"Världens sämsta hundägare"

[Gabbi]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Var inte fånig. Klart du har rätt att uttrycka dig, men på samma sätt har jag rätt att uttrycka mig. Jag tycker verkligen att den lagen blir dum när den hårddras.

Det är lagligt för mig att köra min hund i bil 8 timmar till en hundträning, och där träna en timme. Sedan stoppa in hunden i buren igen, och med vissa rastningar låta henne sova där. Sedan kan jag träna i tre dagar med hunden i bilen mellan passen, bara jag rastar regelbundet. Sedan kör vi 8 timmar till och tävlar en helg på annan plats, med hunden i buren mellan tävlingarna.

Att stoppa Wahidah i bur en halvtimme medan hennes matte kilar ner till ICA är olagligt.

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

*kl*

Jag var nyss iväg till godisaffären och hundarna var instängda i ett rum i ungefär 15-20 minuter. Under den tiden SOV Wahidah hela tiden Hon sover fortfarande, så jag ska se till att kila ut och in ur rummet "hela tiden" nu.

 

[Skogstrollet]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Oavsett om jag ryter åt henne, tar tag i nackskinnet och slänger ner henne (Ja, jag har gjort detta flertalet gånger) så är hon som oberörd så fort obehaget försvinner.
Ingenting är obehagligt i hennes värld. Jag skulle kunna såga benet av henne utan att hon skulle bry sig nämnvärt om det, samtidigt som jag vissa gånger knappt kan klippa klorna utan att hon tjuter och "tror att hon ska dö".

Jag kan ge ett exempel till:

Hos morsan bor det en katt. Vi har varit där mycket. Vi bodde där i ett halvår.
Kattens låda var väääldigt rolig att äta från och jag bestämde mig för att nu skulle det banne mig ta slut.
Katten har ett sådan där litet hus och en dag kom jag på Wahidah med att stå halvvägs inne i huset.

Jag rusade fram, skrek "NEJ!" (och säkert en drös väl valda svordomar..), drog tag i henne, drog ut henne ur lådan. Hon skrek. Jag slängde ut henne ur badrummet samtidigt som jag skrek "Det där låter du fan bli!" (ja, jag vet att hunden inte förstår svenska..). Hon kröp ihop och visade tydligt att hon tyckte att allt var hemskt. Sedan gick hon efter mig i 5 minuter och ville vara till lags.
Efter dessa fem minuter, gissa vem jag hittar halvvägs inne i lådan igen...

Det här skulle lika gärna kunnat handla om min förra jaktgolden Billie. Herrejävlar så jag slet i håret med den hunden... Ingenting "tog", hon gav sig aldrig och att lära henne ligga stilla i sin korg när det kom folk var nog det värsta, och det bästa, jag gjorde med henne. Men det tog tiiiiid och tålamod till förbannelse. Jag tillbringade all min tid att springa efter henne och passa så hon inte hoppade folk eller snodde saker från bord, folk bad mig vänligen lämna hunden hemma om jag skulle komma på besök och jag blev omkullsliten två gånger av kopplad hund på hundkurs...

Liksom du har jag insett att jag brast i passivitetsträningen, men gjort är gjort. Hon var ju dålig i höfterna och blev inte så gammal, den sista tiden ville jag inte bråka mer med henne så jag släppte på 95% av kraven. Bara för husfridens skull. Och hon förändrades direkt...! Ingen dramatisk personlighetsförändring men jag märkte att hon slappnade av och blev mer mottaglig.
Att vara hispig och larva runt kan vara ett utslag av stress och Billie hade en väldigt dålig "av"-knapp. Men det blev bättre!

Så jag håller med andra; slappna av själv, sätt rimliga/låga krav för en tid och försök ha roligt. So what om hon har hyss för sig, det är det du kommer att skratta åt om några år.

Idag gnäller jag över att min hund Loka inte busar tillräckligt mycket...

 

[mizz]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

aspirant till titeln......

 

[Mariika]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag har provat att inte säga någonting, bara gå och slänga ner henne igen. Ger ingen förändring åt det bättre, snarare blir hon snabbare på att resa sig igen...

Oavsett om jag ryter åt henne, tar tag i nackskinnet och slänger ner henne (Ja, jag har gjort detta flertalet gånger) så är hon som oberörd så fort obehaget försvinner.
Ingenting är obehagligt i hennes värld. Jag skulle kunna såga benet av henne utan att hon skulle bry sig nämnvärt om det, samtidigt som jag vissa gånger knappt kan klippa klorna utan att hon tjuter och "tror att hon ska dö".

Känner igen det där. Kenzo tar mycket han med och jag slet mig flera gånger i håret att han var så himla okänslig, förstod att det inte alltid funkade att ta tag i hunden fysiskt (nej jag slog inte). För mig handlade det om mina höga krav på mig som hundägare. Idag kör jag med en mer avslappnad stil och det märks av på Kenzo. Att ställa sig nära och stirra på honom när han gör något fel räcker långt, det sätter social press på hunden och snart kommer de känna sig obehagliga till mots och smyga fram till en för att försöka komma underfund med vad man vill. Prova det, blev själv förvånad över hur bra deet funkade

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag ska testa vid tillfälle, just nu har jag bara en hund hemma
Imported_G har nu en ung salukidam hemma hos sig. Måste erkänna att det känns otroligt märkligt att bara gå med en hund i koppel (som varit om möjligt ännu lättare nu när hon är själv), att bara ge kvällsmat till en och att bara bry sig om en hund på pendeltåget.
Om Wahidah någon gång blir i närheten av att vara lika lätt som Zala är så kommer jag bli världens lyckligaste hundägare som då har två lätta, snälla och vackra hundar. Zala var tydligen en vild galning som valp hon med, så tja.. det finns hopp än så länge.

 

[Milosari]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

välkommen till klubben. jag lämnade min hund ensam i en kvart i lördags och på den tiden hann han totalförstöra pojkvännens jacka, slita sönder en ficka på hans sprillans nya tröja, riva hål på min fiiina dyra kappa och riva ner träningsvästen. allt för ett par bitar hundkex. för att göra det hela extra spännande är min hund inte någon busig unghund, utan 9 ÅR.

såhär var det jämt och ständigt för mig förr. ALLT fick låsas in, minsta lilla sak som varit i kontakt med något ätbart strimlades sönder till confetti på några minuter. så jag köpte faktiskt en bur. en stor sak, och den var rätt dyr. men det var verkligen värt det! min hund är så lugn när jag kommer hem, inget stimmande eller stressande, inga dörrar/dörrkarmar/tapeter med rivmärken, inga trasiga saker som ligger utspridda i lägenheten... och jag slipper vara nervös för att han ska sätta i sig plastpåsar, aluminiumfolie eller andra onyttigheter.

 

[Milosari]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

ibland tror jag inte det är så enkelt som att alla hundar egentligen vill vara lugna och lydiga. det finns enstaka exemplar som är nära släkt med fan själv och då spelar det ingen roll hur väl ensamtränade, motionerade och stimulerade hundarna är. i exemplet ovan hade vi varit ute i skogen i fem timmar och först promenerat och simmat, sedan spårat och avslutat med uppletande av fyra-fem föremål. han hade varit hemma och sovit ett tag och alltså kommit ner i varv. men ändå så passade han på när jag gick iväg. då finns det liksom inte så mycket kvar att göra.

 

[Lena Furberg]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Otroligt skönt att du kan få Avlastning! Sen så tror jag faktiskt, att om du bara härdar ut nåt år till eller så, så kommer lilla Damen att lugna ner sig. Och du kommer att se tillbaka på den här tiden med ett !
Andas lugnt nu...

 

[Suuz]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag har inte orkat läsa hema tråden men jag lider med dig =) Men tyvärr är vinthundar inga snälla unghundar, de är rent jävliga. Läste för länge sedan att en vinthund är bra efter 5 års ålder, då blir de snälla och "som de ska vara". Min whippet (numera 14år, tack gode gud för det) gjorde allt som unghund... Hon har:

-Förstört samtliga heltäckningsmattor i huset, grävt sönder
- 2 tjocka (och dyra) och tre skumgummimadrasser grävt sönder, MED tillhörande lakan och bäddmadrasser
- Vid promenad var hon så vild att jag till slut använde halvstryp, helstryp och sele enbart för att kunna hålla henne kvar när hon ville jaga
- De gånger hon faktiskt smet sprang hon efter och hade ihjäl 3 kaniner, 1 skata och 1 råtta. (separata tillfällen). Att grannens katter lever är pga våra träd!
- Bestämde sig för att inte få klorna klippta, ett vanligt senario var 2 timmars kamp i badrummet. Fast skam den som ger sig, klipper i 2 veckors intervall och efter några år började hon lugna ner sig.

Sen finns det mycket mycket mycket mer hon har gjort, men jag kom på detta först =)

Nu då, se senaste 9 åren har hon varit ljuvlig. Stabil och perfekt. De senaste 2 åren går hon lös på promenade (tackar gråstarren för det). Det finns hopp i mörkret, din hund växer så småningom upp!

 

[imported_gerbera]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Som jag sa förut så tycker jag att du ska komma ihåg alla wahas bra sidor, som hon har tack vare dig. Hon är ju miljötränad och socialtränad och lydig och en jättetrevlig hund... speciellt utomhus

Det andra är bara en fas! Jag är övertygad om att du fixar det.

(För övrigt var min sambo rädd att hon skulle bita honom i snoppen så han sov i pyjamas )

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

(För övrigt var min sambo rädd att hon skulle bita honom i snoppen så han sov i pyjamas )

HAHAHAH! Jag trillar av stolen av skratt!

I övrigt får jag ta och hålla med dig och just nu ligger hon och vilar, så jag är glad Åter igen, tack.

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

ibland tror jag inte det är så enkelt som att alla hundar egentligen vill vara lugna och lydiga. det finns enstaka exemplar som är nära släkt med fan själv och då spelar det ingen roll hur väl ensamtränade, motionerade och stimulerade hundarna är. i exemplet ovan hade vi varit ute i skogen i fem timmar och först promenerat och simmat, sedan spårat och avslutat med uppletande av fyra-fem föremål. han hade varit hemma och sovit ett tag och alltså kommit ner i varv. men ändå så passade han på när jag gick iväg. då finns det liksom inte så mycket kvar att göra.

Och då är frågan: vad fan gör man?!

Jag håller på att bli tokig. Jag orkar inte tänka på att det kommer en morgondag. Jag orkar inte se Wahidah. Jag vill inte veta av henne. Det är inte kul att ha hund, det är inte ens okay att ha hund, det är bara jobbigt och hemskt.

 

[Mariika]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag håller på att bli tokig. Jag orkar inte tänka på att det kommer en morgondag. Jag orkar inte se Wahidah. Jag vill inte veta av henne. Det är inte kul att ha hund, det är inte ens okay att ha hund, det är bara jobbigt och hemskt.

Lugn nu, håll dig borta från blocket nu! . Det BLIR bättre. Kenzo tog 1½ år innan han blev trevlig (han var iofs trevlig ibland, men oftast var han jobbig mellan 9 mån och 1½ år) och än får han små perioder när han blir så där jobbigt ofokuserad igen, men alla hundar blir ju äldre och de blir bättre med åldern.

Jag ringde hem flera gånger till mamma och sa att jag inte orkade längre, men så visade han tendenser som gav mig nytt hopp, och ja, nu är slutet i tunneln nära .

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag har uppfödare med kontakter över hela världen och rasklubb, så blocket behöver det inte bli...
Jag orkar inte mer. Jag ser inget slut på det här. Imorgon måste jag iväg några timmar. Gamlingen kommer sova. Wahidah kommer riva huset. Jag har inte fått tag på någon bur än, och även om jag får tag på en så kommer hon skrika om hon sitter i den. Jag förstår bara inte vem som skulle orka ha henne. Ingen står ut mer än ett dygn. Jag har förstört henne, en kanonvalp, men förstörd.

 

[Milosari]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

man gör det omöjligt att misslyckas! man köper en bur och stoppar in henne där när det blir för mycket. får hon ligga där och vila en timme så får du möjlighet att andas ut lite. och du ska veta att nästan alla hundar lugnar ner sig med åldern. står du bara ut idag och i morgon och lite till, så går det över.

sedan finns faktiskt alternativet omplacering. inte alla människor tycker att överaktiva hundar är hemska. en del är helt okej med det. kanske passar de bättre med en hund som W än vad du gör?

 

[Milosari]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

jag trodde också att min skulle bete sig som en vilde i sin bur, han funkar nämligen inte så bra i hundgård. men jag hade fel. han blev så himla lugn och fin och verkar trivas jättebra! jag hade laddat upp med ståltråd och gaffatejp men det visade sig vara helt onödigt.

 

[Daff]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Inte är hon förstörd, du är slutkörd och hon är helt enkelt en damp hund! Finns det ingen du kan låna pengar av till en bur? Det låter som att det kan vara värt att tigga litegrann för att du ska slippa känna så här.

 

[Mariika]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

Jag har uppfödare med kontakter över hela världen och rasklubb, så blocket behöver det inte bli...
Jag orkar inte mer. Jag ser inget slut på det här. Imorgon måste jag iväg några timmar. Gamlingen kommer sova. Wahidah kommer riva huset. Jag har inte fått tag på någon bur än, och även om jag får tag på en så kommer hon skrika om hon sitter i den. Jag förstår bara inte vem som skulle orka ha henne. Ingen står ut mer än ett dygn. Jag har förstört henne, en kanonvalp, men förstörd.

Jag känner igen det där. Första halvåret när jag flyttade till Luleå var hemskt! Bara att åka på föreläsning och vara borta 2 h var hemsk och sen våga öppna öppna lägenhetsdörren kändes ännu värre. MEN det blev bättre och idag vet jag att Kenzo inte var ett sånt extremfall som jag alltid trott...

Mitt motivationskälla är en hund som heter Kajsa vars ägare har stenkoll på. När jag jobbade i Björkliden frågade jag helt sonika honom om råd, hans hund var ju så duktig. Han förstod problemet, men Kajsa var ännu värre fram till 2 års ålder berättade han. Åt allt och var hatad i byn, men även hon växte upp och nu är hon bland de mest väluppfostrade hundar jag träffat på.

 

[Red_Chili]

Sv: "Världens sämsta hundägare"

sedan finns faktiskt alternativet omplacering. inte alla människor tycker att överaktiva hundar är hemska. en del är helt okej med det. kanske passar de bättre med en hund som W än vad du gör?

Jag har funderat på det. Samtidigt går tankar i huvudet i stil med: "Jag har ju stått ut i ett år nu, då borde jag väl stå ut ett år till, tills hon är vuxen?"

Hon har varit i bur ett fåtal gånger innan. En gång på utställning, då var hon så trött att hon sov. När hon sedan vaknade så försökte hon gräva sig ut. Sedan i bur på kenneln när jag varit där, bara för att jag blev trött på henne.. Hon var inte lugn. Hon for runt.

___________

tillägg:
När hon var liten (ca 5 månader) så kunde hon utan problem vara hemma 80 minuter och bara sova. Hon var jättetrevlig verkligen. Visst tuggade hon i sig det ena och det andra, men inte mer än normala valpar..
Sedan flyttade jag upp till Piteå. Eller ja, vi började flytta runt som fan. Var väl mer eller mindre tvungna att resa runt hur jävla mycket som helst och hon blev stressad av allt som var överallt då. Jag med. Ingen av oss mådde bra. På grund av detta har jag nu lyckats fixa så att jag bor i Sthlm igen. Visserligen hos föräldrarna tills jag hittar eget (vilket lär dröja) men ändå så att vi är på ett och samma ställe.. Dock trivs inte jag med att bo hos föräldrarna, så jag blir ett mentalt vrak... Men i vilket fall som helst, Waha har inte alltid varit en djävul.