.

Änterliiiigen har jag bestämt mig på riktigt. Och nu när beslutet är helt avgjort så gör det mig så ledsen. Men egentligen kanske inte för avslutet. Utan för det som aldrig kommer igen.
För det vackra och fina som långsamt vissnat.
Nu finns det inte mer.
Sakta, sakta ska jag resa mig.
Hej då P

 

[Palermo]

Det finns ingen stil eller färg i rummet som hon kommer att vara nöjd med hela uppväxten, om hon inte bara betraktar det som att "så här ser det ut" och inte kommer på att man kan göra om.

Gör något du tycker känns bra, och ta det därifrån sen.

 

[Alexandra_W]

Idag är det inte så ovanligt med svart tak. Inte som förr. Kanske iofs inte vanligt i bostadshus men på allmänna ytor och restauranger är det vanligt med svarta tak.
Jag tänker alltså ett ganska mörkt tak men med självlysande färgstänk. Dvs avlägsna galaxer, stjärnor.
När jag var liten satte jag upp stjärnor som lyste i mörkret. Mysigt men absolut inte verklighetstroget. Sen mörkblå väggar.

Vi hade en hyresrätt när jag ville måla taket svart och det var på 80-talet

 

[bettysmatte]

Blivit inspirerad att göra om.
Är väldigt nöjd med det som är gjort. Grönt kök och sovrum (olika gröna nyanser). Riktigt rosa hall. Lilla toaletten ljusgrön.
Ja det var väl det.
Helst skulle jag vilja ta tag i ett framtida barnrum. I dagsläget är det vitt. Ingen snygg vit färg heller utan säkert något billigt krafs som suger åt sig smuts.
Men att börja fixa där nu är dumt.
Dels att det är vinter. Vill kunna ha fönster öppna. Men största anledningen till att det är dumt är att jag inte har den blekaste av vad för intresse och smak det blir sen.
Jag har varit inne på rymdtema men det kanske blir en fet diss?
Och då har jag fixat och grejat helt i onödan.
Jag ser folk som fixar och donar med barnrum, målar om och inreder redan innan den lilla personen ens är född!
Då måste man väl göra om samma rum massor med gånger?
Jag vill helst inte behöva göra samma rum mer än en gång och sen som tonåring då får vi hjälpas åt renovera.
För tror knappast någon vill ha samma färg och tapeter på väggarna när man är låt säga 13 år som när man är 5 år.
Om man nu inte har en mild smak eller ingen smak alls. Alternativt inte bryr sig. Men mitt barn lär nog tycka det är viktigt. Bara en känsla jag har.

Ja, det är väldigt vanligt att inreda ett barnrum innan barnet är fött, och jag tycker inte alls att det är dumt. Då gör man ju det efter sig egen smak. Vad barnet kommer att vilja eller tycka kan ju ingen sia om, men om du ska veta det innan du fixar måste du vänta rätt länge... Ett rymdtema låter som om det kan bli väldigt fint, så kör du på det !

 

[vemsomhelst123]

Idag är det inte så ovanligt med svart tak. Inte som förr. Kanske iofs inte vanligt i bostadshus men på allmänna ytor och restauranger är det vanligt med svarta tak.
Jag tänker alltså ett ganska mörkt tak men med självlysande färgstänk. Dvs avlägsna galaxer, stjärnor.
När jag var liten satte jag upp stjärnor som lyste i mörkret. Mysigt men absolut inte verklighetstroget. Sen mörkblå

Vi målade om innan barnet var fött för färgen var rätt bedrövlig (blekrosa) men tid en väldigt neutral grå färg. Nu när hen är större har önskemålen ändrats oftare än de kunnat tillgodoses. Beroende på
Läget kanske det kan bli väldigt mörkt med mörkt åt alla håll, men samtidigt är det väldigt sällan barn är i sina rum under de första 8-9 åren förutom om de sover där. Jag var mycket i mitt rum som liten men har förstått att jag var ett ganska ovanligt barn. Kan bli helt fascinerad över hur barnet även med kompis hemma ska leka precis där jag satt mig med en kopp te, spelar ingen roll om jag lagt mig i sängen eller satt mig i soffan eller köket. Barnet är 7 nu, samma fenomen på landet med 8 rum och 250 kvadrat inklusive stor trädgård och lekplats de kan gå till själva..

 

[karamelldrottningen]

Det är snart månadsskifte !!!!!!

 

[Sel]

Det är snart månadsskifte !!!!!!

Mja... Snart och snart...

 

[karamelldrottningen]

Är lite orolig. Dels hur han ska reagera. Men också hur jag ska bli. Jag är för impulsiv. Det är inte så bra.
Ligger säkert i släkten. Pappa var precis så. Man visste aldrig hur han skulle reagera.

 

[karamelldrottningen]

Jag vet inte om han tycker om bebis. Hur man nu inte kan tycka om henne vet jag inte. Men får aldrig ut den känslan.
Så kan hon och jag inte ha det.
Jag mår inte bra. Men är bestämd.
Fast har svårt säga nej med vissa grejer.
Blir väldigt illa till mods när han tar på mig. Det bara kryper i kroppen. Hela kroppen skriker NEJ men jag säger ingenting.
För husfridens skull. Jag vill inte vara bråkig. Men åh vad jag längtar tills jag får andas ut igen.

 

[Palermo]

Jag vet inte om han tycker om bebis. Hur man nu inte kan tycka om henne vet jag inte. Men får aldrig ut den känslan.
Så kan hon och jag inte ha det.
Jag mår inte bra. Men är bestämd.
Fast har svårt säga nej med vissa grejer.
Blir väldigt illa till mods när han tar på mig. Det bara kryper i kroppen. Hela kroppen skriker NEJ men jag säger ingenting.
För husfridens skull. Jag vill inte vara bråkig. Men åh vad jag längtar tills jag får andas ut igen.

Det ÄR ju svåra saker. Jag kan tycka att en hel del inlägg liksom försöker hetsa dig att agera nu, nu, nu. Du är på helt rätt väg när du säger att bebis och du inte kan ha en person runt er som inte tycker om bebis, och du kan ju själv inte ha en person runt dig som du blir illa till mods när han tar i dig. De allra flesta separationer jag har sett på nära håll, har haft en sån här väldigt plågsam fas innan uppbrottet blir helt absolut. och jag fattar att man (du ) helst skulle vilja hoppa över allt det här jobbiga och vara framme i att det är du och bebis på era villkor. Men, tyvärr, man kommer inte undan. Ta det jobbiga en så stor bit i taget som du orkar, tänker jag.

 

[karamelldrottningen]

Jag har fått för mig att jag måste ha nitisk ordning på kontoret innan ett avslut. Men det är mest en skum tanke.
På något sätt symboliserar ett välordnat kontor med papper mm i ordning även ett ordnat liv på andra fronter.
Nej jag måste inte ha perfekt ordning där innan utan det bara känns som att det är viktigt.

 

[EmmaBovary]

Jag har fått för mig att jag måste ha nitisk ordning på kontoret innan ett avslut. Men det är mest en skum tanke.
På något sätt symboliserar ett välordnat kontor med papper mm i ordning även ett ordnat liv på andra fronter.
Nej jag måste inte ha perfekt ordning där innan utan det bara känns som att det är viktigt.

Även om det får ses som positivt att du verkligen tänkt över ditt beslut den här gången, så låter det lite som att sättet du drar ut på det skulle kunna leda till att du ångrar dig lite, och får börja om på ruta ett i processen igen om några månader. Det är liksom klokt att du har i åtanke att du tenderar att bli impulsiv, som du skrev i ett annat inlägg. Men jag gissar på att ha nitisk ordning på kontoret, och andra eventuella saker du vill blocka av, inte kommer att hjälpa till när du väl står där och har berättat hur du vill göra, och får uppleva hans reaktion på ditt beslut?

 

[Palermo]

Jag har fått för mig att jag måste ha nitisk ordning på kontoret innan ett avslut. Men det är mest en skum tanke.
På något sätt symboliserar ett välordnat kontor med papper mm i ordning även ett ordnat liv på andra fronter.
Nej jag måste inte ha perfekt ordning där innan utan det bara känns som att det är viktigt.

Jag tror, amatörpsykolog som jag är, att du helt enkelt blir lite pedantisk och vill ha kontroll för att det här med att göra slut är en kontrollförlust. (När jag blir pedantisk ligger det alltid stress över något annat bakom.)

