Jag är väldigt trött på detta reseskammande. För den som inte rest så mycket före Corona är det naturligtvis självklart att det är enkelt att inte resa. Men för oss som har resande som ett intresse - är det så svårt att förstå att det är något vi saknar otroligt mycket?
Jag har inte varit utanför Sverige sedan januari 2020. Men, om allt går som det ska, åker jag till Egypten om tio dagar och stannar i tre veckor. Där ska jag äntligen träffa vänner jag inte sett på nära två år, jag ska dyka (förhoppningsvis, om läkaren ger tummen upp), snorkla och göra mitt bästa för att undvika den utmattningsdepression jag känner att jag nu är mycket nära. Jag har inte haft semester på två år, delvis pga Corona och haft en vansinnig jobbsituation.
Inför resan har jag bl a valt bort en fest jag annars "alltid" går på, pubbesök, jobbat hemma ännu mer än vanligt. Jag kommer inte att anmäla min hund till My Dog som är några dagar efter hemkomst. Jag valde bort SIHS just för att undvika större folksamlingar. Enligt
Ridsport var publiksiffran 84000, så det känns helt rätt.
Jag kan faktiskt inte se att det är så mycket mer olämpligt att resa utomlands än att t ex besöka SIHS, men resandet ska ständigt skammas. Det är inte så att alla resenärer ger sig iväg helt oplanerat. En vän kör mig till Arlanda. Munskydd används hela flygningen och jag tänker även ha det på terminalen (köpt en variant som även ger mig ett visst skydd). Laddat med handsprit i fast form + servetter för att inte bli utan under resan. Beställer egen taxi för transfer. Bor i eget rum med dörr direkt ut. 90 % eller mer av mitt sociala umgänge sker utomhus. Lagar delvis min egen mat. Har egen dykutrustning. Smittspridningen på orten är låg, men jag räknar med ett mörkertal. Blir jag sjuk (är dubbelvaccinerad) så har jag alla försäkringar i ordning - som jag alltid har. Blir det lockdown har jag med alla jobbgrejor, så då får jag väl stanna ett tag. Räknar i så fall med att mina vänner kan hjälpa mig hitta något tillfälligt boende, eller så får jag deala med min hyresvärd. När jag kommer hem ligger självtest och väntar och jag tänker hålla mig isolerad en tid.
Så skjut mig - jag tänker resa för jag behöver det! Pandemin kommer att fortgå i åratal till. Jag föredrar att utarbeta strategier för att resa så säkert som möjligt istället för att ta bort det som ger mig en stor del av min energi i jobbiga stunder.