Är Sverige mer normerande och stöpande än andra länder? (utbruten från Att fråga vad någon jobbar med?)

[Ray]

Och det här visar lite en tendens som jag tycker att man kan se ibland bland svenskar - en vilja att se Sverige som sämst i klassen. När det gäller saker som vi behöver förbättra räcker det inte att det är något där vi brister och måste åtgärda, plötsligt har vi blivit SÄMST jämfört med andra länder, titta så bra det är i det här landet där jag var på semester i två veckor, jag läste minsann i Aftonbladet att Sverige blir sämre och sämre i olika jämförelser, svenskar är så tråkiga jämfört med folk i andra länder, jantelagen minsann!

En undersökning visar att den ekonomiska segregationen har ökat kraftigt i Stockholm(något dåligt som vi måste försöka åtgärda) och att Stockholm nu ligger på femte plats av de 13 europeiska städer som undersökt(segregationen ökade i alla utom 2 men Stockholm stack tyvärr ut). Detta har blivit till att Stockholm är en av världens mest segregerade städer.

Risken med att Sverige inte får vara medelmåtta - ungefär som andra, men nog kan vi bli bättre! - utan att man tänker svart-vitt är att det är lätt att ge upp om det ser för mörkt ut.

Är inte detta lite just det här att bäst är det som räknas? Bra är inte ok. Man kan inte vara bra om man är femma. Det är inte ok att tycka nåt är bra om någon annan är bättre....
Vet inte om det ärctypiskt svenskt. Men typiskt för vår tid?

 

[Dentaku]

Är inte detta lite just det här att bäst är det som räknas? Bra är inte ok. Man kan inte vara bra om man är femma. Det är inte ok att tycka nåt är bra om någon annan är bättre....
Vet inte om det ärctypiskt svenskt. Men typiskt för vår tid?

Om det är typiskt svenskt vet jag inte. Men jag ser inte direkt att det handlar om att det bara är bäst som räknas. Det jag beskriver handlar snarare om att man rent felaktigt utmålar Sverige som dålig eller sämst i jämförelse med andra, inte att vi inte är bra nog för att vi inte är bäst. Andra länder ses som bra trots att de i verkligheten är sämre på saken det gäller, så det är inget synsätt man har generellt.
Om man skulle ta undersökningen om segregerade städer så blev Stockholm sämst i världen! I verkligheten handlade alltså undersökningen om städer i Europa, och Madrid var sämst både vad gäller segregering vid tillfället och utvecklingen. Det senare var som tidigare nämnts tyvärr även något som Stockholm utmärkte sig för men inte heller vad gäller det var vi SÄMST.

 

[Thaliaste]

Ja nu har du tappat mig. Du, som vuxen, känner alltså ett behov att trycka ner andra barn för att ditt ska framstå bättre? Du, som vuxen, tycker alltså att barn inte får vara bra på något, de ska minsann vara lite sådär lagom bra, så ditt får vara bättre än de någon gång? Tanken är fin, men världen ser inte ut så. Jag ser ingen anledning till att dra in något annans barn i diskussionen överhuvudtaget med ditt barn. Lär ditt barn att vara stolt över sin egen prestation. Putte och Kalle gör sina enligt sina förutsättningar, ditt barn gör ditt enligt sina. Jag tror aldrig jag ens diskuterat andra barns prestationer med mina barn, ser liksom inte anledningen överhuvudtaget till det. Är väl bara att lära barnen att vi föds med olika kapital både vad gäller fysiskt, psykiskt, föräldrastöttande, ekonomiskt etc? Det är ju så livet är, det innebär inte att den som springer långsammast gör en dålig prestation utifrån sina förutsättningar, den kanske har ett träben, och gör då en otroligt bra prestation och jag hoppas verkligen att det barnet får säga att det har gjort en förjävla bra prestation utan att andras föräldrar ska prata ner den och vara bittra för det....