 

[karamelldrottningen]

Jag måste ha perfekt ordning på allt. Papper, dator, nykterhet. Vara en exceptionellt bra mamma och människa. Och så vidare.
Det bara är så. Jag kan inte bara vara halvbra.

 

[karamelldrottningen]

Städa på kontoret. Organisera där mm är en trigger för mig. Väldigt mycket. Därför är det kaos där. Eftersom jag inte vill bli triggad.
Nu har jag grejat ca 45 minuter. Kunde rensa ut en hel pärm och lite annat. Bebis satt i sin Björn. Tyst som en mus och observerade hela tiden. Bästa sällskapet

Och ja jag har sug nu. Det känns skit. Men åt innan jag började och satte nyss på kaffe och dricker det istället.

 

[karamelldrottningen]

Att tänka på färg, tapeter och tavlor är trevligare än att tänka på en del annat.
Någonting konkret. Något som syns.
Funderar på att bara måla någonting på väggen på fri hand. Mönster eller kanske träd. Gulliga djur. Blommor.
Frågade min ”psykolog” aka ChatGPT om vad man kan kalla inredningsstilen.
Ja det är definitivt inte minimalistisk iaf. Snarare åt andra hållet.

 

[Otherside]

@karamelldrottningen Din bebis är liten och att inreda bebis’ rum med ett tema, typ rymden, är nog lite överkurs. Till ett så litet barn hade jag valt lugna färger och sen annan inredning i klara färger. Rymdtema känns nästan lite läskigt såhär till ett så litet barn…?

Samtidigt ser man överallt hur sk influencers gör barnrum i typ beige och ljusgrått, även på leksakerna! Allt ska vara så i hela lägenheten/ huset. Det är ju heller inte utvecklande för bebisen….

Men rymdtema hade jag inte valt nu!

 

[bettysmatte]

@karamelldrottningen Din bebis är liten och att inreda bebis’ rum med ett tema, typ rymden, är nog lite överkurs. Till ett så litet barn hade jag valt lugna färger och sen annan inredning i klara färger. Rymdtema känns nästan lite läskigt såhär till ett så litet barn…?

Samtidigt ser man överallt hur sk influencers gör barnrum i typ beige och ljusgrått, även på leksakerna! Allt ska vara så i hela lägenheten/ huset. Det är ju heller inte utvecklande för bebisen….

Men rymdtema hade jag inte valt nu!

Varför i hela friden skulle ett rymdtema vara läskigt - och inte lugnt?? När jag föreställer mig ett rymdtema tänker jag mig ett lite mörkare lugn, med vackra glittrande stjärnstänk här och var.

 

[Otherside]

Varför i hela friden skulle ett rymdtema vara läskigt - och inte lugnt?? När jag föreställer mig ett rymdtema tänker jag mig ett lite mörkare lugn, med vackra glittrande stjärnstänk här och var.

Jag tänkte mest mörkt! Mörkblått osv, inte ljust och öppet utan lite dolskt. Men vad vet jag…

Jag tänkte också att ett tema kanske blir mer för din skull? En bebis är inte så medveten om sånt. En fyra/femåring däremot kunde nog välja ett tema och tycka det är coolt och fantasieggande!

 

[bettysmatte]

Jag tänkte mest mörkt! Mörkblått osv, inte ljust och öppet utan lite dolskt. Men vad vet jag…

Jag tycker att mörka dova färger är väldigt lugnande. Vi har en väldigt mörk tapet (mörkblå botten) i vårt sovrum och jag älskar den! Mycket bra för sömnen.

 

[tott]

Jag tänkte mest mörkt! Mörkblått osv, inte ljust och öppet utan lite dolskt. Men vad vet jag…

Jag tänkte också att ett tema kanske blir mer för din skull? En bebis är inte så medveten om sånt. En fyra/femåring däremot kunde nog välja ett tema och tycka det är coolt och fantasieggande!

...och om temat är för Karamellens skull och om hon trivs och mår bra av att fundera, planera och fixa med rymdtema? Det är väl jättebra?? Barnet tar knappast skada av rymdtema. Vad är farligt med det, liksom?