Nu tänker jag framför allt på halvblodsavel, men det förekommer säkert i de flesta raser.
Håller inte alls på med avel själv (om det inte räknas när travhingsten i grannhagen gick genom staketet och försökte betäcka min halvblodsVALLACK i somras
, han är lite tjock så jag blir ju lite nervös...) men blir ibland förfärad när jag hör vad folk tänker betäcka för ston.
Dels finns de ju se som betäcker ston som helt enkelt bara är mediokra, kanske inte så farligt, leder dock knappast till någon avelsframgång.
Det stora problemet som jag ser är att så många verkar betäcka ston som har bevisat att de inte håller/har dåligt temperament.
En person som tidigare stog i mitt stall hade ett sto som inte höll för ridning pga en defekt. Hon hade redan en avkomma till detta sto som redan innan den var inriden visade stora problem med samma defekt. Trots detta funderade vederbörande helt seriöst på att betäcka stoet igen, ett sto som bevisat att hon nedärver den defekt som gör att hon själv inte håller för ridning. Det enda h*n visste om hingsten hon tänkte ta var att den var fin på bilden i katalogen.... H*n sa att det behövdes en hingst med bra gångarter, eftersom stoet (som dessutom hade ett lite knepigt temperament) rörde sig rätt dåligt...
En annan jag känner hade ett sto som vid ridning bara stog på bakbenen. Hon försökte först få den utdömd för LYNNESFEL, men när det inte fungerade betäckte hon den istället.... Har dessutom för mig att hon betäckte den någon Pilot-avkomma (som väl är kända för att vara ganska skarpa i temperamentet).
Jag kan rada upp fler exempel.....Tror knappast att jag är den enda som träffat alla dessa människor....
De riktigt bra stona skall istället tävlas till de är 18 och hinner sedan i bästa fall få två föl.
Vad kan kan man göra för att minska aveln med dessa dåliga ston?
-Upplysningskampanj? Det är ju kunskapen som fattas.
-kräva någon slags bruksprov för ston, alt att de gått 3-års/kvaliten (med hyfsat resultat) eller har några meriter på tävlingsbanan?
-lägga ökat ansvar på veterinär/försäkringsbolag? Ex om en häst döms ut och veterinären anser att det beror på att den har några defekter som är sannolika att de kan föras vidare, att de då avråder från avel/försäkringsbolaget förbjuder det vid ev triangelmärkning, vägrar försäkra avkomman, etc...
-Något annat? Jag bara filosoferar...:smirk:
Eller är vi här i sverige helt enkelt för blödiga. Håller inte hästen tar vi ett föl och hoppas på att få en exakt kopia av häst nr 1 fast som går att rida på. Detta brukar bli mindre lyckat. Varför inte istället köpa en annan FRISK häst, snart kommer man att tycka om den lika mycket.
Håller inte alls på med avel själv (om det inte räknas när travhingsten i grannhagen gick genom staketet och försökte betäcka min halvblodsVALLACK i somras
, han är lite tjock så jag blir ju lite nervös...) men blir ibland förfärad när jag hör vad folk tänker betäcka för ston. Dels finns de ju se som betäcker ston som helt enkelt bara är mediokra, kanske inte så farligt, leder dock knappast till någon avelsframgång.
Det stora problemet som jag ser är att så många verkar betäcka ston som har bevisat att de inte håller/har dåligt temperament.
En person som tidigare stog i mitt stall hade ett sto som inte höll för ridning pga en defekt. Hon hade redan en avkomma till detta sto som redan innan den var inriden visade stora problem med samma defekt. Trots detta funderade vederbörande helt seriöst på att betäcka stoet igen, ett sto som bevisat att hon nedärver den defekt som gör att hon själv inte håller för ridning. Det enda h*n visste om hingsten hon tänkte ta var att den var fin på bilden i katalogen.... H*n sa att det behövdes en hingst med bra gångarter, eftersom stoet (som dessutom hade ett lite knepigt temperament) rörde sig rätt dåligt...
En annan jag känner hade ett sto som vid ridning bara stog på bakbenen. Hon försökte först få den utdömd för LYNNESFEL, men när det inte fungerade betäckte hon den istället.... Har dessutom för mig att hon betäckte den någon Pilot-avkomma (som väl är kända för att vara ganska skarpa i temperamentet).
Jag kan rada upp fler exempel.....Tror knappast att jag är den enda som träffat alla dessa människor....
De riktigt bra stona skall istället tävlas till de är 18 och hinner sedan i bästa fall få två föl.
Vad kan kan man göra för att minska aveln med dessa dåliga ston?
-Upplysningskampanj? Det är ju kunskapen som fattas.
-kräva någon slags bruksprov för ston, alt att de gått 3-års/kvaliten (med hyfsat resultat) eller har några meriter på tävlingsbanan?
-lägga ökat ansvar på veterinär/försäkringsbolag? Ex om en häst döms ut och veterinären anser att det beror på att den har några defekter som är sannolika att de kan föras vidare, att de då avråder från avel/försäkringsbolaget förbjuder det vid ev triangelmärkning, vägrar försäkra avkomman, etc...
-Något annat? Jag bara filosoferar...:smirk:
Eller är vi här i sverige helt enkelt för blödiga. Håller inte hästen tar vi ett föl och hoppas på att få en exakt kopia av häst nr 1 fast som går att rida på. Detta brukar bli mindre lyckat. Varför inte istället köpa en annan FRISK häst, snart kommer man att tycka om den lika mycket.
