Vänsterpartiet och äganderätten (Utbruten från Eftervalssnack)

Det är en tuff men oerhört viktig fråga du ställer för de offentliga utförarna. Hur gör de?

Jag anser inte att frågan har ett dugg att göra med vem som är utförare. Inte det allra minsta dugg.

Det är precis därför jag efterlyser mindre ideologi och mer pragmatism kring att faktiskt kvalitetssäkra skolverksamhet både för de 83% offentligt drivna skolorna och de 17% friskolor som finns inom grundskolan.

(Sedan finns det vissa omständigheter gällande privat ägda skolor när det gäller att själva verksamhetsformen kan drabba elever - såsom konkurs - och där bör regelverket se till att elevernas skada minimeras. Kanske genom en obligatorisk försäkring som privat drivna måste betala och därmed försäkra en viss framförhållning i sådana beslut. Den försäkringen betalar vi genom skattemedel för de offentliga utförarna.)

Att införa en typ av försäkring för att kunna driva skolan vidare kan vara ett positivt verktyg, även om jag tror att en skola som går ut med ett beslut om nedläggning skulle tappa sin personal ganska snabbt och det hjälper ju ingen försäkring mot. Även kommunala skolor som beslutas att läggas ner står ju inför den risken, men jag tänker mig att ett sådant beslut skulle fattas vid en mer lämplig tidpunkt utifrån verksamheten än beslutet i en skola som har ett börsvärde som behöver stimuleras. Igen, är det jag återkommer till, drivkrafterna hos ägarna.

Hur kvalitetsuppföljningen från Skolinspektionen går till kan man läsa om här:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/

Såhär står det om regelbunden tillsyn:
Tillsynen är behovsanpassad. Innan tillsynen sker en kartläggning av verksamheten hos huvudmannen, eller på skolenheten. Utifrån vad denna kartläggning visar läggs tillsynen upp på olika sätt. Vanliga inslag är intervjuer med elever, lärare och rektor. Lektionsobservationer och dokumentstudier på plats kan också ingå. Inför tillsynen genomförs en ombedömning av nationella prov och en enkätundersökning (Skolenkäten) där pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare får ge sin syn på skolan.

Och såhär om vad inspektionen kan leda till:
Tillsynen ska bidra till en god utbildning i trygg miljö. Om bristerna är mycket allvarliga kan Skolinspektionen återkalla godkännandet för en fristående skola eller gå in och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga på en kommunal eller landstingsdriven skola.

Som exempel tänker jag mig att det är ett större steg att återkalla ett godkännande, än det är att få kommunens skolchef att byta ut en rektor eller annan personal, sätta in utbildningsåtgärder eller vad som nu behövs på en specifik skola. Det betyder inte att det alltid funkar bra på offentligt- eller personaldrivna skolor - det har vi ju sett många exempel på - men jag tänker mig att det är mindre chans att vinstkravet överskuggar kvalitetsmålet i en verksamhet som helt enkelt inte ska generera så stor vinst som möjligt till sina ägare. Incitamenten att välja ut de "bästa" eleverna med minst behov av stöd o.s.v. minskar. Dock har ju införandet av NPM drivit även offentligt drivna verksamheter åt samma håll, och jag har ingen koll på hur mycket det har hänt inom grundskolan.

Jag tycker dock att du blandat frågorna lite. Det jag främst är emot är obegränsat vinstuttag, inte emot alla icke-offentliga skolor som sådana. Att få bort företag med vinstmaximeringsintressen tror jag skulle vara en bra början inom skolväsendet. Sedan står jag fast också vid att vi bör veta hur vi följer upp kvalitet på ett tillförlitligt sätt först innan vi testar marknaden, men även det blir särskilt viktigt så länge vi är okej med att dessa företag skickar våra skattepengar till aktieägare och utländska fonder.

Eftersom du hela tiden bollar tillbaka frågan om kvalitetsuppföljning undrar jag om det betyder att du själv inte har någon uppfattning om hur en tillförlitlig kvalitetsuppföljning inom vård, omsorg och skola bör se ut? Känns inte det problematiskt alls för dig? Är det helt okej att skattepengarna rinner iväg medan vi följer upp om vi har vettiga uppföljningssystem eller inte? Eller är du helt trygg i att de funkar utmärkt idag, även om du själv inte vet hur det går till? Du verkar så obrydd om vart pengarna tar vägen, för mig är det väldigt främmande när det gäller skattepengar...
 
Att införa en typ av försäkring för att kunna driva skolan vidare kan vara ett positivt verktyg, även om jag tror att en skola som går ut med ett beslut om nedläggning skulle tappa sin personal ganska snabbt och det hjälper ju ingen försäkring mot. Även kommunala skolor som beslutas att läggas ner står ju inför den risken, men jag tänker mig att ett sådant beslut skulle fattas vid en mer lämplig tidpunkt utifrån verksamheten än beslutet i en skola som har ett börsvärde som behöver stimuleras. Igen, är det jag återkommer till, drivkrafterna hos ägarna.

Hur kvalitetsuppföljningen från Skolinspektionen går till kan man läsa om här:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/

Såhär står det om regelbunden tillsyn:


Och såhär om vad inspektionen kan leda till:


Som exempel tänker jag mig att det är ett större steg att återkalla ett godkännande, än det är att få kommunens skolchef att byta ut en rektor eller annan personal, sätta in utbildningsåtgärder eller vad som nu behövs på en specifik skola. Det betyder inte att det alltid funkar bra på offentligt- eller personaldrivna skolor - det har vi ju sett många exempel på - men jag tänker mig att det är mindre chans att vinstkravet överskuggar kvalitetsmålet i en verksamhet som helt enkelt inte ska generera så stor vinst som möjligt till sina ägare. Incitamenten att välja ut de "bästa" eleverna med minst behov av stöd o.s.v. minskar. Dock har ju införandet av NPM drivit även offentligt drivna verksamheter åt samma håll, och jag har ingen koll på hur mycket det har hänt inom grundskolan.

Jag tycker dock att du blandat frågorna lite. Det jag främst är emot är obegränsat vinstuttag, inte emot alla icke-offentliga skolor som sådana. Att få bort företag med vinstmaximeringsintressen tror jag skulle vara en bra början inom skolväsendet. Sedan står jag fast också vid att vi bör veta hur vi följer upp kvalitet på ett tillförlitligt sätt först innan vi testar marknaden, men även det blir särskilt viktigt så länge vi är okej med att dessa företag skickar våra skattepengar till aktieägare och utländska fonder.

Eftersom du hela tiden bollar tillbaka frågan om kvalitetsuppföljning undrar jag om det betyder att du själv inte har någon uppfattning om hur en tillförlitlig kvalitetsuppföljning inom vård, omsorg och skola bör se ut? Känns inte det problematiskt alls för dig? Är det helt okej att skattepengarna rinner iväg medan vi följer upp om vi har vettiga uppföljningssystem eller inte? Eller är du helt trygg i att de funkar utmärkt idag, även om du själv inte vet hur det går till? Du verkar så obrydd om vart pengarna tar vägen, för mig är det väldigt främmande när det gäller skattepengar...

Att jag bollar tillbaka den handlar om att det inte har ett dugg med utförarens organistionsform att göra - vilket gör diskussionen irrelevant.

Vi behöver definitivt kvalitetssäkra de 80% av skolorna som drivs offentligt. Att hitta någon form av kvalitetssäkring för de 20% icke offentligt drivna är bara en fjärdedel så viktigt.

Och nej, det är inte okej att skattepengarna rinner iväg i vare sig offentligt drivet slöseri eller privata vinster OM det samtidigt brister i kvalitet. Vi är vana vid extremt slöseri i offentliga verksamheter , genom att få konkurrens har det blivit tydligt på många sätt och som helhet gynnat skattebetalarna enormt.
 
1 vi har stänga order från moderatorn att inte sväva ut
2. Det finns en massa om det om du googlar så vill du veta, var så god.
1. Var finns dessa stränga order att läsa? Jag tycker du bara försöker undvika att svara på en relevant fråga.
2. Varför skulle det ligga på mig att googla när det är du som påstått något?
För dig kanske det är glasklart men för mig ser det ut som att socialism och kommunism är samma sak.
 
1. Var finns dessa stränga order att läsa? Jag tycker du bara försöker undvika att svara på en relevant fråga.
2. Varför skulle det ligga på mig att googla när det är du som påstått något?
För dig kanske det är glasklart men för mig ser det ut som att socialism och kommunism är samma sak.

Varsågod, här är en länk som tar upp skillnader mellan socialism och kommunism:
https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/socialism-och-kommunism#
 
Att jag bollar tillbaka den handlar om att det inte har ett dugg med utförarens organistionsform att göra - vilket gör diskussionen irrelevant.

Vi behöver definitivt kvalitetssäkra de 80% av skolorna som drivs offentligt. Att hitta någon form av kvalitetssäkring för de 20% icke offentligt drivna är bara en fjärdedel så viktigt.

Och nej, det är inte okej att skattepengarna rinner iväg i vare sig offentligt drivet slöseri eller privata vinster OM det samtidigt brister i kvalitet. Vi är vana vid extremt slöseri i offentliga verksamheter , genom att få konkurrens har det blivit tydligt på många sätt och som helhet gynnat skattebetalarna enormt.

Jag tror det är där vår grundläggande skiljelinje är: för mig ÄR det relevant vart våra skattepengar går.

Skattepengar som går in i det offentliga systemet, bör ju användas till kvalitetshöjning inom det offentliga tycker jag. Antingen inom den egna verksamheten eller - om kvaliteten är i topp och inget mer kan förbättras - i andra verksamheter som behöver mer resurser till kvalitetshöjning. I ett system utan vinstbegränsning, med organisationer som har vinstmaximerande som drivkraft, är risken större att dessa lägger sig på en godkänd nivå för kvalitet och skickar vinsten till sina ägare, istället för att öka kvaliteten ännu mer, eller stötta andra skolor med sämre förutsättningar, eller aktivt ta sig an elever med särskilda behov. Om elever selekteras mellan skolorna utifrån hur "enkla" de är för skolan att ha i sin verksamhet innebär ju det i sig självt ett jätteproblem utifrån tanken om att kunna mäta slutresultatet på en tillförlitlig kvalitetsskala.

Det betyder inte att alla vinstdrivna skolor alltid gör så, men jag säger att risken ökar i ett system som inte är reglerat för att motverka det. Och nej, bäst att jag upprepar mig, det betyder inte heller att jag inte ser att det OCKSÅ finns problem i offentligt drivna, eller privata icke-vinstmaximerande drivna skolor. Vi måste kunna hålla flera tankar och flera problem i huvudet samtidigt.

Ur en kommentar i SVD till ett avsnitt av Uppdrag granskning som visade att friskolor väljer ut vilka elever de vill ta in:
• Lärarna vid friskolorna tjänar i snitt mindre än vid de kommunala. Lärarförbundet kallar skillnaden "slående".
• Enligt Skolverket har de fristående skolorna både lägre lärartäthet och lägre andel lärare med lärarexamen.
• Specialpedagoger är betydligt mer sällsynta vid friskolor än kommunala skolor, enligt en forskningsrapport från Stockholms Universitet.
• Friskolor ger oftare överbetyg, betyg som är högre än resultatet på nationella proven motiverar.
(https://www.svd.se/vinstdrivande-skolor-valjer-billiga-elever, jag har inte själv kontrollerat ovanstående påståenden)

Beskrivning av avsnittet i Uppdrag granskning: https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/friskolor-valjer-bort-besvarliga-elever

En kommentar i en annan artikel i SVD efter programmet:

Inte heller Riksförbundet Attention är förvånade.-Den största känslan är att vi inte är så förvånade över det här. Jag har pratat med många föräldrar som visar den här bilden, säger Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention, som bland annat arbetar för att barn med adhd ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan.
– När föräldrarna berättar om barnens problem, då säger många skolor att de inte har kompetens och att föräldrarna nog inte vill ha sina barn på skolan. Då vill man ju inte det, säger Norrman.
(https://www.svd.se/friskolor-valjer-bort-svaga-elever)

Hur utbrett det här är går ju inte att säga, hur fastställer man det? Men OM det är så att vissa skolor kan välja ut de billiga eleverna och de andra eleverna blir kvar i större andel på övriga skolor så finns det risk för snedförskjutning i resultatmätningen om man inte är noga med vad för kvalitet man mäter, även om skolpengen i viss mån kan kompensera ekonomiskt med mer resurser.

En vinstbegränsning löser inte alla ovanstående problem, men jag tycker det är jätteviktigt ur ett samhällsperspektiv att vi diskuterar fördelar och nackdelar även ur systemperspektiv, hellre än enkäter utifrån hur nöjd en 15-åring och dess föräldrar är med sin skola en vårdag i mars.
 
Jag tror det är där vår grundläggande skiljelinje är: för mig ÄR det relevant vart våra skattepengar går.

Skattepengar som går in i det offentliga systemet, bör ju användas till kvalitetshöjning inom det offentliga tycker jag. Antingen inom den egna verksamheten eller - om kvaliteten är i topp och inget mer kan förbättras - i andra verksamheter som behöver mer resurser till kvalitetshöjning. I ett system utan vinstbegränsning, med organisationer som har vinstmaximerande som drivkraft, är risken större att dessa lägger sig på en godkänd nivå för kvalitet och skickar vinsten till sina ägare, istället för att öka kvaliteten ännu mer, eller stötta andra skolor med sämre förutsättningar, eller aktivt ta sig an elever med särskilda behov. Om elever selekteras mellan skolorna utifrån hur "enkla" de är för skolan att ha i sin verksamhet innebär ju det i sig självt ett jätteproblem utifrån tanken om att kunna mäta slutresultatet på en tillförlitlig kvalitetsskala.

Det betyder inte att alla vinstdrivna skolor alltid gör så, men jag säger att risken ökar i ett system som inte är reglerat för att motverka det. Och nej, bäst att jag upprepar mig, det betyder inte heller att jag inte ser att det OCKSÅ finns problem i offentligt drivna, eller privata icke-vinstmaximerande drivna skolor. Vi måste kunna hålla flera tankar och flera problem i huvudet samtidigt.

Ur en kommentar i SVD till ett avsnitt av Uppdrag granskning som visade att friskolor väljer ut vilka elever de vill ta in:
• Lärarna vid friskolorna tjänar i snitt mindre än vid de kommunala. Lärarförbundet kallar skillnaden "slående".
• Enligt Skolverket har de fristående skolorna både lägre lärartäthet och lägre andel lärare med lärarexamen.
• Specialpedagoger är betydligt mer sällsynta vid friskolor än kommunala skolor, enligt en forskningsrapport från Stockholms Universitet.
• Friskolor ger oftare överbetyg, betyg som är högre än resultatet på nationella proven motiverar.
(https://www.svd.se/vinstdrivande-skolor-valjer-billiga-elever, jag har inte själv kontrollerat ovanstående påståenden)

Beskrivning av avsnittet i Uppdrag granskning: https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/friskolor-valjer-bort-besvarliga-elever

En kommentar i en annan artikel i SVD efter programmet:

Inte heller Riksförbundet Attention är förvånade.-Den största känslan är att vi inte är så förvånade över det här. Jag har pratat med många föräldrar som visar den här bilden, säger Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman på Riksförbundet Attention, som bland annat arbetar för att barn med adhd ska bli bemötta med respekt och få det stöd de behöver i skolan.
– När föräldrarna berättar om barnens problem, då säger många skolor att de inte har kompetens och att föräldrarna nog inte vill ha sina barn på skolan. Då vill man ju inte det, säger Norrman.
(https://www.svd.se/friskolor-valjer-bort-svaga-elever)

Hur utbrett det här är går ju inte att säga, hur fastställer man det? Men OM det är så att vissa skolor kan välja ut de billiga eleverna och de andra eleverna blir kvar i större andel på övriga skolor så finns det risk för snedförskjutning i resultatmätningen om man inte är noga med vad för kvalitet man mäter, även om skolpengen i viss mån kan kompensera ekonomiskt med mer resurser.

En vinstbegränsning löser inte alla ovanstående problem, men jag tycker det är jätteviktigt ur ett samhällsperspektiv att vi diskuterar fördelar och nackdelar även ur systemperspektiv, hellre än enkäter utifrån hur nöjd en 15-åring och dess föräldrar är med sin skola en vårdag i mars.

Så det är bättre att skattepengar slösas bort i offentlig regi än går till privat vinst?

För mig är det egalt vart pengarna försvinner när de inte bidrar till det de var tänkt för. När kvaliteten brister är det oacceptabelt.

Jag tror skiljelinjen snarare går i huruvida vi tror att företag kan erbjuda en god verksamhet eller inte. I allmänhet vet vi att både offentliga och privata utförare fungerar väl. Oavsett utförarens status förekommer avarter med vanvård och bristande kvalitet.

Ändå görs ägandeformer till en huvudsaklig fråga, när den i själva verket borde ligga ganska långt bak i prioordning eftersom det fungerar så väl i de allra flesta fall. Det finns inga starka skäl att privatisera för sakens skull och det finns inga starka skäl att hindra företagare att bidra för sakens skull.

De viktiga utmaningarna ligger annorstädes för alla vårdgivare och vårdbeställare.

Tycker jag.
 
  • Gilla
Reactions: ptr
1. Var finns dessa stränga order att läsa? Jag tycker du bara försöker undvika att svara på en relevant fråga.
2. Varför skulle det ligga på mig att googla när det är du som påstått något?
För dig kanske det är glasklart men för mig ser det ut som att socialism och kommunism är samma sak.
De finns i tråden en bit bakåt, orkar inte leta åt dig. Och nej det är inte synonymer även om det finns stora likheter. Det finns mycket att läsa om det på webben.
 
Så det är bättre att skattepengar slösas bort i offentlig regi än går till privat vinst?

I mitt exempel ovan flyttas pengarna som inte användes till det som var planerat det året (t ex en rekrytering som inte kunde genomföras) till något annat behov, hur är det att slösa?

För mig är det egalt vart pengarna försvinner när de inte bidrar till det de var tänkt för. När kvaliteten brister är det oacceptabelt.

Menar du verkligen det till fullo? Om vi fortsätter exemplet med rekryteringen av en behövd kompetens. En lärare med viss kompetens behövs på 50% i en offentligt driven skola A. Rektorn lyckas inte anställa någon med rätt person och tvingas därför skjuta på rekryteringen, pengarna som var avsatta till denna rekrytering finns därför kvar oanvända. I skola B i samma kommun behövs också samma specialkompetens, och den rektorn lyckas bättre med sin rekrytering och anställer en lärare. I samarbete mellan de två skolorna, går den nyanställda med på att en dag i veckan spenderas på skola A första terminen. Då kostnaden för skola A nu sjönk till 20% till budgeterat lönekostnad används de pengarna för att tidigarelägga en annan prioriterad insats på en annan skola, som egentligen var planerad till nästa år, och till nästa termin gör rektorn ett nytt rekryteringsförsök.

På en privat vinstdriven skola kan man förstås också tänka sig att ägarna hade prioriterat att spara pengarna internt hos skolan för framtida användning istället, men det är precis lika sannolikt att insparade pengar blir en del av vinstutrymmet och delas ut till ägarna. Vilket ju kan sägas göras även hos offentligt drivna företag, bara det att de pengarna då går till annan skattefinansierad verksamhet. (Att det tyvärr på sina håll görs okloka omfördelningar inom offentlig sektor är också ett problem som ju har lyfts tidigare i tråden, men det är inte bättre i mitt tycke att det går till privata bankkonton.)
Spelar det verkligen ingen roll för dig vad de budgeterade pengarna för en behövd kompetens som inte lyckas används till istället?

Jag tror skiljelinjen snarare går i huruvida vi tror att företag kan erbjuda en god verksamhet eller inte. I allmänhet vet vi att både offentliga och privata utförare fungerar väl. Oavsett utförarens status förekommer avarter med vanvård och bristande kvalitet.

Nej nej nej. Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara för dig tydligare att jag anser att BÅDE offentligt drivna verksamheter OCH privat drivna verksamheter kan fungera både bra eller dåligt. Framför allt om man enbart ser till en enskilda kunden/eleven/patienten/brukaren/medborgaren eller vad man nu vill kalla den person som är i den dagliga verksamheten.

Men jag menar att vi FÖRUTOM den diskussionen (jag menar alltså inte att den är oviktig, bara att den är för smal för att vara det enda vi ska prata om) OCKSÅ måste prata om vad kvalitet är utifrån ett systemperspektiv, när samhället är "kunden" snarare än den enskilda individen. Och balansera dessa intressen, för det är inte säkert att deras intressen alltid drar åt samma håll vid alla tidpunkter.

Tillägg: Inser att den här diskussionen kanske borde föras i tråden om vinster i värdfärden istället...kanske ska vi fortsätta den där istället?
 
Senast ändrad:
I mitt exempel ovan flyttas pengarna som inte användes till det som var planerat det året (t ex en rekrytering som inte kunde genomföras) till något annat behov, hur är det att slösa?



Menar du verkligen det till fullo? Om vi fortsätter exemplet med rekryteringen av en behövd kompetens. En lärare med viss kompetens behövs på 50% i en offentligt driven skola A. Rektorn lyckas inte anställa någon med rätt person och tvingas därför skjuta på rekryteringen, pengarna som var avsatta till denna rekrytering finns därför kvar oanvända. I skola B i samma kommun behövs också samma specialkompetens, och den rektorn lyckas bättre med sin rekrytering och anställer en lärare. I samarbete mellan de två skolorna, går den nyanställda med på att en dag i veckan spenderas på skola A första terminen. Då kostnaden för skola A nu sjönk till 20% till budgeterat lönekostnad används de pengarna för att tidigarelägga en annan prioriterad insats på en annan skola, som egentligen var planerad till nästa år, och till nästa termin gör rektorn ett nytt rekryteringsförsök.

På en privat vinstdriven skola kan man förstås också tänka sig att ägarna hade prioriterat att spara pengarna internt hos skolan för framtida användning istället, men det är precis lika sannolikt att insparade pengar blir en del av vinstutrymmet och delas ut till ägarna. Vilket ju kan sägas göras även hos offentligt drivna företag, bara det att de pengarna då går till annan skattefinansierad verksamhet. (Att det tyvärr på sina håll görs okloka omfördelningar inom offentlig sektor är också ett problem som ju har lyfts tidigare i tråden, men det är inte bättre i mitt tycke att det går till privata bankkonton.)
Spelar det verkligen ingen roll för dig vad de budgeterade pengarna för en behövd kompetens som inte lyckas används till istället?



Nej nej nej. Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara för dig tydligare att jag anser att BÅDE offentligt drivna verksamheter OCH privat drivna verksamheter kan fungera både bra eller dåligt. Framför allt om man enbart ser till en enskilda kunden/eleven/patienten/brukaren/medborgaren eller vad man nu vill kalla den person som är i den dagliga verksamheten.

Men jag menar att vi FÖRUTOM den diskussionen (jag menar alltså inte att den är oviktig, bara att den är för smal för att vara det enda vi ska prata om) OCKSÅ måste prata om vad kvalitet är utifrån ett systemperspektiv, när samhället är "kunden" snarare än den enskilda individen. Och balansera dessa intressen, för det är inte säkert att deras intressen alltid drar åt samma håll vid alla tidpunkter.

Tillägg: Inser att den här diskussionen kanske borde föras i tråden om vinster i värdfärden istället...kanske ska vi fortsätta den där istället?

Nej, med slöseri menar jag pengar som de facto är förbrukade i det offentligas ineffektivitet utan att det har producerats något av värde.

Korruption frodas dessutom i dessa verksamheter , se exempelvis senaste Uppdrag Granskning. Det är ”ändå inte mina pengar”-syndromet. Vi tjänar ändå inget på att förhandla ned priset eller på att spara in onödiga utgifter.
 
Nej, med slöseri menar jag pengar som de facto är förbrukade i det offentligas ineffektivitet utan att det har producerats något av värde.

Då var det ju en helt irrelevant kommentar istället, eftersom det inte var det jag skrev om från början. Det är självklart att bortslösade pengar är lika dåligt var de än slösas, men när du lägger in sådana kommentarer som argument i vår diskussion så känns det som att du bygger hela ditt resonemang på att pengar slösas bort i offentlig verksamhet och det går inte att göra någonting åt. Så medan jag jämför var pengar som betalats av medborgarna gör störst nytta, så gör du antagandet att om kommunen får dem så kommer de ändå slösas bort och då kan de lika gärna gå till riskkapitalister. Om du bygger ditt resonemang på det opåverkbara antagandet så förstår jag att du landar i den slutsats du gör, men jag är helt övertygad om att det går att påverka om pengarna används på ett bra sätt eller om de "slösas bort" inom det offentliga. Och då spelar det roll vart skattepengarna går i slutänden.

Korruption frodas dessutom i dessa verksamheter , se exempelvis senaste Uppdrag Granskning. Det är ”ändå inte mina pengar”-syndromet. Vi tjänar ändå inget på att förhandla ned priset eller på att spara in onödiga utgifter.

Är det din uppfattning om offentlig sektor? Att alla som jobbar där struntar i var pengar går och hur mycket? Vad har du i så fall för egen erfarenhet av den typen av verksamhet, utöver att ha sett UG på TV?
 
Då var det ju en helt irrelevant kommentar istället, eftersom det inte var det jag skrev om från början. Det är självklart att bortslösade pengar är lika dåligt var de än slösas, men när du lägger in sådana kommentarer som argument i vår diskussion så känns det som att du bygger hela ditt resonemang på att pengar slösas bort i offentlig verksamhet och det går inte att göra någonting åt. Så medan jag jämför var pengar som betalats av medborgarna gör störst nytta, så gör du antagandet att om kommunen får dem så kommer de ändå slösas bort och då kan de lika gärna gå till riskkapitalister. Om du bygger ditt resonemang på det opåverkbara antagandet så förstår jag att du landar i den slutsats du gör, men jag är helt övertygad om att det går att påverka om pengarna används på ett bra sätt eller om de "slösas bort" inom det offentliga. Och då spelar det roll vart skattepengarna går i slutänden.



Är det din uppfattning om offentlig sektor? Att alla som jobbar där struntar i var pengar går och hur mycket? Vad har du i så fall för egen erfarenhet av den typen av verksamhet, utöver att ha sett UG på TV?

"Alla" - såklart nej. Det är en avart. Precis som vanvård och bristande kvalitet är något som finns i marginalerna i övrigt, oavsett utförare.

Däremot är det något som är en tendens när man inte längre har ett eget intresse i att vara effektiv. Det är därför offentliga "monopol" är så skadliga för utveckling av branscher.

Jag anser att en av de allra bästa vägarna att visa om pengarna används på ett bra sätt är att utsätta verksamheterna för konkurrens, allra helst av privata utförare, som har starka egna intressen i att hålla en kostnadseffektiv verksamhet.
 
"Alla" - såklart nej. Det är en avart. Precis som vanvård och bristande kvalitet är något som finns i marginalerna i övrigt, oavsett utförare.

Däremot är det något som är en tendens när man inte längre har ett eget intresse i att vara effektiv. Det är därför offentliga "monopol" är så skadliga för utveckling av branscher.

Jag anser att en av de allra bästa vägarna att visa om pengarna används på ett bra sätt är att utsätta verksamheterna för konkurrens, allra helst av privata utförare, som har starka egna intressen i att hålla en kostnadseffektiv verksamhet.

Du har inget att säga om undersökningar/rykten etc som säger att "besvärliga" elever blir avvisade från privata skolor, att de i större utsträckning anställer lärare som inte är kvalificerade? Att friskolor ger överbetyg och har färre specialpedagoger? Jag kan inte se något i dina svar som direkt berör det som @Thaliaste pekar på? Det är just sådan kvalitets skillnader och andra som är mer svårmätta som jag oroar mig för.

En privat aktör har sitt företags intresse som första prioritet och de vill ha nöjda kunder. Skolor kan få nöjda kunder på andra vis än att bedriva högkvalitativ undervisning till alla (motsvarande gäller för alla verksamheter). Höga betyg, att inrikta sig på högpresterande och studiemotiverade, ge förmåner som datorer, ha regler/aktiviteter som är inriktade på att ge höga omdömen snarare än kunskaper. Är det detta vi vill ha så är mindre nogräknade privata aktörer perfekt? Risken är att de kommunala alternativen hakar på även när det gäller mindre bra egenskaper. Och var ska elever som inte är studiemotiverade och de som behöver extra stöd ta vägen om alla hänvisar till att de inte har kompetens?

Jag menar inte att privata aktörer inte kan vara bra, rent utav mycket bra men vi behöver styrmedel som säkerställer att alla är bra och tar alla typer av elever i samma utsträckning oavsett huvudman.
 
Jag menar inte att privata aktörer inte kan vara bra, rent utav mycket bra men vi behöver styrmedel som säkerställer att alla är bra och tar alla typer av elever i samma utsträckning oavsett huvudman.

Jag håller helt med. Skolpengen skulle till exempel kunna sättas på olika sätt för elever med speciella behov. Vi behöver bra styrmedel och därmed behöver vi en god kvalitetsutvärdering av alla skolverksamheter. Både den majoritet som drivs offentliga utförare och den lilla klick som drivs av privata utförare.
 
Jag håller helt med. Skolpengen skulle till exempel kunna sättas på olika sätt för elever med speciella behov. Vi behöver bra styrmedel och därmed behöver vi en god kvalitetsutvärdering av alla skolverksamheter. Både den majoritet som drivs offentliga utförare och den lilla klick som drivs av privata utförare.
Och då kommer genast frågan hur man ska utvärdera detta? Och utan att elever kommer i kläm. Jag menar inte större funktionsvariationer, utan de som behöver lite extra stöd. Ska man ha en utvärdering på vad varje elev är värd? Vad kostar de i pengar och personlig integritet? Och vad gör det med samhället om vi har en skola för de som är motiverad och studiebegåvade med motiverade föräldrar och en för övriga? Det är lite av en uppdelning redan idag. Inga absoluta gränser men tendenser.
 
Och då kommer genast frågan hur man ska utvärdera detta? Och utan att elever kommer i kläm. Jag menar inte större funktionsvariationer, utan de som behöver lite extra stöd. Ska man ha en utvärdering på vad varje elev är värd? Vad kostar de i pengar och personlig integritet? Och vad gör det med samhället om vi har en skola för de som är motiverad och studiebegåvade med motiverade föräldrar och en för övriga? Det är lite av en uppdelning redan idag. Inga absoluta gränser men tendenser.

Medicinska diagnoser är en grund. Specialpedagogiska bedömningar en annan. Förmodligen krävs då ett system med specialpedagoger som inte är anställda av respektive skola som stödjer bedömningen.

Jag menar att man får en grundpeng som sedan kan ökas på om det finns signifikanta extra behov av stöd.

Det här skulle behövas även inom offentliga ramarna för att ge skolor med större utmaningar bättre möjligheter att möta dem.

Har ganska litet med privat vs offentligt att göra, tycker jag.
 
Medicinska diagnoser är en grund. Specialpedagogiska bedömningar en annan. Förmodligen krävs då ett system med specialpedagoger som inte är anställda av respektive skola som stödjer bedömningen.

Jag menar att man får en grundpeng som sedan kan ökas på om det finns signifikanta extra behov av stöd.

Det här skulle behövas även inom offentliga ramarna för att ge skolor med större utmaningar bättre möjligheter att möta dem.

Har ganska litet med privat vs offentligt att göra, tycker jag.
Det spelar roll på alla skolor men det är särskilt uttalat på privata som har det som affärsidé. Och jag talade inte om den som har signifikanta behov (det påtalade jag särskilt) utan vanliga elever som är "normal dumma", kanske har det trassligt hemma och svårt med språket. De studiemotiverade med motiverade föräldrar väljer skola. Övriga tar den närmsta och privata skolor (om de inte är religiösa sen finns det säkert några undantag) startar inte i lågstatusområde med stora behov.
 

Liknande trådar

Samhälle Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
46 47 48
Svar
948
· Visningar
51 777
Samhälle Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
14 15 16
Svar
304
· Visningar
17 582
Senast: lbb
·
Skola & Jobb Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
4 971
Senast: tanten
·
Hundhälsa Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
6 647
Senast: Bexzor
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp