.

Änterliiiigen har jag bestämt mig på riktigt. Och nu när beslutet är helt avgjort så gör det mig så ledsen. Men egentligen kanske inte för avslutet. Utan för det som aldrig kommer igen.
För det vackra och fina som långsamt vissnat.
Nu finns det inte mer.
Sakta, sakta ska jag resa mig.
Hej då P

 

[bettysmatte]

Oj tycker du? Jag blev mer frustrerad över att han sprider sjukdom och inte när ändå möjligt finns stanna på annat håll och avvakta träffa bebis och mig.

Om han inte själv förstår att det är olämpligt tänker jag att du helt enkelt måste förklara det för honom? Tala om för honom att han måste hålla sig hemma när han är sjuk eftersom det inte är bra att han smittar en sådan liten bebis.

 

[karamelldrottningen]

Om han inte själv förstår att det är olämpligt tänker jag att du helt enkelt måste förklara det för honom? Tala om för honom att han måste hålla sig hemma när han är sjuk eftersom det inte är bra att han smittar en sådan liten bebis.

Jag är less på att förklara helt simpla och självklara grejer. Han får använda sin egen hjärna.
Och det tjänar ingenting längre att i efterhand påpeka detta heller. Nu gäller slutspurten.
Har skrivit ner en åtgärdsplan. Den blev längre än jag trodde den skulle bli.
Små saker blandat med större. Tänker jag betar av de lättaste först nu under veckan som kommer.

 

[Krålus]

Jag är less på att förklara helt simpla och självklara grejer. Han får använda sin egen hjärna.

Jag förstår det. Men det anser jag tillhör vett och etikett att inte spotta och fräsa intill andra särskilt småbarn.

 

[Inte_Ung]

Jag är rädd att jag gör något dumt nu med ett avslut men jag orkar heller inte leva så här längre.
Ingenting blir bättre utan allt blir gradvis bara sämre.

Du kan inte ha det så som du har det.
Så det finns nog inget val.

Kan han vara sjuk i något progressivt?
Typ en sköldkörtel som håller på att ge upp?
Gör han annat konstigt också?
Eller fungerar väldigt långsamt?

 

[karamelldrottningen]

Du kan inte ha det så som du har det.
Så det finns nog inget val.

Kan han vara sjuk i något progressivt?
Typ en sköldkörtel som håller på att ge upp?
Gör han annat konstigt också?
Eller fungerar väldigt långsamt?

Som bebis skulle utlöst när hon kom menar du

 

[karamelldrottningen]

Ikväll har han även tagit andra roligheter han vill göra med mig OCH bebis. Jo jag tycker det är jobbigt. Vet inte alls vad jag ska svara.
Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

 

[Blyger]

Ikväll har han även tagit andra roligheter han vill göra med mig OCH bebis. Jo jag tycker det är jobbigt. Vet inte alls vad jag ska svara.
Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

För att försöka hålla sig kvar?

 

[tott]

Ikväll har han även tagit andra roligheter han vill göra med mig OCH bebis. Jo jag tycker det är jobbigt. Vet inte alls vad jag ska svara.
Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

Är det han som lämnar eller du som "kastar ut" honom?

Sånt som han håller på med nu är nog ganska vanligt för att krampaktigt hålla sig kvar. Gå inte på det! Låt dig inte lockas.
Gör klart för honom hur framtiden kommer att se ut - att ni inte kommer att umgås, ses eller ha kontakt.

 

[dobbis]

Ikväll har han även tagit andra roligheter han vill göra med mig OCH bebis. Jo jag tycker det är jobbigt. Vet inte alls vad jag ska svara.
Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

Sätt ner foten!

 

[Irrbloss]

Ikväll har han även tagit andra roligheter han vill göra med mig OCH bebis. Jo jag tycker det är jobbigt. Vet inte alls vad jag ska svara.
Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

Svara nej, jag vill inte, punkt slut? Helt genomskinligt agerande från hans sida, han inser att det är slut på riktigt den här gången och försöker klamra sig fast.

 

[LenaH]

Jag är less på att förklara helt simpla och självklara grejer. Han får använda sin egen hjärna.
Och det tjänar ingenting längre att i efterhand påpeka detta heller. Nu gäller slutspurten.
Har skrivit ner en åtgärdsplan. Den blev längre än jag trodde den skulle bli.
Små saker blandat med större. Tänker jag betar av de lättaste först nu under veckan som kommer.

Jag struntar egentligen i vilka beslut du fattar - jag känner ju inte dig mer än härifrån - men jag gillar så inihelvete att du tar steg för att äga ditt eget liv!
Heja dig @karamelldrottningen !!

 

[karamelldrottningen]

För att försöka hålla sig kvar?

Fast jag har inte sagt något än? Mer än att en förändring måste ske och det snart.

Är det han som lämnar eller du som "kastar ut" honom?

Sånt som han håller på med nu är nog ganska vanligt för att krampaktigt hålla sig kvar. Gå inte på det! Låt dig inte lockas.
Gör klart för honom hur framtiden kommer att se ut - att ni inte kommer att umgås, ses eller ha kontakt.

Jag hoppas jag slipper bli fysisk. Då lär jag nog inte vinna ändå oavsett.
Nej jag är kvar där jag är. Det är han som får gå.

 

[karamelldrottningen]

Min tanke är också att bolla med andra. Så nu till veckan.
En nära vän.
Han på rehaben (ur ett perspektiv om det skulle trigga större sug).
Familjepedagogerna (hur jag kan göra och tänka på om de har några tips).
Er här på forumet (vilket jag gör).

 

[EmmaBovary]

Fast jag har inte sagt något än? Mer än att en förändring måste ske och det snart.

Om du inte talat mer klarspråk än att det måste ske en "förändring" snart, så låter det mindre konstigt att han föreslår planer som innefattar både dig och bebis framöver, han kanske tror att det är förändringen du är ute efter?

 

[karamelldrottningen]

Om du inte talat mer klarspråk än att det måste ske en "förändring" snart, så låter det mindre konstigt att han föreslår planer som innefattar både dig och bebis framöver, han kanske tror att det är förändringen du är ute efter?

Jo så är det men det gör det jobbigare för mig oavsett.
Vill ha färdigt mer innan det fullständiga avslutet. Just nu är jag väldigt motiverad.
Jag har varit trött på honom länge men varvat med positiva känslor också. Nu är det mesta mörker.
Eventuellt kan vi länge fram fortsätta vara vänner. Jag skulle förmodligen fixa det bra. Men tveksamt om han skulle det.
Det har jag dessutom redan föreslagit tidigare men det ville han absolut inte.

 

[Inte_Ung]

Som bebis skulle utlöst när hon kom menar du

Ja faktiskt antingen det eller som märks nu när livet blivit mer på sin spets.
Män kan få "förlossningsdepression" de också.
Livet blir ju så oerhört annorlunda med ett barn i "familjen".
Vissa män tar det inte så bra att gå från att vara kvinnans nummer ett till att bli nummer två.
Svårigheter i barndomen kan t.ex. göra sig påminda.

 

[Inte_Ung]

Varför detta nu när jag är så säker på att han ska lämna? Varför detta planerande x antal månade framåt?

Separationsångest.

 

[Inte_Ung]

Fast jag har inte sagt något än? Mer än att en förändring måste ske och det snart.

Det kan han ju tolka som att han måste förändra sig.
Och nu jobbar på att göra det.

Budskapet kan ha misstolkats.

 

[karamelldrottningen]

Jag har gjort slut så många gånger så denna gången är det definitivt. Därför har jag inte sagt något än eftersom jag inte är klar med det praktiska.

 

[bettysmatte]

Jo så är det men det gör det jobbigare för mig oavsett.
Vill ha färdigt mer innan det fullständiga avslutet. Just nu är jag väldigt motiverad.
Jag har varit trött på honom länge men varvat med positiva känslor också. Nu är det mesta mörker.
Eventuellt kan vi länge fram fortsätta vara vänner. Jag skulle förmodligen fixa det bra. Men tveksamt om han skulle det.
Det har jag dessutom redan föreslagit tidigare men det ville han absolut inte.

Men ni kommunicerar ju inte ALLS? Inte konstigt att han inte verkar fatta någonting (som du stör dig på att han inte gör) om du aldrig säger någonting. Tankeläsare är han troligtvis inte, så om du vill att han ska förstå att du vill lämna honom så måste du ju säga det?