Vårföräldrar 2018 del 3

[Jenka]

Precis, var lite så jag tänkte också! Bättre med något än inget alls och även om ersättningen kanske inte ger precis allt så pratar vi ju bara några dagar och han får ju iallafall i sig bra med vätska genom den.
Tråkigt att ni också varit sjuka

Tänker också så ang maten. Finns ju inte så mycket annat att göra heller.

 

[Linn-Nora]

Här har livets första förkylning inträffat. Vi är sjuka hela familjen, började med att maken blev sjuk i lördags, i måndags blev jag dålig och i morse vaknade vi med en febervarm bebis. 39,7 grader. Efter Alvedon är den nu borta, men hon får en dos till sen.
Stackars lilla bebis. Tröttare än vanligt men lite mer sig själv nu. I morse bara grät hon. Lillan

 

[anonymApril]

Blev så glad när W åt en stor portion gröt imorse med stor aptit! Slutade dock med att han spydd upp allt i vår soffa 10 minuter senare Tur vi köpte en soffa med avtagbar klädsel

Åh vad typiskt! Men det är ju bra att aptiten är påväg tbx iaf

 

[anonymApril]

Här har livets första förkylning inträffat. Vi är sjuka hela familjen, började med att maken blev sjuk i lördags, i måndags blev jag dålig och i morse vaknade vi med en febervarm bebis. 39,7 grader. Efter Alvedon är den nu borta, men hon får en dos till sen.
Stackars lilla bebis. Tröttare än vanligt men lite mer sig själv nu. I morse bara grät hon. Lillan ❤

Åh stackars liten, det var hög feber. Hoppas hon kryar på sig snart!

 

[Sedna]

Här är det fyra tänder på gång. Han har bara fått två, så några till är på tiden, men fyra känns lite väl plågsamt för honom.

Händer överhuvudtaget mycket nu. Han utvecklas snabbt grovmotoriskt just nu. Kan stå själv utan stöd, så länge han inte är medveten om det, t.ex. om han plockar upp något. När han kommer på vad han gör blir han vinglig, men sätter sig ner väldigt fint och kontrollerat. Han älskar att klättra i trappor. Tur vi har tre stycken trappor, så vi har att göra under dagarna. Diskmaskinen, tvättmaskinen och kylskåpet är också väldigt roligt.

Han sover bättre på natten, så länge han sover med pappan. Dagtid är han på väg att gå över till en sovstund per dag. Somnar senare på förmiddagen och sover då längre. Sover han som tidigare, en dryg timme, så vaknar han på helt fel sida. Nu idag har han sovit 2,5 timme på förmiddagen och sover ännu, det är rekord.

Storasyster visar förvånansvärt mycket tålamod med honom, för han kan verkligen vara en störig lillebror nu. Han trashar hennes rum och lekar så fort han får chansen. Hon pratar mycket om att han ska växa till sig så han kan börja på förskolan, det ser hon verkligen fram emot. Ett tag kvar dock, augusti/september är tanken.

 

[Linn-Nora]

Åh stackars liten, det var hög feber. Hoppas hon kryar på sig snart!

Usch ja Tur den gick ner bra med Alvedon. Tempen har stigit, men inte över 39. Nu är hon feberfri men fick Alvedon ändå för hon är tydligt besvärad.
Stackarn har till råga på allt bitit sig i tungan, har blåmärke och typ sår och håller tungan utanför munnen.
Älsklingen
Men det är så det är att vara människa. Och att få första sjukan först vid nio månader är ändå rätt bra

 

[Pengy]

Vi blev tillfrågade av några vänner om vi ville åka med till London i maj och det är något som jag och sambon gärna skulle vilja, ingen av oss har varit där. De skulle inte ta med sina barn utan åka själva, vi får gärna ta med W för dem men när jag tänker på vad vi vill göra känns det som om att det inte funkar att ha med en 1-åring. Jag hade gärna gått på musikal och fotbollsmatch och det är ju inte så bra aktiviteter för en liten. Men jag pendlar mellan att, han kommer ha det jättebra hos mormor och morfar i 3-4 dagar till herregud han kommer säkert sakna oss så mycket och tro att vi har övergivit honom
Har era barn sovit borta något än? Och ni som har barn sen innan, när var första gången ni var borta en lite längre period (alltså inte bara en natt)?

 

[Sedna]

Vi blev tillfrågade av några vänner om vi ville åka med till London i maj och det är något som jag och sambon gärna skulle vilja, ingen av oss har varit där. De skulle inte ta med sina barn utan åka själva, vi får gärna ta med W för dem men när jag tänker på vad vi vill göra känns det som om att det inte funkar att ha med en 1-åring. Jag hade gärna gått på musikal och fotbollsmatch och det är ju inte så bra aktiviteter för en liten. Men jag pendlar mellan att, han kommer ha det jättebra hos mormor och morfar i 3-4 dagar till herregud han kommer säkert sakna oss så mycket och tro att vi har övergivit honom
Har era barn sovit borta något än? Och ni som har barn sen innan, när var första gången ni var borta en lite längre period (alltså inte bara en natt)?

Har aldrig sovit borta båda två mer än en natt (med stora barnet, lilla har haft barnvakt som längst några timmar).

Vi är bjudna på ett bröllop i utlandet i sommar och är i valet och kvalet hur vi ska göra. 2 nätter/3 dagar känns i längsta laget, även om H har storasyster som trygghet. Barnen kommer inte passas hemma hos oss och det spär på min tvekan lite. Men alla barn (och föräldrar) är olika. Man ska nog inte gå så mycket på hur andra gör utan vad som känns rätt för en själv.

 

[Pengy]

Har aldrig sovit borta båda två mer än en natt (med stora barnet, lilla har haft barnvakt som längst några timmar).

Vi är bjudna på ett bröllop i utlandet i sommar och är i valet och kvalet hur vi ska göra. 2 nätter/3 dagar känns i längsta laget, även om H har storasyster som trygghet. Barnen kommer inte passas hemma hos oss och det spär på min tvekan lite. Men alla barn (och föräldrar) är olika. Man ska nog inte gå så mycket på hur andra gör utan vad som känns rätt för en själv.

Är ju lite så jag känner också att det känns i längsta laget att lämna bort, och jag tvekar ju. Därav min fråga till er andra En natt hade känts mer överkomligt. Vi får helt enkelt fundera på vad vi känner oss okej med, antingen får han följa med eller så avvaktar vi med resan till han är äldre

 

[Jenka]

Vi blev tillfrågade av några vänner om vi ville åka med till London i maj och det är något som jag och sambon gärna skulle vilja, ingen av oss har varit där. De skulle inte ta med sina barn utan åka själva, vi får gärna ta med W för dem men när jag tänker på vad vi vill göra känns det som om att det inte funkar att ha med en 1-åring. Jag hade gärna gått på musikal och fotbollsmatch och det är ju inte så bra aktiviteter för en liten. Men jag pendlar mellan att, han kommer ha det jättebra hos mormor och morfar i 3-4 dagar till herregud han kommer säkert sakna oss så mycket och tro att vi har övergivit honom
Har era barn sovit borta något än? Och ni som har barn sen innan, när var första gången ni var borta en lite längre period (alltså inte bara en natt)?

E har haft barnvakt några timmar (inkl blivit sövd) men inte sovit borta.
Treåringen har bara varit borta flera nätter när lillasyster föddes. Och vid ett tillfälle varit själv med sin pappa två nätter. En natt sover han borta lite då och då.

 

[Meibla]

Hur reagerar era små när ni säger nej eller tar bort dem från något de inte får röra vid?

Här blir det störttjut oftast, hon blir liksom jätteledsen... Det kan tom hända när man inte ens säger till, utan hon kommer på själv att hon inte fick röra tex ett visst eluttag. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera att hon blir så ledsen, hittills har jag tröstat henne men fortsatt vara noggrann med att hon inte får.

Hade ni tröstat eller låtit bebis skrika/gråta vidare?

Antingen störttjut eller så börjar han asgarva och tycker det är skitroligt :/
Jag tröstar, hade aldrig haft hjärta att låta honom fortsätta gråta

 

[Sedna]

Är ju lite så jag känner också att det känns i längsta laget att lämna bort, och jag tvekar ju. Därav min fråga till er andra En natt hade känts mer överkomligt. Vi får helt enkelt fundera på vad vi känner oss okej med, antingen får han följa med eller så avvaktar vi med resan till han är äldre

Ja London finns ju kvar. Vi var i London när stora barnet var 13 mån och det var toppen, men man blir ju såklart lite begränsad i vad man hittar på. Allt är ju inte småbarnsvänligt. Kan säkert gå jättebra med barnvakt också, om det är någon barnet känner väl. Samtidigt är inte tidsuppfattningen helt utvecklad när de är så små, så helt optimalt är det väl inte. Ah svårt! Hoppas ni landar i något beslut som känns bra. Jag velar dagligen kring det här bröllopet vi är bjudna på, så svårt att veta hur det känns om några månader tycker jag.

 

[Whirlie]

I Liberos barnvagnspodden (avsnitt ett eller två) pratar en psykolog om att vara borta från bebis. Vill minnas att hon ger riktlinjen lika många dygn som barnet är gammalt. Dvs 1 år = 1 dygn, 2 år = 2 dygn osv. Vet inte om det är därifrån jag fått det, men jag har tänkt månader = timmar också. Tre månader = max tre timmar osv. Men det har jag ingen källa på.

Vår treåring har bara varit borta över natten när lillasyster föddes. Och då från kl 01 den natten. Sedan sov pappa med honom natt två. Så vi är ju lite åt andra hållet. Däremot har vi haft mkt barnvakt några timmar här och där.

 

[Sedna]

I Liberos barnvagnspodden (avsnitt ett eller två) pratar en psykolog om att vara borta från bebis. Vill minnas att hon ger riktlinjen lika många dygn som barnet är gammalt. Dvs 1 år = 1 dygn, 2 år = 2 dygn osv. Vet inte om det är därifrån jag fått det, men jag har tänkt månader = timmar också. Tre månader = max tre timmar osv. Men det har jag ingen källa på.

Det har jag också läst någonstans och att det i synnerhet gäller barn under två år, därefter klarar de lite mer och det blir mer personlighetstyrt.

 

[Pengy]

I Liberos barnvagnspodden (avsnitt ett eller två) pratar en psykolog om att vara borta från bebis. Vill minnas att hon ger riktlinjen lika många dygn som barnet är gammalt. Dvs 1 år = 1 dygn, 2 år = 2 dygn osv. Vet inte om det är därifrån jag fått det, men jag har tänkt månader = timmar också. Tre månader = max tre timmar osv. Men det har jag ingen källa på.

Vår treåring har bara varit borta över natten när lillasyster föddes. Och då från kl 01 den natten. Sedan sov pappa med honom natt två. Så vi är ju lite åt andra hållet. Däremot har vi haft mkt barnvakt några timmar här och där.

Åh tack, var ju verkligen bra riktlinjer. Några timmar har han ju vart borta ett flertal gånger men aldrig sovit över eller behövts nattas. Men det lutar mer och mer åt att stanna hemma eller att han får åka med. Har ju som sagt känts tveksamt hela tiden men har heller inte velat vara den som inte vågar lämna bort sitt barn. Och det är ju bara nått idiotiskt som jag har fått för mig att andra ska tro om mig och som jag egentligen inte behöver bry mig om ett skit

 

[anonymApril]

Alltså... jag börjar faktiskt utveckla viss förståelse för de kvinnor som väljer att operera brösten när de är ”klara” med att ha barn. Mina växte tre strl under/efter graviditeten och nu har det liksom bara pyst ut och kvar är ännu mindre än det var från början Är iofs glad att de krympte eftersom jag numer kommer i alla kläder igen, så det är ju trevligt i alla fall... men ändå!

 

[Kilauea]

Alltså... jag börjar faktiskt utveckla viss förståelse för de kvinnor som väljer att operera brösten när de är ”klara” med att ha barn. Mina växte tre strl under/efter graviditeten och nu har det liksom bara pyst ut och kvar är ännu mindre än det var från början Är iofs glad att de krympte eftersom jag numer kommer i alla kläder igen, så det är ju trevligt i alla fall... men ändå!

Mina var inte stora innan, nu är de dessutom bara som små tomma påsar . Kommer inte körtelvävnaden tillbaka igen?

 

[Sedna]

Mina var inte stora innan, nu är de dessutom bara som små tomma påsar . Kommer inte körtelvävnaden tillbaka igen?

Efter förra graviditeten tyckte jag brösten blev bättre igen några månader efter amningslut. Lite annorlunda mot för innan såklart, men inte sådär tomma som de var ett tag.

 

[Jenka]

Alltså... jag börjar faktiskt utveckla viss förståelse för de kvinnor som väljer att operera brösten när de är ”klara” med att ha barn. Mina växte tre strl under/efter graviditeten och nu har det liksom bara pyst ut och kvar är ännu mindre än det var från början Är iofs glad att de krympte eftersom jag numer kommer i alla kläder igen, så det är ju trevligt i alla fall... men ändå!

Jag har samma erfarenhet som @Sedna, åtminstone efter (mitt) första barnet så återhämtade de sig efter ett tag.

 

[anonymApril]

Jag har samma erfarenhet som @Sedna, åtminstone efter (mitt) första barnet så återhämtade de sig efter ett tag.

Okej, skönt att höra att det kanske ordnar upp sig ändå! Håller tummarna för att våra tuttar blir lite mindre pösiga med tiden @hemlig