Bara att hamna i sitsen att man behöver googla det för att lära sig betyder ju att man har ett umgänge där det spelar roll och folk har råd/tid att bry sig.

Din upplevelse är inte allmängiltig.
Ja, jag umgås med människor som äter med flera bestick ibland. Det är fantastiska människor som jag har stor behållning av att umgås med. De ser inte ner på andra, som inte reder ut besticken eller klumpar sig när det gäller etiketten. Men jag känner nog ändå att det är skönt att passa in. Jag ser inte heller ner på dem, för att de är uppväxta med detta naturligt. Det är inte deras fel. Jag försöker passa in lite överallt.

Ibland går jag på finare restaurang och i början kände jag mig osäker på hur jag skulle göra. Då googlade jag. För att jag vill passa in.

Och nä. Min upplevelse är inte allmängiltig. Jag har dock ingen aning om varför du skrev det. Vem tror det, liksom?
 
Jag har också haft en sådan där och de är sjukt obekväma. Det här är mina "mysbyxor" i siden:
m_5c44de198ad2f9c87ee6bf39.jpg

Mina är dock bruna. Jag har haft dem på fest flera gånger.
Finns sådana här klänningar
https://www.sidenselma.se/dam/klanningar-kjolar

Alltså om man skulle vilja ha i allmänhet bara. Inte för något speciellt tillfälle. Men de verkar himla nice (har ett sidennattlinne i ungefär den stilen, det är som luftfluff på. Inte styvt utan lite trikåigt.). De är ganska dyra dock, runt 700. Hittade inga byxor.
Prova en maxiklänning med lite vidd i så den fladdrar skönt! Underbart skönt, speciellt på sommaren! Finns såna som både är fina och sköna.
Tack för tips! Ska kolla på de senare ikväll när jag har mer tid att sitta ner :)
 
Jag tror att han tycker att något annat är snyggt på honom. Avundsjuk på bekvämligheten alltså, men väljer det han känner sig fin i. Jag tror inte att han skulle känna sig fin i mina klänningar.

Har dock tipsat honom om linnekläder eftersom han verkar tycka att svalt och fladdrigt ser skönt ut.

Det här känner jag att jag som cis-kvinna som har olika typer av klänningar etc har det enklare med.
Det går ju att vara rätt svalt klädd även om man är uppklädd som kvinna.
Jag minns tex när vi ett stort gäng var på kryssning i Karibien och det några kvällar var krav på kostym. I den fuktiga hettan skulle männen ha kostym, skjorta, slips etc. Min pappa en till man som lätt blir varm led ju. Medans vi kvinnor hade det rätt chill.
 
Jag har visserligen inget emot klädkoder (men ser att det kan vålla problem) men jag HATAR tillställningar utan angiven klädkod där det ändå finns en outtalad klädkod. Helt värdelöst!
Jag är i princip alltid antingen över- eller underklädd, även på typ jul- och födelsedagsfiranden med släkten :rofl: Men jag bryr mig inte så mycket om det längre.

Detta inlåägg får mig att minnas en massa saker. Bland annat mina barndoms jular när jag blev obstinat över mina kuseriners morföräldrar som var så ...obehagliga tyckte jag... och stränga och tyckte att barn skulle ha uppföra sig fint och och fina klänningar och yada yada Jag klädde mig så opassande jag kunde men ändå hel och ren. Blickarna på mig var som att jag var något riktigt äckligt. Jag älskade den känslan av att få vara lite rebell.

Fortfarande kan jag bli sådär barnsligt obstinat - senast var jag på riktigt jäla socitetsbröllop och kunde inte låta bli att rota fram min tigerväska och ha som aftonväska (dvs en leksaksväskai form av tiger) till en riktig festklänning i enlighet med klädkod.
 
Detta inlåägg får mig att minnas en massa saker. Bland annat mina barndoms jular när jag blev obstinat över mina kuseriners morföräldrar som var så ...obehagliga tyckte jag... och stränga och tyckte att barn skulle ha uppföra sig fint och och fina klänningar och yada yada Jag klädde mig så opassande jag kunde men ändå hel och ren. Blickarna på mig var som att jag var något riktigt äckligt. Jag älskade den känslan av att få vara lite rebell.

Fortfarande kan jag bli sådär barnsligt obstinat - senast var jag på riktigt jäla socitetsbröllop och kunde inte låta bli att rota fram min tigerväska och ha som aftonväska (dvs en leksaksväskai form av tiger) till en riktig festklänning i enlighet med klädkod.

Du låter som en av mina närmsta vänner :D Uppväxt i livets ord osv. Hon har alltid så länge jag känt henne fått starka känslor att göra tvärtemot oftast. Klä sig tvärtemot och agera tvärtemot. Nu när vi är 30+ har hon blivit lite mer chill med det där och kan, med lite mutter, uppskatta en vacker klänning eller något annat normativt. Nu när alla känslor om tvång och måsten kanske känns lite mer avlägsna, och hon fått vara fri under en längre tid. Skulle jag gissa. Men jag förstår fullt ut vart hon kommer ifrån och när hon fnyser åt min och sambons snobberier så är det lite med kärlek och jag tar emot det så också.
 
Nej, det förstår jag. Men jag hoppas att du kanske hade frågat om det om vi kände varandra väl :) Om jag inte hade hunnit kontakta dig innan vill säga.

Jag förstår att du menar väl men jag hade ALDRIG dykt upp på en tillställning om värden specifikt kontaktat mig innan och sagt att ”det är okej att du kommer fast du inte följer klädkoden”. Hade känt mig skitdum.
 
Jag förstår att du menar väl men jag hade ALDRIG dykt upp på en tillställning om värden specifikt kontaktat mig innan och sagt att ”det är okej att du kommer fast du inte följer klädkoden”. Hade känt mig skitdum.

Ja för precis så hade jag uttryckt mig;) :D
 
Är inte andemeningen det då? Hur hade du sagt?

Jag har som sagt två vänner som har helt annan klädstil, till de kanske jag hade sagt ”Jag vet att ni har annan klädstil än klädkoden så jag vill bara säga att den inte är så viktig, ta på er vad som helst som ni känner er snygga i”. Nu är ju det här nära vän så jag vet att det skulle tas emot väl. Nu uppfattade jag dock att @Ninnurur tycker att dessa evenemang är jobbiga och hade jag haft en sån vän så hade jag nog snarare kollat läget hur allt känns inför festen och hade samtalet naturligt landat på klädkod så hade jag väl sagt något liknande där, att den är oviktig. Hade jag inte känt personen väl hade jag liksom inte ringt upp och pratat klädkod, nej.
 
Det är svårt att pleasa alla. Personligen hade jag nog hakat upp mig något om det hade stått ngt om ”hel och ren” på en inbjudan till en festligare fest. Just de grundkraven hade jag nog på egen hand kunnat räkna ut, liksom. Men illa ment hade jag nog inte tänkt att det var.
 
Men sen ska man ju tänka på att folkdräkt väl alltid är ok som finkläder enligt klädkoderna? Jag vet en kille som alltid hade folkdräkt på studentbalerna (och andra högtider) på universietet.
Precis så.
Vännen som är vigselförättare och har nationella uppdrag sliter hårt på sin folkdräkt. Den funkar lika bra för att viga ett par i enskildhet eller träffa kungen.

Dvs den är inte hysteriskt uppklätt men kan vara på frackmiddag.
Avkomman fick en dräkt (den var önskad) på 30-årsdagen. Just för att den går att ha överallt.

Självklart känner sig inte alla bekväma i dräkten men som sagt - den är väldigt användbar.
 
Du låter som en av mina närmsta vänner :D Uppväxt i livets ord osv. Hon har alltid så länge jag känt henne fått starka känslor att göra tvärtemot oftast. Klä sig tvärtemot och agera tvärtemot. Nu när vi är 30+ har hon blivit lite mer chill med det där och kan, med lite mutter, uppskatta en vacker klänning eller något annat normativt. Nu när alla känslor om tvång och måsten kanske känns lite mer avlägsna, och hon fått vara fri under en längre tid. Skulle jag gissa. Men jag förstår fullt ut vart hon kommer ifrån och när hon fnyser åt min och sambons snobberier så är det lite med kärlek och jag tar emot det så också.

Tackolov var min egen familj inte alls sådär konservativt skitjobbig. Min pappa och jag är väldigt lika med den rebelliska genen :D han bor numera på ett seniorboende (övre medelklasstuk) och nästan alla är antingen blå (eller bruna) politiskt sett och han kan inte låta bli att spela internationalen på 1:a maj - folk blir jätteupprörda och farsan garvar som fasen. Så jag har alltid känt mig styrkt i att få ha min tigerväska till festblåsan ;)
 
Tackolov var min egen familj inte alls sådär konservativt skitjobbig. Min pappa och jag är väldigt lika med den rebelliska genen :D han bor numera på ett seniorboende (övre medelklasstuk) och nästan alla är antingen blå (eller bruna) politiskt sett och han kan inte låta bli att spela internationalen på 1:a maj - folk blir jätteupprörda och farsan garvar som fasen. Så jag har alltid känt mig styrkt i att få ha min tigerväska till festblåsan ;)

Jag klarar inte alltid av att gå i takt heller :D
 
Jag ogillar klädkoder mest för jag har inte ekonomi att köpa kläder som man egentligen bara använder en gång. Jag köpte en ny klänning för typ tre år sedan som jag använder till mer festligare tillfällen som t.ex. bröllop. Den är svart men har massa färgglada fjärilar och blommor på. Som modell stor är det också svårt att hitta något fint som inte kostar multum. Väljer aktivt bort att gå på event där det är klädkod.

Vill man ha någon medverkande på t.ex. sitt bröllop så hellre att personen dyker upp med fina kläder än inte kan komma pga denne inte har råd att köpa frack, kavaj eller balklänning typ.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp