Vill man bli chef?

Bukefalos 30 år!

Men skulle jag klara av det är ju frågan? Skulle jag bli en bra chef?
Det är ju en utvecklingskurva precis som allting annat i livet, men om du behöver mer stöttning i ditt ledarskap är det väl inte helt omöjligt att skicka iväg dig på ett par dagars ledarskapskurs/chefskurs?

Min chef har varit chef i typ 2 år nu, kanske något längre. Hon är en betydligt bättre chef nu än vad hon var när hon började. Dessutom blir hon bättre för varje sådan där ledarskapsutbildning hon går på.
 
Det är ju en utvecklingskurva precis som allting annat i livet, men om du behöver mer stöttning i ditt ledarskap är det väl inte helt omöjligt att skicka iväg dig på ett par dagars ledarskapskurs/chefskurs?

Min chef har varit chef i typ 2 år nu, kanske något längre. Hon är en betydligt bättre chef nu än vad hon var när hon började. Dessutom blir hon bättre för varje sådan där ledarskapsutbildning hon går på.
Det här, håller så med dig.

Till TS: @Houdinie
Ett gott ledarskap underlättas om vissa egenskaper och förmågor finns där, tex empati, stor portion av självreflektion, lätt att uttrycka sig i tal och skrift mm. Men det viktigaste skulle jag vilja säga är utbildning. Följer du evidensbaserade manualer är chansen att du lyckas med det du tar dig för bättre helt enkelt. Precis som vilket yrke som helst.

Ha koll på dina ramar tex vilka lagar som styr. Ska du göra förändringar, se till att du kan ngt om förändringsarbete. Utforska dig själv, dina egenskaper och hur du uppfattas så ökar förståelsen för hur omgivningen reagerar på det du säger och gör. Ha koll på din grupp, var befinner de sig i mognad. Det avgör lite hur du bör leda.
Det finns väldigt bra, kortare och längre ledarskapsutbildningar. Se till att arbetsgivaren betalar någon bra inledande utbildning för dig både generellt om ledarskap men även internt i hur det fungerar i er organisation.

Är chef i sjukvården i det som många här skriver är worst case dvs första linjen chef. Verksamhetsnära. Dessutom över gamla medarbetare. Det har enbart varit en fördel för mig att ha djup kunskap om verksamheten.

Så go for it säger jag.
 
Det enda som jag kan hitta som talar emot, gäller kanske inte ens här.
Det är när man går upp och blir chef i en grupp man jobbar i. Det blir en annan gruppdynamik och man kan bli av med en del av det sociala.
Men som jag uppfattade det här är man utspridda och jobbar inte ihop fysiskt. Då blir det ju inga konstigheter vid fikabordet så att säga.
 
Jaha, 4 år senare och om en månad blir jag "manager" med personalansvar.

Har ni några tips att komma med såhär i sista stund!?

Känn efter dynamiken och förstå gruppen och vad alla gör innan du eventuellt börjar peta in ändringar. Finns inget värre än chefer som är nya, inte förstår verksamheten eller hur saker egentligen funkar inom företaget och bara ska göra ändringar så fort som möjligt.

Analysera i bakgrunden och skriv anteckningar om hur du tycker allt är och vila i det innan du börjar ”styra”.
 
Min närmaste chef frågade mig igår om jag skulle vara intresserad av att bi "manager", dvs ha en chefsposition i min grupp... vill jag det?

Fördelar:
- högre lön
- nya arbetsuppgifter
- möjlighet till vidare avancemang (om man vill)

Nackdelar:
- personalansvar
- högre risk för omplacering inom företaget

Jag har aldrig haft en chefsposition, och vet inte hur jag skulle klara av att hantera att ge negativ feedback, lösa konflikter och skriva end of year reviews. Jag behöver er input!

Lite bakgrundsfakta om det påverkar era råd: Jag har varit anställd på företaget sedan 2001, har haft nuvarande tjänst sedan 2012. Det är ett globalt företag med ca 65 000 anställda, i min grupp är vi runt 25 som är spridda över världen och jag är ensam i Sverige (vi är 3 i Europa). Min närmaste chef sitter i Schweiz och hans chef sitter i Indien (där även hälften av de i min grupp är). Efter min chef är jag den med mest systemkunskap i gruppen (vi sysslar med intern systemsupport), jag har också tränat upp en del av de andra när de var nya. Jag har dock ganska dåligt självförtroende och är nog lite konflikträdd.

Hjälp!
Jag har exakt noll intresse av att ha personalansvar, så för mig hade svaret varit enkelt.

Men kör på om du kan tänka dig att ha det, och ha en annan relation till dina nuvarande kollegor.
 
Känn efter dynamiken och förstå gruppen och vad alla gör innan du eventuellt börjar peta in ändringar. Finns inget värre än chefer som är nya, inte förstår verksamheten eller hur saker egentligen funkar inom företaget och bara ska göra ändringar så fort som möjligt.

Analysera i bakgrunden och skriv anteckningar om hur du tycker allt är och vila i det innan du börjar ”styra”.
Detta skriver jag under på! Ibland när gruppen inte fungerar alls kan det vara bra att göra stora förändringar men det viktigaste är att låta förändringarna ta tid. Normalt sett vill jag aldrig göra stora förändringar först.

Men låt saker ta tid, analysera och sen börja med små justeringar.
 
Jaha, 4 år senare och om en månad blir jag "manager" med personalansvar.

Har ni några tips att komma med såhär i sista stund!?
Spännande, lycka till! Jag har bara ett mindre tips att komma med, och det är att boka enskilda "kvartssamtal" med din personal varje månad. En chans för dem att lyfta något mellan fyra ögon om det behövs, eller bara checka läget. Och fritt fram för personalen att ställa in om hen tycker allt är fullkomligt amazing och inte behöver prata. Min nuvarande chef har infört såna och jag tycker det är väldigt bra. Jag har kunnat lyfta saker som skaver, prioriteringar osv utan att behöva vänta tills nästa riktiga utvecklingssamtal. Eller för den delen behöva ta mig för att boka in min chef, jag har lätt att skjuta upp sånt annars.
 
Spännande, lycka till! Jag har bara ett mindre tips att komma med, och det är att boka enskilda "kvartssamtal" med din personal varje månad. En chans för dem att lyfta något mellan fyra ögon om det behövs, eller bara checka läget. Och fritt fram för personalen att ställa in om hen tycker allt är fullkomligt amazing och inte behöver prata. Min nuvarande chef har infört såna och jag tycker det är väldigt bra. Jag har kunnat lyfta saker som skaver, prioriteringar osv utan att behöva vänta tills nästa riktiga utvecklingssamtal. Eller för den delen behöva ta mig för att boka in min chef, jag har lätt att skjuta upp sånt annars.
Detta kommer jag att göra, jag har månatliga 1:1 med min egen chef och uppskattar det verkligen.
 
Det enda som jag kan hitta som talar emot, gäller kanske inte ens här.
Det är när man går upp och blir chef i en grupp man jobbar i. Det blir en annan gruppdynamik och man kan bli av med en del av det sociala.
Men som jag uppfattade det här är man utspridda och jobbar inte ihop fysiskt. Då blir det ju inga konstigheter vid fikabordet så att säga.
Jag tror att det kan underlätta att jag redan är arbetsledare i gruppen, så steget blir kanske inte lika stort?
 
Känn efter dynamiken och förstå gruppen och vad alla gör innan du eventuellt börjar peta in ändringar. Finns inget värre än chefer som är nya, inte förstår verksamheten eller hur saker egentligen funkar inom företaget och bara ska göra ändringar så fort som möjligt.

Analysera i bakgrunden och skriv anteckningar om hur du tycker allt är och vila i det innan du börjar ”styra”.

Detta skriver jag under på! Ibland när gruppen inte fungerar alls kan det vara bra att göra stora förändringar men det viktigaste är att låta förändringarna ta tid. Normalt sett vill jag aldrig göra stora förändringar först.

Men låt saker ta tid, analysera och sen börja med små justeringar.
Jag har jobbat i gruppen sedan 2012 så jag är väl bekant med alla arbetsuppgifter och är redan "lead" för flera processer och team. Jag håller verkligen med er och kommer att hålla en lite låg profil och fokusera på att supportera mina direktrapporter och lära mig mina nya uppgifter.

Då jag kommer att ingå i en grupp av line managers som ansvarar för teamet kommer jag inte att behöva ta egna beslut om eventuella förändringar (tack och lov).
 
Jag tror att det kan underlätta att jag redan är arbetsledare i gruppen, så steget blir kanske inte lika stort?
Det är lite beroende på hur arbetsgruppen fungerar. Den senaste tiden har jag gått rätt många chefskurser på jobbet. Man har plötsligt bestämt sig för att satsa på chefer.
Det som på dom här kurserna ständigt kommer upp är att dom som kliver ett steg upp i samma grupp har längre startsträcka.
Det värsta är ju om det varit flera som vill ha tjänsten. Ibland har det varit äldre kollegor som tycker nya chefen är för ung/oerfaren. Plus då att rent gruppdynamiskt hamnar man på ett annat plan än man varit tidigare. Den biten är det ofta bara den nya chefen som känner av själv. Man är inte med lika självklara i snacket i gruppen.
Men som jag uppfattar din situation så har ni inte den arbetssituationen att ni fikar ihop utan ni har fysiska avstånd mellan er. Är du då redan deras arbetsledare, känner jag att det mest kommer att handla om en ny titel för dina arbetskamrater och lite andra arbetsuppgifter och ansvar för dig.
Mitt råd om det stämmer är att du tar jobbet.
Vad är det värsta som kan hända?
Att du inte trivs.
Byt då jobb,
 
Jaha, 4 år senare och om en månad blir jag "manager" med personalansvar.

