Vilket ansvar ligger på föräldrar

[Angel]

Jag tycker det finns 300 orsaker till varför man kan behöva hämta/möta upp sitt barn istället för att hänvisa till kollektivtrafiken. Fylla är bara en av de sakerna. Även tonåringar kan behöva sina föräldrar när något händer. Det kan vara precis vad som helst som gör att tonåringen just då inte är i skick att ta sig hem utan mamma eller pappa. Det måste inte vara fylla eller brott.

Om ”vad som helst kan hända” så att tonåringen måste få hjälp av sin förälder låter det ju snarare som att tonåringen inte borde släppts iväg själv alls eftersom den varit så oförberedd på att möta omvärlden visst hände det någon enstaka gång att jag behövde bli hemkörd från någon aktivitet när moppen vägrade starta men det kunde ju lika gärna vara av någon av kompisarnas föräldrar som av mina egna. Och så fort jag blev gammal nog att ta körkort kunde ju lika gärna jag hämtat något av mina syskon som att mamma eller pappa gjorde det.

 

[Enya]

Om ”vad som helst kan hända” så att tonåringen måste få hjälp av sin förälder låter det ju snarare som att tonåringen inte borde släppts iväg själv alls eftersom den varit så oförberedd på att möta omvärlden visst hände det någon enstaka gång att jag behövde bli hemkörd från någon aktivitet när moppen vägrade starta men det kunde ju lika gärna vara av någon av kompisarnas föräldrar som av mina egna. Och så fort jag blev gammal nog att ta körkort kunde ju lika gärna jag hämtat något av mina syskon som att mamma eller pappa gjorde det.

Ett av mina barn tog emot ett dödsbud om sina kompisar och var väldigt ledsen. Jag åkte och mötte så vi kunde åka hem tillsammans. Ett annan såg en olycka där någon skadades och det såg fruktansvärt obehagligt ut (ingen de kände alls utan en olycka på stan) och jag åkte och mötte. Den första hamnade i bråk med kompisarna för att någon spridit osanning och han var givetvis jätteledsen eftersom det var rätt allvarliga anklagelser. Ena klarade inte riktigt av gymnasiestarten, första dagen eftersom han inte hittade och all oro och ångest slog till. Jag fick där hjälp av hans mormor som mötte honom och hjälpte honom rätt eftersom jag var flera mil i väg och inte kunde lämna.

Så himla märkligt att resonera att tonåringar alltid ska klara sig själv. De är fortfarande inte vuxna. De är barn. Att det inte alltid går som tänkt, att de överreagerar, att de behöver sin mamma osv är det verkligen inte något man kan ställa upp på som vuxen? Eller är det viktigare att dricka alkohol?

 

[Mabuse]

Jag tycker det finns 300 orsaker till varför man kan behöva hämta/möta upp sitt barn istället för att hänvisa till kollektivtrafiken. Fylla är bara en av de sakerna. Även tonåringar kan behöva sina föräldrar när något händer. Det kan vara precis vad som helst som gör att tonåringen just då inte är i skick att ta sig hem utan mamma eller pappa. Det måste inte vara fylla eller brott.

Men vad är det som ska hända? Om nu inte alkohol eller droger är inblandade. Om sonen är hos en kompis några hundra meter bort, vad är det som skulle kunna hända som gör att han inte tar sig hem själv?

Absolut när de var mindre, och man kanske inre ville att de skulle korsa en bilväg. Eller kanske fick hemlängtan när de skulle sova över och ville att man kom och hämtade.

Men en femtonåring? Varför skulle hen inte kunna gå hem själv?

 

[Enya]

Jag hade önskat mig att mamma hämtade mig när hästen skadade sig. Jag hade önskat att hon hämtade mig när det blev för mycket med mobbningen i skolan och därefter en dålig dag i stallet. Jag hade önskat att mamma hämtade mig hos kompisen som hade "fest" och hon och flera till där mest skrattade åt mig och betedde sig illa. Jag hade önskat att för tillfället få vara liten och gråta ut hos mamma och sedan vara "stor, stark och duktig tonåring" igen.

Men nej. Jag fick vara vuxen redan som barn. Inte för att mamma drack utan för att hon inte brydde sig. Det var så skönt för henne att jag alltid klarade mig själv och gjorde allt rätt, så hade hon tid och energi till mina "krångliga" småsyskon.

 

[Enya]

Men vad är det som ska hända? Om nu inte alkohol eller droger är inblandade. Om sonen är hos en kompis några hundra meter bort, vad är det som skulle kunna hända som gör att han inte tar sig hem själv?

Absolut när de var mindre, och man kanske inre ville att de skulle korsa en bilväg. Eller kanske fick hemlängtan när de skulle sova över och ville att man kom och hämtade.

Men en femtonåring? Varför skulle hen inte kunna gå hem själv?

Varför skulle hen behöva det när hen behöver sin mamma en stund? Varför? Vad är viktigare än ens barn? Att det är en piss i Mississippi för är en sak, men det är oftast inte det för tonåringen det gäller. Vad kan hända föräldern som ger sin tonåring det stödet?

 

[Palermo]

Varför skulle hen behöva det när hen behöver sin mamma en stund? Varför? Vad är viktigare än ens barn? Att det är en piss i Mississippi för är en sak, men det är oftast inte det för tonåringen det gäller. Vad kan hända föräldern som ger sin tonåring det stödet?

Men om barnet hör av sig och vill att man kommer, eller pratar en stund, då gör väl ändå de flesta föräldrar det. Sen är det såklart många tonåringar där det aldrig direkt behövs, eller som kommer hem själva och berättar om sina problem. (Typ olyckligt kära i tonåren.)

 

[LenaH]

Så himla märkligt att resonera att tonåringar alltid ska klara sig själv. De är fortfarande inte vuxna. De är barn. Att det inte alltid går som tänkt, att de överreagerar, att de behöver sin mamma osv är det verkligen inte något man kan ställa upp på som vuxen? Eller är det viktigare att dricka alkohol?

Men nu förstår jag inte, du kör väl inte bil?
Dvs det går lika bra att möta upp/hämta/stötta om nödvändigt utan bil? Vad har alkoholen med saken att göra?
Och ingen av mina föräldrar var på något sätt så personlighetsförändrade efter ett glas vin att de inte hade kunnat göra det du räknar upp även om jag aldrig hade behovet.

 

[Enya]

Men nu förstår jag inte, du kör väl inte bil?
Dvs det går lika bra att möta upp/hämta/stötta om nödvändigt utan bil? Vad har alkoholen med saken att göra?
Och ingen av mina föräldrar var på något sätt så personlighetsförändrade efter ett glas vin att de inte hade kunnat göra det du räknar upp även om jag aldrig hade behovet.

Jag kör inte bil, nej.
Jag tillhör de personerna som anser att människor visst blir påverkade av lite alkohol, barn märker det genast. Det obehaget vill jag inte ge mina barn.

De flesta kör väl dock bil och då är det ju olämpligt att dricka alkohol efter att ha druckit ens lite.

 

[Enya]

Men om barnet hör av sig och vill att man kommer, eller pratar en stund, då gör väl ändå de flesta föräldrar det. Sen är det såklart många tonåringar där det aldrig direkt behövs, eller som kommer hem själva och berättar om sina problem. (Typ olyckligt kära i tonåren.)

Tja, som jag läser tråden här verkar det finnas föräldrar som anser att det inte behövs och hellre tillbringar kvällen med vin än att stå stand by.

 

[Mabuse]

Ett av mina barn tog emot ett dödsbud om sina kompisar och var väldigt ledsen. Jag åkte och mötte så vi kunde åka hem tillsammans. Ett annan såg en olycka där någon skadades och det såg fruktansvärt obehagligt ut (ingen de kände alls utan en olycka på stan) och jag åkte och mötte. Den första hamnade i bråk med kompisarna för att någon spridit osanning och han var givetvis jätteledsen eftersom det var rätt allvarliga anklagelser. Ena klarade inte riktigt av gymnasiestarten, första dagen eftersom han inte hittade och all oro och ångest slog till. Jag fick där hjälp av hans mormor som mötte honom och hjälpte honom rätt eftersom jag var flera mil i väg och inte kunde lämna.

Så himla märkligt att resonera att tonåringar alltid ska klara sig själv. De är fortfarande inte vuxna. De är barn. Att det inte alltid går som tänkt, att de överreagerar, att de behöver sin mamma osv är det verkligen inte något man kan ställa upp på som vuxen? Eller är det viktigare att dricka alkohol?

Men att kompisar dör, man ser otäcka olyckor, och man inte kan ta sig hem pga ångest tänker jag är saker som aldrig händer för många.

Det är klart man ställer upp som vuxen, det är mer att det liksom aldrig händer att barnen behöver sin mamma helt plötsligt. Så behovet uppstår aldrig.

Självklart skulle det kunna hända saker, men i vardagen så ingår varken död eller hemska olyckor eller ångest.

 

[LenaH]

Jag kör inte bil, nej.
Jag tillhör de personerna som anser att människor visst blir påverkade av lite alkohol, barn märker det genast. Det obehaget vill jag inte ge mina barn.

De flesta kör väl dock bil och då är det ju olämpligt att dricka alkohol efter att ha druckit ens lite.

Jag märkte ingen skillnad på mina föräldrar när de druckit vin till maten?
Jag tror det handlar om vad man har för erfarenheter helt enkelt, mina päron hade ingen problematisk relation till alkohol och inte jag heller.

Tja, som jag läser tråden här verkar det finnas föräldrar som anser att det inte behövs och hellre tillbringar kvällen med vin än att stå stand by.

Hej halmgubbe!

 

[Enya]

Men att kompisar dör, man ser otäcka olyckor, och man inte kan ta sig hem pga ångest tänker jag är saker som aldrig händer för många.

Det är klart man ställer upp som vuxen, det är mer att det liksom aldrig händer att barnen behöver sin mamma helt plötsligt. Så behovet uppstår aldrig.

Självklart skulle det kunna hända saker, men i vardagen så ingår varken död eller hemska olyckor eller ångest.

Nej, helt uppenbart händer inget dina barn så att de skulle behöva föräldrastöd.

 

[Enya]

Jag märkte ingen skillnad på mina föräldrar när de druckit vin till maten?
Jag tror det handlar om vad man har för erfarenheter helt enkelt, mina päron hade ingen problematisk relation till alkohol och inte jag heller.

Hej halmgubbe!

Det är ett vanligt argument och för att man själv inte märker någon skillnad så är det så för alla....

 

[LenaH]

Det är ett vanligt argument och för att man själv inte märker någon skillnad så är det så för alla....

Vad är ett vanligt argument menar du?
Edit, fattade. Nej, precis lika lite allmängiltigt som när du själv skrev att "barn märker".

 

[Sel]

Ett av mina barn tog emot ett dödsbud om sina kompisar och var väldigt ledsen. Jag åkte och mötte så vi kunde åka hem tillsammans. Ett annan såg en olycka där någon skadades och det såg fruktansvärt obehagligt ut (ingen de kände alls utan en olycka på stan) och jag åkte och mötte. Den första hamnade i bråk med kompisarna för att någon spridit osanning och han var givetvis jätteledsen eftersom det var rätt allvarliga anklagelser. Ena klarade inte riktigt av gymnasiestarten, första dagen eftersom han inte hittade och all oro och ångest slog till. Jag fick där hjälp av hans mormor som mötte honom och hjälpte honom rätt eftersom jag var flera mil i väg och inte kunde lämna.

Så himla märkligt att resonera att tonåringar alltid ska klara sig själv. De är fortfarande inte vuxna. De är barn. Att det inte alltid går som tänkt, att de överreagerar, att de behöver sin mamma osv är det verkligen inte något man kan ställa upp på som vuxen? Eller är det viktigare att dricka alkohol?

Fast varför kan man inte göra allt det där bara för att man druckit vin till maten, eller vad det nu vara månde? Det är väl bara att svara i telefonen och lösa det?

 

[Enya]

Vad är ett vanligt argument menar du?

Att man själv inte märker någon skillnad när någon druckit, varför det måste vara så för alla då.

 

[LenaH]

Att man själv inte märker någon skillnad när någon druckit, varför det måste vara så för alla då.

JAg ändrade när jag förstod.

 

[Enya]

Fast varför kan man inte göra allt det där bara för att man druckit vin till maten, eller vad det nu vara månde? Det är väl bara att svara i telefonen och lösa det?

Får man köra bil efter ett glas vin? Vet inte riktigt själv var gränsen går för det, men kanske behöver allt inte ske per telefon utan fysiskt på plats.

 

[LenaH]

Att man själv inte märker någon skillnad när någon druckit, varför det måste vara så för alla då.

Men visst märker jag när någon druckit mer än nåt glas vin till maten, jag är inte helt ignorant men vad du inte verkar förstå är att det finns ett rätt stort spann mellan att dricka ett eller ett par glas vin till maten och att vara dyngfull.

 

[Enya]

JAg ändrade när jag förstod.

Ok, det missade jag tyvärr.