Nej, det behöver de inte, men jag vänder på det, varför FÅR DE INTE säga att de är bra? Jag pratar inte om att trycka ner andra som ni drar in, jag pratar om att man har självförtroende själv och säger att man är bra själv. Vi får till och med lära oss på jobbet att kunna erkänna när vi är bra på något för att kunna ta tag i extra uppdrag, att säga "Det här är jag bra på, jag fixar det här-..." ser inte som sagt varför man inte får säga det.


KL
Som sagt, ni får ju gärna tycka vad ni vill, det här blev ett väldigt långt stickspår så jag lägger ner nu, det här är min erfarenhet och jag tycker jantelagen är väldigt utbredd i Sverige, men vi kan väl kalla den för svensk avundsjuka då om det passar bättre för det gör det troligen. Den här tråden får mig bara ännu mer övertygad att så är fallet att man ska vara sådär lite lagom och inte sticka ut. Och man får inte heller säga till någon att man är bra, det blir ju väldigt tydligt i en sådan här tråd.

Men när jag läser era inlägg så verkar ni diskutera helt olika saker, och då blir det ju konstigt om du tar denna diskussion som stöd för att din uppfattning om vad andra tycker är korrekt. Det verkar inte vara någon som vill haka på ditt önskemål om att bemöta att man inte får säga i Sverige att man är bra, och det är kanske för att det inte är så många här som tycker att man inte får säga så. Tvärtemot din tes alltså.

I den situation som @Badger diskuterar, att ett barn tycker att det är jobbigt att P tar för sig på de andra barnens bekostnad med hänvisning till att han är bäst, så skulle man med ditt resonemang bekräfta barnet i det och svara typ "ja, P är bättre än du så det är helt rimligt att P alltid får chansen att skjuta mot mål och att du får titta på". För mig vore det ett märkligt svar till mitt barn.

Kl

Just i idrottsvärlden (oavsett om det är i föreningsverksamhet eller i skolan) tycker jag att det särskilt viktigt att lära mindre barn att vinnandet är EN del av idrott men det finns också andra värden i det och att allt inte måste vara en tävling jämt, ens med idrott. Även i andra sociala sammanhang tror jag att det är till nytta för barn att lära sig hur man uttrycker framgång, stolthet, etc på lämpliga sätt. Det innebär ju inte att man vare sig inte får tycka eller säga att man är bra, det innebär bara att man tänker på hur och när man uttrycker det. Precis som i all annan kommunikation och maktspråk.

 

[Mabuse]

Ja nu har du tappat mig. Du, som vuxen, känner alltså ett behov att trycka ner andra barn för att ditt ska framstå bättre? Du, som vuxen, tycker alltså att barn inte får vara bra på något, de ska minsann vara lite sådär lagom bra, så ditt får vara bättre än de någon gång? Tanken är fin, men världen ser inte ut så. Jag ser ingen anledning till att dra in något annans barn i diskussionen överhuvudtaget med ditt barn. Lär ditt barn att vara stolt över sin egen prestation. Putte och Kalle gör sina enligt sina förutsättningar, ditt barn gör ditt enligt sina. Jag tror aldrig jag ens diskuterat andra barns prestationer med mina barn, ser liksom inte anledningen överhuvudtaget till det. Är väl bara att lära barnen att vi föds med olika kapital både vad gäller fysiskt, psykiskt, föräldrastöttande, ekonomiskt etc? Det är ju så livet är, det innebär inte att den som springer långsammast gör en dålig prestation utifrån sina förutsättningar, den kanske har ett träben, och gör då en otroligt bra prestation och jag hoppas verkligen att det barnet får säga att det har gjort en förjävla bra prestation utan att andras föräldrar ska prata ner den och vara bittra för det....


Nej, det behöver de inte, men jag vänder på det, varför FÅR DE INTE säga att de är bra? Jag pratar inte om att trycka ner andra som ni drar in, jag pratar om att man har självförtroende själv och säger att man är bra själv. Vi får till och med lära oss på jobbet att kunna erkänna när vi är bra på något för att kunna ta tag i extra uppdrag, att säga "Det här är jag bra på, jag fixar det här-..." ser inte som sagt varför man inte får säga det.


KL
Som sagt, ni får ju gärna tycka vad ni vill, det här blev ett väldigt långt stickspår så jag lägger ner nu, det här är min erfarenhet och jag tycker jantelagen är väldigt utbredd i Sverige, men vi kan väl kalla den för svensk avundsjuka då om det passar bättre för det gör det troligen. Den här tråden får mig bara ännu mer övertygad att så är fallet att man ska vara sådär lite lagom och inte sticka ut. Och man får inte heller säga till någon att man är bra, det blir ju väldigt tydligt i en sådan här tråd.

Men ingen har väl pratat om att förbjuda någon? Självklart får Kalle prata hur mycket som helst om att han är bättre än alla andra på fotboll - men andra barn får såklart också då tycka att Kalle är en tröttsam skrytmåns. Det går ju liksom åt båda hållen. Alla får tycka och säga vad de vill. Däremot skulle väl jag som förälder till Kalle tipsa honom om att de andra barnen kanske inte tycker det är så kul att dagarna i ända höra Kalle prata om hur duktig han är, och att det av sociala skäl därför kan vara en god idé att också lyfta fram andra, inte enbart och ständigt sig själv. Människor som bara pratar om sig själva och sin egen förträfflighet är ju inte alltid så roligt sällskap.

 

[hastflicka]

Haha fast i USA så har de ju faktiskt riktiga böter om du drar ned kvarteret. Så då kan du vara ordförande i kvartersföreningen om du vill och kräva vilken grässort grannarna ska ha det toppar ju ändå grannarna här tycker jag. (jag blir alltid lite nervig när grannarna ser sura ut, funderar över om det är någon maskros som stuckit upp sitt fula tryne )

ehh va? Visst finns det "Homeowners Associations" (HOA) pa vissa platser (jag har dock aldrig bott dar det funnits nagon) men att ordforande i kvartersforeningen kan krava vilka grassorter grannarna ska ha har jag svart att tro pa. Amerikanska filmer speglar inte alls verkligheten i ett normalt vanligt samhalle i USA. Vilken dodstrakig film det skulle bli.

 

[Mabuse]

ehh va? Visst finns det "Homeowners Associations" (HOA) pa vissa platser (jag har dock aldrig bott dar det funnits nagon) men att ordforande i kvartersforeningen kan krava vilka grassorter grannarna ska ha har jag svart att tro pa. Amerikanska filmer speglar inte alls verkligheten i ett normalt vanligt samhalle i USA. Vilken dodstrakig film det skulle bli.

Det är inte från filmer vi får information om olika delar av USA, utan från nyheterna. Precis som amerikanerna - USA är så stort, det går liksom inte att ha personlig koll på allt. Och det finns faktiskt villaområden som är detaljstyrda på den nivån:

https://en.wikipedia.org/wiki/Celebration,_Florida?wprov=sfti1
https://maps.apple.com/?ll=28.32000...qhetRPEAxlGJN6ZNiVMA57FFqhetRPEBBlGJN6ZNiVMA=

 

[tanten]

Jag upplever att det är mycket mer krav här än i andra länder. Jag har ju bott i några andra länder också. Svensken måste se så himla bra ut, ha rätt grejer, ha ett väldesignat hem och byta inredning så hemmet är modernt, allting ska vara så himla perfekt hela tiden. Och människor ska gärna se likadana ut och bete sig likadant, är någon inte helt stöpt i samma form blir den personen kallad för ett original. I andra länder är den människan bara en annan människa, inget original.

Allt är så viktigt i Sverige också. Socialt får man knappt skaffa hund utan att vara utbildad expert och tänk om man vill köpa en häst! Och tänk för bövelen inte på att avla på dina djur för det kan bara rena experter göra som har en långsiktig plan i sitt avelsarbete. Och det är så fult att säga att man tjänar pengar på aveln, trots att alla fattar att man gör det, för säger man att man tjänar pengar på att tex föda upp kaniner som jag gör då, så kommer det hundra uppfödare som minsann inte tjänar en krona på sin uppfödning utan de gör det för att de vill bevara raserna och brinner för kaninavel. Det är så töntigt!

Och det här rättviseperspektivet som ska råda överallt bidrar ju bara till ännu mer liksidighet och stöpning. Ingen får sticka ut och vara bra på någonting. Barn får knappt tävla längre!

Och att man ser ner på människor som valt att inte leva som de själva gör. Den möter jag nästan dagligen av framför allt mammor som av någon anledning stör sig på att jag inte ser det underbara i att ha barn. "Du kommer ångra dig när du är gammal", "Du kommer ju dö ensam" etc. Stöpning, stöpning. Alla ska vara lika och allt ska vara så perfekt. Nåde dig om du inte klippt gräsmattan när gräset är en viss höjd.

Oj.
Folk tenderar ju att leva i sina bubblor. Kaka söker maka etc.

Min verklighet skiljer sig ganska brutalt från din. Jag ser det du skriver men för mig är det undantag, inget normalt och vanligt. Kanske är min omgivning och mina bygder mer tillåtande än dina.

 

[Badger]

Ja nu har du tappat mig. Du, som vuxen, känner alltså ett behov att trycka ner andra barn för att ditt ska framstå bättre? Du, som vuxen, tycker alltså att barn inte får vara bra på något, de ska minsann vara lite sådär lagom bra, så ditt får vara bättre än de någon gång? Tanken är fin, men världen ser inte ut så. Jag ser ingen anledning till att dra in något annans barn i diskussionen överhuvudtaget med ditt barn. Lär ditt barn att vara stolt över sin egen prestation. Putte och Kalle gör sina enligt sina förutsättningar, ditt barn gör ditt enligt sina. Jag tror aldrig jag ens diskuterat andra barns prestationer med mina barn, ser liksom inte anledningen överhuvudtaget till det. Är väl bara att lära barnen att vi föds med olika kapital både vad gäller fysiskt, psykiskt, föräldrastöttande, ekonomiskt etc? Det är ju så livet är, det innebär inte att den som springer långsammast gör en dålig prestation utifrån sina förutsättningar, den kanske har ett träben, och gör då en otroligt bra prestation och jag hoppas verkligen att det barnet får säga att det har gjort en förjävla bra prestation utan att andras föräldrar ska prata ner den och vara bittra för det....


Nej, det behöver de inte, men jag vänder på det, varför FÅR DE INTE säga att de är bra? Jag pratar inte om att trycka ner andra som ni drar in, jag pratar om att man har självförtroende själv och säger att man är bra själv. Vi får till och med lära oss på jobbet att kunna erkänna när vi är bra på något för att kunna ta tag i extra uppdrag, att säga "Det här är jag bra på, jag fixar det här-..." ser inte som sagt varför man inte får säga det.


KL
Som sagt, ni får ju gärna tycka vad ni vill, det här blev ett väldigt långt stickspår så jag lägger ner nu, det här är min erfarenhet och jag tycker jantelagen är väldigt utbredd i Sverige, men vi kan väl kalla den för svensk avundsjuka då om det passar bättre för det gör det troligen. Den här tråden får mig bara ännu mer övertygad att så är fallet att man ska vara sådär lite lagom och inte sticka ut. Och man får inte heller säga till någon att man är bra, det blir ju väldigt tydligt i en sådan här tråd.

Mm jag tror att du blandar ihop mig med någon förälder som säger något om dina barn inför sina barn. Jag har aldrig gjort det. Jag känner dem inte. Jag tror inte helt du läst det jag skrev.

Jag har upprepat skrivit, till och med en hel post med bara det, att jag tycker att ett barn får skrika om det vinner och berätta för alla att hen gjorde det. Att det är sött. Jag har skrivit att om mitt barn tycker ett annat barn är duktigt så håller jag med om att det är det och att man kan öva så man blir bättre.

Jag har inte skrivit att mitt barn behöver vara bättre än något annat barn någon gång. Helt ärligt, barn är underbara oavsett om de någonsin är bäst på någonting. Jag har dock skrivit att jag tycker att alla barn ska få göra saker, även barn som inte är så bra på någonting. Dock på fritid och i skolan, eller knattefotboll, inte riktig tävling för tonåringar.

Sedan la jag en liten grej extra. Som vissa människor gör, oavsett de är bra eller ej, men som andra människor inte gör, oavsett om de är bra eller ej. Vilket är att berätta för andra hela tiden att de är bäst och inte klarar att släppa det. Jag har inte skrivit att någon speciell person eller dess anhöriga i tråden sannolikt gör detta. Utan lagt till det som en personlig åsikt på ett mer teoretiskt plan. Apropå diskussionen om Jante.

Jag har tagit ett exempel ur mitt liv, och velat ha förslag på hur man svarar ett barn som tycker att en kamrat skulle kunna sluta prata om hur bra hen är hela tiden, för det är tjatigt. Utan att vara Jante. Problemet är alltså inte att barnet är bra, utan att det pratar om det hela tiden. Jag fick svar från andra på det.

Sedan är det här helt enkelt inte så typiskt svenskt som man skulle kunna tro. Här är tex Lego Masters Australia 2019. Såg nyligen. En karaktär, Kale, pratar inte om något annat än hur bra han är och att han är bäst och att han lätt kan fixa byggen, han låter inte sin kamrat vara med och bestämma när de ska samarbeta. Han är bättre än sin kamrat, men folk gillar det ändå inte, folk i Australien alltså och de tycker synd om Bilsy som samarbetar med honom.

'Kale is so arrogant!' Viewers slam Lego Masters contestant's 'self-obsessed' behaviour | Daily Mail Online
Interview: LEGO Masters’ Bilsy | Bricking Around

Det är inte svenskt. Det verkar finnas i många kulturer.

Sedan om Zlatan, alltså detta är ju inte en svensk artikel vad jag kan uppfatta.
Zlatan: The man whose ego surpasses his talent (footballwhispers.com)

Zlatan Ibrahimovic is an enigma. He divides the opinion of football fans around the world. People have a difficult time separating the man from the player. This may be one of the reasons so many seem to simply not rate him as a footballer simply because they don't like him as a person.

Ok Sverige är extremt på många sätt. Men det här med bäst, Jante osv det är mer gradskillnader i olika länder. Där kanske USA ligger längst åt ena hållet, men Sverige nog inte ligger längst åt andra. Men inte ens i USA så gillar man det alltid, tex i collegefilmer.

 

[Badger]

Men när jag läser era inlägg så verkar ni diskutera helt olika saker, och då blir det ju konstigt om du tar denna diskussion som stöd för att din uppfattning om vad andra tycker är korrekt. Det verkar inte vara någon som vill haka på ditt önskemål om att bemöta att man inte får säga i Sverige att man är bra, och det är kanske för att det inte är så många här som tycker att man inte får säga så. Tvärtemot din tes alltså.

I den situation som @Badger diskuterar, att ett barn tycker att det är jobbigt att P tar för sig på de andra barnens bekostnad med hänvisning till att han är bäst, så skulle man med ditt resonemang bekräfta barnet i det och svara typ "ja, P är bättre än du så det är helt rimligt att P alltid får chansen att skjuta mot mål och att du får titta på". För mig vore det ett märkligt svar till mitt barn.

Kl

Just i idrottsvärlden (oavsett om det är i föreningsverksamhet eller i skolan) tycker jag att det särskilt viktigt att lära mindre barn att vinnandet är EN del av idrott men det finns också andra värden i det och att allt inte måste vara en tävling jämt, ens med idrott. Även i andra sociala sammanhang tror jag att det är till nytta för barn att lära sig hur man uttrycker framgång, stolthet, etc på lämpliga sätt. Det innebär ju inte att man vare sig inte får tycka eller säga att man är bra, det innebär bara att man tänker på hur och när man uttrycker det. Precis som i all annan kommunikation och maktspråk.

Tack det var så jag menade, du säger det bättre.

(Ja jag tycker man får säga att man är bäst/bra. Speciellt när man precis gjorde ett mål/vann osv. Och jag har fått känslan av att man får säga så i Sverige.)

 

[Badger]

ehh va? Visst finns det "Homeowners Associations" (HOA) pa vissa platser (jag har dock aldrig bott dar det funnits nagon) men att ordforande i kvartersforeningen kan krava vilka grassorter grannarna ska ha har jag svart att tro pa. Amerikanska filmer speglar inte alls verkligheten i ett normalt vanligt samhalle i USA. Vilken dodstrakig film det skulle bli.

Ah, nej det har jag sett i lite olika forumdiskussioner bara. Inte i någon film. Också ngn artikel om ett par som inte fick odla grönsaker på framsidan av huset.

Jag menar självklart inte att hela USA är så. Jag bara menar att vi inte är så olika som man skulle kunna tro. Det är inte bara i Sverige som grannen kan titta surt på ens maskrosor. Och det är inte överallt i Sverige som grannen tittar surt på maskrosor, precis som det i USA inte överallt är så att HOA bestämmer grässorten.

Typ sådana här artiklar dyker upp ibland.
17 Things HOAs Can Fine You For. Homeowners Association Regulation (yourgreenpal.com)
inte läst denna.
Families Getting Fined for Growing Gardens (insteading.com)

För helt ärligt det var snarare ett argument mot att Sveriges grannar stack ut.

 

[MiniLi]

Tack det var så jag menade, du säger det bättre.

(Ja jag tycker man får säga att man är bäst/bra. Speciellt när man precis gjorde ett mål/vann osv. Och jag har fått känslan av att man får säga så i Sverige.)

Jag har också uppfattningen att det är socialt accepterat att vara glad när man vinner/klarat något och att man får prata om det. Har nog aldrig varit med om att sådana beteenden tystas sålänge de inte kombineras med olika former av otrevliga beteenden (ex höja sig själv genom att trycka ner andra).

 

[Mabuse]

Jag upplever att det är mycket mer krav här än i andra länder. Jag har ju bott i några andra länder också. Svensken måste se så himla bra ut, ha rätt grejer, ha ett väldesignat hem och byta inredning så hemmet är modernt, allting ska vara så himla perfekt hela tiden. Och människor ska gärna se likadana ut och bete sig likadant, är någon inte helt stöpt i samma form blir den personen kallad för ett original. I andra länder är den människan bara en annan människa, inget original.

Allt är så viktigt i Sverige också. Socialt får man knappt skaffa hund utan att vara utbildad expert och tänk om man vill köpa en häst! Och tänk för bövelen inte på att avla på dina djur för det kan bara rena experter göra som har en långsiktig plan i sitt avelsarbete. Och det är så fult att säga att man tjänar pengar på aveln, trots att alla fattar att man gör det, för säger man att man tjänar pengar på att tex föda upp kaniner som jag gör då, så kommer det hundra uppfödare som minsann inte tjänar en krona på sin uppfödning utan de gör det för att de vill bevara raserna och brinner för kaninavel. Det är så töntigt!

Och det här rättviseperspektivet som ska råda överallt bidrar ju bara till ännu mer liksidighet och stöpning. Ingen får sticka ut och vara bra på någonting. Barn får knappt tävla längre!

Och att man ser ner på människor som valt att inte leva som de själva gör. Den möter jag nästan dagligen av framför allt mammor som av någon anledning stör sig på att jag inte ser det underbara i att ha barn. "Du kommer ångra dig när du är gammal", "Du kommer ju dö ensam" etc. Stöpning, stöpning. Alla ska vara lika och allt ska vara så perfekt. Nåde dig om du inte klippt gräsmattan när gräset är en viss höjd.

Oj! Du kanske borde flytta? Jag kan inte riktigt påstå att jag känner igen mig i den där bilden - flytta till en storstad istället, så kan man vara hur man vill. Och ingen har åsikter om hur du inrett hemma, såvida det inte är en sanitär olägenhet.

Och att barn inte skulle få tävla? Senast jag var på ponnytävling var där massor av barn, som helt tydligt fick tävla. Samma i fotboll och andra idrotter. Finns det inga idrottstävlingar för barn där du bor? (såvida du inte menar att det inte är några just nu, men det är ju pga corona).

Säger folk allt det där rätt ut där du bor? Det låter verkligen inte trevligt.

 

[Mabuse]

Jag har också uppfattningen att det är socialt accepterat att vara glad när man vinner/klarat något och att man får prata om det. Har nog aldrig varit med om att sådana beteenden tystas sålänge de inte kombineras med olika former av otrevliga beteenden (ex höja sig själv genom att trycka ner andra).

Det vanligaste scenariot enligt min erfarenhet är:

”Grattis till vinsten!!”
”Tack så mycket, det var jättekul att få till det!”

Alternativt:

”Hur gick det på tävlingen?”
”Det gick jättebra, faktiskt, jag vann!”
”Men, vad roligt! Grattis!”

 

[Dentaku]

Min syn på tävlande är att det inte är några problem att vara hur glad och stolt som helst över att man vunnit eller att man är bra på något och också att vara besviken över att man inte vann utan fick silver. Men inte om man öppet drar in andra personer i sin stolthet/besvikelse. Det handlar om HUR man uttrycker sig.

Jag tycker alltså inte att man ska gå omkring och tjata om att man vann för att de andra var så dåliga. Det är också dålig stil att prata om att det är skönt att man är bra på matte så att man slipper verka korkad framför klasskompisar som har svårt för matte. Och om man är besviken över sin silverplats kan man uttrycka det på andra sätt än att så alla hör säga att ens poäng var pinsamt dålig och att man inte fattar hur någon skulle kunna vara nöjd med den. Man kanske har en jätteglad och stolt bronsmedaljör bredvid sig... För att inte tala om de som går och antyder att de egentligen borde haft guldet men att domaren dömde fel - naturligtvis utan att öppet ifrågasätta domslutet.

 

[hastflicka]

Det är inte från filmer vi får information om olika delar av USA, utan från nyheterna. Precis som amerikanerna - USA är så stort, det går liksom inte att ha personlig koll på allt. Och det finns faktiskt villaområden som är detaljstyrda på den nivån:

https://en.wikipedia.org/wiki/Celebration,_Florida?wprov=sfti1
https://maps.apple.com/?ll=28.320000,-81.540278&q=Celebration, Florida&_ext=EiQp7FFqhetRPEAxlGJN6ZNiVMA57FFqhetRPEBBlGJN6ZNiVMA=

Jag ar helt medveten om att det finns, men du skrev "Haha fast i USA har de ju faktiskt riktiga böter om du drar ner kvarteret." och det stammer inte alls. Det finns platser som har det, men det ar inte allmangiltigt for USA eller kulturen i landet. (verkligen inte allmangiltigt for kulturen).

 

[MiniLi]

Jag ar helt medveten om att det finns, men du skrev "Haha fast i USA har de ju faktiskt riktiga böter om du drar ner kvarteret." och det stammer inte alls. Det finns platser som har det, men det ar inte allmangiltigt for USA eller kulturen i landet. (verkligen inte allmangiltigt for kulturen).

Jag tror ingen menade eller ens trodde att det skulle vara allmängiltigt i USA. Folk är ju inte korkade.

 

[Badger]

Jag ar helt medveten om att det finns, men du skrev "Haha fast i USA har de ju faktiskt riktiga böter om du drar ner kvarteret." och det stammer inte alls. Det finns platser som har det, men det ar inte allmangiltigt for USA eller kulturen i landet. (verkligen inte allmangiltigt for kulturen).

Det var verkligen inte @Mabuse som skrev det för det första, det var jag.

För det andra får du ju läsa det citerade också inte bara svaret på det citerade.

Det handlade ju om hur konstiga och unika vi var i Sverige som brydde oss om grannarnas längd på gräset. Någon skämtade om när hon skulle kunna bli en "Karen" här i Sverige och svenskt skälla på grannarnas gräs eftersom hon bodde i Sverige. Jag sa att det är ju inte bara i Sverige utan liknande kan ju ske i andra länder, tex kan det hända till och med i USA, det land som annars då och då togs som ett ideal för att få vara sin egen individ, få vara bra, inte formstöpt i tråden. (Haha var då inte menat som ett hånskratt mot USA, utan som att någon hade gjort ett härligt roligt inlägg i tråden och jag höll med. Men visst man kan tolka det som elakt och då kunde jag tänkt efter med det.)

Men sedan vidare varför är det ok att skriva lite allmängiltigt om att Sverige är på ett visst sätt som är ett väldigt dåligt sätt, medan det inte är ok att skriva att andra länder kan ha liknande krav från omgivningen?

Och för säkerhets skull, det är väl klart att jag inte trodde att det är likadant överallt i USA.

(Citatet som jag svarade på som startade denna rad av inlägg var:

När vi flyttar till hus så är jag rädd för att jag kommer va en sån Karen som typ ”nu har Bosse och Stina inte klippt sin gräsmatta, drar ju ner hela kvarteret!!!” Känner det på mig

(Lustigt förresten, just "Karen" är väl myntad i USA.))

 

[Ramona]

Oj! Du kanske borde flytta? Jag kan inte riktigt påstå att jag känner igen mig i den där bilden - flytta till en storstad istället, så kan man vara hur man vill. Och ingen har åsikter om hur du inrett hemma, såvida det inte är en sanitär olägenhet.

Sådana här argument är ungefär likadana som när tjejer skriver att de visst lever i ett jämlikt samhälle för att de aldrig blivit utsatta för sexuella övergrepp. Nej, det är möjligtvis så att du inte har det på ett personligt plan, men det innebär inte att det inte förekommer och att det inte är helt ovanligt.

 

[Narcissa]

Stöpning, stöpning. Alla måste tycka lika. Ingen får kritisera. Stöpning, stöpning.

Ser du inte själv hur du bidrar till det?

Det är också typiskt svenskt att tro att allting är så bra i Sverige. Helt utan att ha erfarenheter av att bo i andra länder. Svenskarna är i topp tio på översittartyper i världen. Inte utåt, men inåt. De vet bäst. De kan. Ingen annan kan. I alla andra länder far djuren illa, men Sverige är bäst! Ingen sjukvård är så bra som i Sverige. Vi tillverkar de säkraste bilarna etc. Lögner, lögner, stöpning, stöpning. Flyktingar som kommer hit har så kass utbildning att den inte är godkänt i Sverige, trots att de uppenbarligen lyckas finnas ingenjörer som bygger broar i andra länder också, men näää, de broarna är farligare än de broar som finns i Sverige. Stöpning, fördomar, en tro på att man är bäst!

Håller helt med. Svenskar är i det stora hela så fruktansvärt tråkiga och uppfyllda av sin egen präktighet.
Gud nåde den som ifrågasätter svenskens normer.

Jag har bestämt mig att jag lever mitt liv som JAG vill och det ifrågasätts så ofta. "Ska ni inte ha barn? Är det inte dags att dra ner på djuren? Varför tittar du inte på tv och äter tacos på fredagar? Va, är du inte nöjd med hur Sverige ser ut idag. Vi som har det SÅ bra. Klart du är bunden av djuren för det är ju KLAAART att du vill resa egentligen. Varför är du så annorlunda mot alla andra? Varför tycker du inte om andra människor?"

Man kan inte säga att man är bra på något och ingen får vara bättre på något än någon annan. Jag hatar det.

 

[Sassy]

Håller helt med. Svenskar är i det stora hela så fruktansvärt tråkiga och uppfyllda av sin egen präktighet.
Gud nåde den som ifrågasätter svenskens normer.

Jag har bestämt mig att jag lever mitt liv som JAG vill och det ifrågasätts så ofta. "Ska ni inte ha barn? Är det inte dags att dra ner på djuren? Varför tittar du inte på tv och äter tacos på fredagar? Va, är du inte nöjd med hur Sverige ser ut idag. Vi som har det SÅ bra. Klart du är bunden av djuren för det är ju KLAAART att du vill resa egentligen. Varför är du så annorlunda mot alla andra? Varför tycker du inte om andra människor?"

Man kan inte säga att man är bra på något och ingen får vara bättre på något än någon annan. Jag hatar det.

Du och jag lever uppenbarligen i olika Sverige. Och då jobbar jag ändå för staten, vi är väl knappast kända för att vara extremt progressiva.