Har ni några tips att komma med såhär i sista stund!?
Spännande, och lycka till!
Jag har ett par års erfarenhet av att vara chef, och på ett par olika arbetsplatser av olika storlek, men har inte gått vägen att jag blivit chef för den arbetsgrupp jag tillhört - så har inget att komma med där.

Det som jag brukar få positiv feedback på från mina medarbetare är att jag inlyssnande och tillgänglig - och på det, så brukar jag tidigt vara tydlig med att jag gärna ÄR tillgänglig, men också vad som indikerar att jag inte är det (föredrar att jobba med öppen dörr och då är man välkommen in, men är det stängt så är jag upptagen), jag är öppen med vart jag är och om jag är på plats eller inte (om inte, varför är jag inte i huset och när kommer jag tillbaka?). Jag försöker alltid återkoppla, både små och stora saker, och missar jag något eller gör fel så kommer jag "enklare undan" om jag adresserar och erkänner felet direkt - då blir det ingen grej utan vi går vidare istället.
Jag tycker det svåraste med personal är vid bedömningar av prestation, när min och medarbetarens bild inte stämmer överens utan någon bedömer sig själv mycket högre än vad jag gör och jag ska motivera varför - och personen inte köper argumenten. Idag har jag också en del ganska ung personal som inte förstår löneprocessen - att ingångslönen spelar stor roll framåt, att om man gått in på en jättelåg lön så kommer årets nya lön fortfarande vara låg även om chef, i sammanhanget, lönesatt personen ganska högt (procentmässigt), i den årliga lönerevisionen händer inte så fasligt mycket utan vi får ett givet utrymme att fördela, med vissa grundkriterier kring fördelning av minimibelopp + fritt att fördela, och ska du ha mer så blir det mindre till någon annan, och när utrymmet är slut så är det.

Det är spännande att vara personalansvarig chef och man stöter på frågor som är högt och lågt. Tycker det är supernyttigt att testa på och antingen gillar man det eller inte, och funkar det inte för en så kan man ju byta jobb igen.
 
Spännande, och lycka till!
Jag har ett par års erfarenhet av att vara chef, och på ett par olika arbetsplatser av olika storlek, men har inte gått vägen att jag blivit chef för den arbetsgrupp jag tillhört - så har inget att komma med där.

Det som jag brukar få positiv feedback på från mina medarbetare är att jag inlyssnande och tillgänglig - och på det, så brukar jag tidigt vara tydlig med att jag gärna ÄR tillgänglig, men också vad som indikerar att jag inte är det (föredrar att jobba med öppen dörr och då är man välkommen in, men är det stängt så är jag upptagen), jag är öppen med vart jag är och om jag är på plats eller inte (om inte, varför är jag inte i huset och när kommer jag tillbaka?). Jag försöker alltid återkoppla, både små och stora saker, och missar jag något eller gör fel så kommer jag "enklare undan" om jag adresserar och erkänner felet direkt - då blir det ingen grej utan vi går vidare istället.
Jag tycker det svåraste med personal är vid bedömningar av prestation, när min och medarbetarens bild inte stämmer överens utan någon bedömer sig själv mycket högre än vad jag gör och jag ska motivera varför - och personen inte köper argumenten. Idag har jag också en del ganska ung personal som inte förstår löneprocessen - att ingångslönen spelar stor roll framåt, att om man gått in på en jättelåg lön så kommer årets nya lön fortfarande vara låg även om chef, i sammanhanget, lönesatt personen ganska högt (procentmässigt), i den årliga lönerevisionen händer inte så fasligt mycket utan vi får ett givet utrymme att fördela, med vissa grundkriterier kring fördelning av minimibelopp + fritt att fördela, och ska du ha mer så blir det mindre till någon annan, och när utrymmet är slut så är det.

Det är spännande att vara personalansvarig chef och man stöter på frågor som är högt och lågt. Tycker det är supernyttigt att testa på och antingen gillar man det eller inte, och funkar det inte för en så kan man ju byta jobb igen.
Tack, det var en hel del matnyttigt som jag ska ha i åtanke!
 

Liknande trådar

  • Problematisk Chef
  • Byta jobb - eller kanske Vad är meningen med livet?
  • Det här med lönehöjning...
  • Att säga upp sig

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Barmarksdrag/canicross
  • Rallylydnad

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp