Midsommarblomster
Trådstartare
Jag tror att vi kommer vilja ha hund igen. Inte nu, men om ett par år (eller senare). Barnen kan gott få bli lite äldre och jag och maken är inte redo ännu efter att vår förra vän fick somna in i november förra året. Men ibland leker jag med tanken och tycker att det är roligt att fundera på raser. Dessutom gillar jag att vara förberedd och vem vet, en hund kanske kommer till oss på mer av en ödets väg. Vem vet hur det blir.
Jag gjorde några enklare tester här om dagen men jag fick så varierade svar att jag inte blev klokare av dem, så varför inte fråga er som vet bäst. Jag beskriver vad jag ser framför mig och är fullt införstådd i att allt som önskas inte är ras utan även personlighet och träning. Vi hade exempelvis en rätt lugn Dvärgpinscher i 12 år i jämförelse med andra pinnar. Men här då:
– Storleken är mindre viktig. En bjässe kan ju vara svår att hantera för barnen, så mellanstor till mindre hade varit att föredra. Men det är inte det viktigaste.
– Familjehund. Vi är två vuxna och två barn i då sannolikt lågstadieålder. De är hundvana, men ändå barn. Vi har stort hus, mindre inhägnad tomt och lever aktivt så gärna någon som kan hänga med på ditten och datten. Utflykter, stranden och hänga vid sidan av en fotbollsplan en stund utan att bli för stressad.
– Givetvis motion dagligen, lite mental träning, leta godisar osv. men vi kommer inte hänga på brukshundklubben eller träna agility.
– Gärna sällskaplig och vänligt inställd till folk. Det kommer och går familj här hemma och då är det ju toppen om det är en hund som uppskattar det.
– Vi har som sagt en mindre inhängnad tomt där det passerar en del människor utanför grinden så önskvärt vore om vaktinstinkten inte är för stark. Överlag vore det önskvärt att skälltröskeln inte är så väldigt låg.
– Tämligen frisk ras.
– Inte allt för mycket pälsvård, jag tar hellre en extra långpromenad varje vecka i ur och skur än att sitta och borsta.
Något jag saknade lite med vår älskade pinne var förmågan att kunna ligga kvar. Jag kunde inte gå på toaletten eller hämta ett glas vatten utan att han tassade efter, och med barnen som flängde omkring blev det stressigt för honom. Det jag söker hos nästa familjemedlem är därför lite mer inte lugn. Förmågan att kunna gå och lägga sig i köket om hen vill vara ifred och inte behöva flyga upp bara för att man ändrar position i soffan. Jag förstår att jag söker en ganska tålig hund, allt sammantaget, och är givetvis beredd på att träna på önskade situationer och beteenden.
Ja, det är mina första tankar. Jag är villig att tänka om och anpassa mig, men det är väl ett första utkast på vad jag skulle önska mig. Någon som har någon idé på vilken ras som har potential att passa oss?
Jag gjorde några enklare tester här om dagen men jag fick så varierade svar att jag inte blev klokare av dem, så varför inte fråga er som vet bäst. Jag beskriver vad jag ser framför mig och är fullt införstådd i att allt som önskas inte är ras utan även personlighet och träning. Vi hade exempelvis en rätt lugn Dvärgpinscher i 12 år i jämförelse med andra pinnar. Men här då:
– Storleken är mindre viktig. En bjässe kan ju vara svår att hantera för barnen, så mellanstor till mindre hade varit att föredra. Men det är inte det viktigaste.
– Familjehund. Vi är två vuxna och två barn i då sannolikt lågstadieålder. De är hundvana, men ändå barn. Vi har stort hus, mindre inhägnad tomt och lever aktivt så gärna någon som kan hänga med på ditten och datten. Utflykter, stranden och hänga vid sidan av en fotbollsplan en stund utan att bli för stressad.
– Givetvis motion dagligen, lite mental träning, leta godisar osv. men vi kommer inte hänga på brukshundklubben eller träna agility.
– Gärna sällskaplig och vänligt inställd till folk. Det kommer och går familj här hemma och då är det ju toppen om det är en hund som uppskattar det.
– Vi har som sagt en mindre inhängnad tomt där det passerar en del människor utanför grinden så önskvärt vore om vaktinstinkten inte är för stark. Överlag vore det önskvärt att skälltröskeln inte är så väldigt låg.
– Tämligen frisk ras.
– Inte allt för mycket pälsvård, jag tar hellre en extra långpromenad varje vecka i ur och skur än att sitta och borsta.
Något jag saknade lite med vår älskade pinne var förmågan att kunna ligga kvar. Jag kunde inte gå på toaletten eller hämta ett glas vatten utan att han tassade efter, och med barnen som flängde omkring blev det stressigt för honom. Det jag söker hos nästa familjemedlem är därför lite mer inte lugn. Förmågan att kunna gå och lägga sig i köket om hen vill vara ifred och inte behöva flyga upp bara för att man ändrar position i soffan. Jag förstår att jag söker en ganska tålig hund, allt sammantaget, och är givetvis beredd på att träna på önskade situationer och beteenden.
Ja, det är mina första tankar. Jag är villig att tänka om och anpassa mig, men det är väl ett första utkast på vad jag skulle önska mig. Någon som har någon idé på vilken ras som har potential att passa oss?
Senast ändrad:
). Men jag tyckte ändå att det även för sambon var ganska pricksäker i vad jag hade kanske tänkt att han hade gillat för raser.
Första har noll pälsvård, den andra behöver väl borstas då och då men inte lika mycket som en riktigt pälsras.
Och var de små nog att jag skulle kunna få hålla i kopplet. Min uppfödare gick från att föda upp storhundar till att skaffa en Pappi till sin lilla son och sedan föda upp bara Pappisar.
Men har absolut kommit närmare mina preferenser.
