Den ljugande patienten

[hier]

Sv: Den ljugande patienten

Jag har funderat lite på varför man inte använder morfin för tillfällig ångestdämpning? Lugnande blir man ju bara dimmig i huvudet och allmänt trögtänkt av, det känns som det skulle vara mer effektivt att göra patienten lycklig? Jag menar då i akuta fall, inte för att lösa mer långvarig ångestproblematik.

Jag tror jag har läst någonstans att morfin fyller det syftet i palliativ vård, alltså att man ger morfin inte bara för smärtan utan även för att lindra ångest. Men speciellt hos äldre människor kan det kanske bli lite galet. När jag satt på min morfars dödsbädd var det en gubbe bredvid honom som hade fått väldigt mycket morfin, och han var orolig och fick otäcka hallucinationer av det.

Min mormor mådde väldigt bra av oxycontinet hon fick - så pass bra att hon började prata småländska igen och trodde att hon var tillbaka i Aneby, trots att hon har bott i Stockholm sedan 25 års ålder. Och hon tyckte att vi skulle ta gardinen och flyga till Paris med den.. Har aldrig sett henne så lycklig och ångestfri, för hon är en ganska barsk och bitter donna vanligtvis. Personalen höll ett vakande öga över henne, men lät henne annars vara så länge hon mådde bra. Hon hade det nog super i sin egna lilla värld

 

[Mabuse]

Sv: Den ljugande patienten

Det som är lite märkligt med morfinorsakad lyckokänsla är att man egentligen inte har något särskilt att vara glad över, det är exakt samma känsla som när man t ex fått en riktigt god nyhet, eller klarat något väldigt bra, men på morfin blir man liksom väldigt lycklig över ingenting. Vilket känns lite udda, jag minns att jag stod och beundrade sjukhusets parkering i höstrusket och bara tyckte allt var helt perfekt och underbart.

 

[hier]

Sv: Den ljugande patienten

Det är ju så droger fungerar, det utlöser belöning. Just morfin vet jag inte varför det gör en så lycklig. GABA-droger som alkohol och benso, tror cannabis också verkar på GABA-systemet, är lite lättare för en vanlig lekman att förstå. Kan det ha att göra med avslappningen kanske? I dagens samhälle är det knappt någon som kommer ihåg hur fullständig avslappning känns. Som den där sköna endorfinkicken efter ett träningspass.

 

[kryddelydd]

Sv: Den ljugande patienten

Det som är lite märkligt med morfinorsakad lyckokänsla är att man egentligen inte har något särskilt att vara glad över, det är exakt samma känsla som när man t ex fått en riktigt god nyhet, eller klarat något väldigt bra, men på morfin blir man liksom väldigt lycklig över ingenting. Vilket känns lite udda, jag minns att jag stod och beundrade sjukhusets parkering i höstrusket och bara tyckte allt var helt perfekt och underbart.

Perfekt drogad...
det starkaste jag fått i mig var en liten dos cocillana-etyfin. Sov som en stock i ett dygn och kräktes. Detta var för tjugo år sedan.
Inte precis så att jag blir lockad att stoppa i mig annat.
Dessutom har jag sett så pass mycket elände pga läkemedelsbruk att jag personligen föredrar min sömnstörning framför tanken att ta sömnmedel.

Min sömnstörning innebär att jag visserligen för det mesta somnar ordentligt på kvällen men sedan vaknar ganska många gånger per natt och ligger och vrider mig och väntar på att kanske somna igen.
En bra natt vaknar jag bara två eller tre gånger, en dålig natt kanske jag i och för sig inte vaknar fler gånger men somnar heller inte om, eller så är det sju-åtta medvetna uppvaknanden.
Men det är också en del av livet och kompenseras med jämna mellanrum av att slockna vid åtta på kvällen och faktiskt sova fram tills två eller tre.

Så kan man ha det i många år utan att det faktiskt har någon betydelse i ett större perspektiv, mer förstås än att det är tråkigt och irriterande. Och som sagt, sömnmedel med beroendepotential och biverkningar i form av eftersläpande effekt, vill jag inte ha. Hellre trött än drogad.

 

[pulkaskurk]

Sv: Den ljugande patienten

Det är väldigt stor skillnad beroende på vilken mottagning man besöker/läkare man träffar. Ena gången har jag fått tjata om väldigt "snäll" medicin och andra gången har jag fått benzo vräkt över mig i mängder, och jag har varit den som protesterat och sagt att jag inte vill stoppa i mig vad som helst/hur mycket som helst. Och då har jag ändå sökt för precis samma sak, jag är samma person och har aldrig haft missbruksproblem.

Fast jag har aldrig haft problem med att få ut mina mediciner?
Inte ens när jag fått träffa någon annan läkare.
Men det är klart de kan ju läsa i mina journaler och se vad jag har för elaka sjukdomar så då kanske de känner att de inte behöver ifrågasätta mina behov av de starka medicinerna?
Sen kan det nog spela roll att jag inte gärna går till doktorn utan när jag väl kommer så är det ofta allvarligt, akut och brottom..
Om det inte är ett sånt där vanligt besök som man blir kallad till men inte ens då brukar det vara något problem med att få ut mediciner.

 

[Mabuse]

Sv: Den ljugande patienten

Fast morfin är nog helt värdelöst som sömnmedel, eller hur menar du? Jag har fått morfin för att kunna sova, men då handlade det om att dämpa smärta såpass att det alls gick att sova. Inte på att jag hade det minsta svårt att somna egentligen, det var bara smärtan som höll mig vaken.

Jag tror absolut inte på morfin som sömnmedel annars, jag tror inte alls det funkar särskilt bra för det ändamålet. Att man blir lycklig betyder ju inte alls att man får lätt att somna, snarare tvärtom.

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

och lösningen på din situation är inte sömnmediciner.

Vad är det då? Jag hade jättegärna velat veta det så att jag kan ta tag i mina sömnproblem.

 

[hier]

Sv: Den ljugande patienten

Ramona, har du fått prova melatonin?

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Nej, jag har inte gått prova någonting alls förutom atarax och KBT. Och någon dum läkare som tycker att jag ska lägga mig tidigare på kvällarna så ska jag se att jag sover bättre.

 

[hier]

Sv: Den ljugande patienten

Be att få prova Circadin eller Valdoxan Jag äter Valdoxan för att få en god sömnkvalitet och jag sover (oftast, inte alltid) superbra på nätterna - framförallt får jag en bättre dygnsrytm. Tar den runt 20-tiden på kvällarna tillsammans med 50 mg Lergigan och somnar naturligt.
Valdoxan hör till gruppen "övriga antidepressiva medel" men är inte alls som SSRI, den skrivs mest ut för sömnen. Sen har jag provat rent melatonin också som jag köpte i Mexiko, det hade ungefär samma effekt.

Har också tidigare haft grova sömnproblem och rubbad dygnsrytm, speciellt när jag pluggade. Haft insomningstabletter i perioder, men jag tycker faktiskt att de är opålitliga. Ena kvällen somnar man på 30 min, andra natten händer det absolut ingenting, och den tredje natten får man hallucinationer. Man vet aldrig vad som händer efter man har svalt det lilla pillret. Så var det för mig iallafall. Och benso gjorde att jag försov mig istället :

Edit: har du provat alla antihistaminer eller bara Atarax? Det kan vara ganska stor skillnad faktiskt. Atarax har jag samma erfarenhet av, händer absolut ingenting. Men Lergigan funkar fint. Och vice versa - en kompis till mig får ingen effekt alls av Lergigan, men sover fint på Propavan. Och jag själv får restless legs av Propavan.

Om din läkare inte vill skriva ut beroendeframkallande medel så finns det ju liksom ganska många alternativ till Atarax, menar jag.

 

[Mabuse]

Sv: Den ljugande patienten

Vad är det då? Jag hade jättegärna velat veta det så att jag kan ta tag i mina sömnproblem.

Enligt vad du skrev så var det ju kombinationen av jobb, pluggstress och andra åtaganden? Det låter ju som att du har mer på ditt bräde än vad du egentligen orkar, med följd att du är i permanent stress och inte kan varva ner tillräckligt för att sova.

Hade du mindre utgifter hade du kanske kunnat plugga på studielån, inte behövt jobba extra och därför orkat hålla avsedd studietakt. Nu låter du som att du kör i 180, alltid lägger in nåt extra (har för mig att jag läste nyligen i en annan tråd att när jobbet uteblev en tidig morgon så la du istället in extraväxeln, handlade, fixade hemma, pluggade en timme, och inväntade sen vänner för att fylla dagen med mer aktiviteter.). Det verkar ju inte helt orimligt om det tempot på dagarna inverkar på din förmåga att varva ner och koppla av när det är dags att sova. Och det är ju helt ok, men om du är less på att inte kunna sova kanske inte sömntabletter är lösningen, utan lägre tempo? Eller så fortsätter du köra på, och står ut med att inte sova.

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Be att få prova Circadin eller Valdoxan

Alltså, jag får inte någon medicin utskriven. Jag har försökt. Spelar ingen roll vad jag kommer med, de läkarna jag pratat med vill inte skriva ut mediciner till mig. Punkt.

Jag har till och med svårt att få pencillin vid urinvägsinfektion som varat i mer än en vecka!!

Någonting med mig gör uppenbarligen att jag inte ser ut som att jag behöver medicin.

 

[kryddelydd]

Sv: Den ljugande patienten

Vad är det då? Jag hade jättegärna velat veta det så att jag kan ta tag i mina sömnproblem.

Mabuse har också svarat.
Och du har själv skrivit svaret i tidigare inlägg.

Och du har skrivit att du träffat flera läkare som samtliga föreslagit förändringar i ditt liv, och du har blivit erbjuden hjälp i form av KBT.

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Hade du mindre utgifter hade du kanske kunnat plugga på studielån, inte behövt jobba extra och därför orkat hålla avsedd studietakt.

Alltså, på riktigt, du av någon människa ska inte komma och berätta för mig hur jag ska leva mitt liv för att må bra. Jag klarar mig rätt så bra på egen hand tack.

Vad mina problem handlar om har du ingen aning om, du har bara en aning om vad jag skrivit i tråden att läkarna sagt har varit mina problem. Jag har haft sömnproblem sedan tonåren. Långt innan jag började plugga. Brorsan är likadan och han lever ett betydligt lugnare liv än jag gör.

Så tack, men nej tack!

 

[hier]

Sv: Den ljugande patienten

Penicillin är läkare också restriktiva med, eftersom bakterier kan utveckla resistens eller något i den stilen. Jag hade UVI hela tiden som liten och njurproblem, det var ett helvete Så jag förstår precis.

Men det där låter ju som att du helt enkelt får byta vårdcentral. Tacka fan för vårdvalet!

Det kan också vara en idé att be om att få en längre tid hos läkaren för att diskutera mer ingående så att det inte blir något hafsigt 10-minutersbesök. Men börja med att byta läkare. För det där funkar inte.

Visst kan man prata om att du har mycket på ditt bord, men det låter ju som att det bara är en tillfällig period i livet. Och ska man ha så mycket att göra som du så är det extra viktigt att man får sova, annars kan stressen leda till ännu värre tillstånd än sömnlöshet.

KBT kan funka för vissa, men idag verkar många tro att KBT är lösningen för alla problem och för alla patienter, one size fits all. Men så är det inte.

 

[kryddelydd]

Sv: Den ljugande patienten

Fast morfin är nog helt värdelöst som sömnmedel, eller hur menar du? Jag har fått morfin för att kunna sova, men då handlade det om att dämpa smärta såpass att det alls gick att sova. Inte på att jag hade det minsta svårt att somna egentligen, det var bara smärtan som höll mig vaken.

Jag tror absolut inte på morfin som sömnmedel annars, jag tror inte alls det funkar särskilt bra för det ändamålet. Att man blir lycklig betyder ju inte alls att man får lätt att somna, snarare tvärtom.

Håller med, morfin är inte sömnmedel.
Jag spann vidare kring Ramonas klagomål på bristen på sömnmediciner från läkarna.
Och försökte beskriva en typ av sömnstörning som är fullt tillåtet att ha utan sömnmediciner.
Ledsen att jag blev otydlig.

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Och du har skrivit att du träffat flera läkare som samtliga föreslagit förändringar i ditt liv, och du har blivit erbjuden hjälp i form av KBT.

Nej, samtliga har verkligen inte föreslagit förändringar i mitt liv. Det har jag inte skrivit någonstans.

Men okej, säg nu att det hade varit för att jag stressar som jag inte kan sova. Då blir det ju inte bättre av att jag inte får sova, eftersom sömnbrist i sig triggar ännu mer stress. Och ifall jag är trött kommer jag ju aldrig att bli klar och få saker som är lätt överstökade klara. Hade jag klarat allting i skolan, eller ens kommit upp till alla tentorna, hade jag ju inte behövt stressa eftersom jag redan hade haft min examen och sluppit dubbeljobba.

Men nu är det som det är och jag har klarat mig än så länge. En tenta kvar sen är jag klar.

Men mina sömnproblem beror inte på att jag pluggar och jobbar samtidigt. Jag hade sömnproblem långt innan dess. Brorsan likaså. Jag har en normal dygnsrytm på kanske 25-26 timmar, vilket gör att jag hela tiden förskjuter dygnet framåt.

 

[Mabuse]

Sv: Den ljugande patienten

Alltså, på riktigt, du av någon människa ska inte komma och berätta för mig hur jag ska leva mitt liv för att må bra. Jag klarar mig rätt så bra på egen hand tack.

Jaha. Jag fick intrycket att du hade sömnproblem, som du inte reder ut på egen hand?

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Men det där låter ju som att du helt enkelt får byta vårdcentral. Tacka fan för vårdvalet!

Det har jag redan gjort en gång och jag känner att jag inte tänker byta igen. Det är sällan jag går till vc faktiskt. Jag har löst mina sömnproblem på annat vis och accepterat att det är så mitt liv ser ut och sen har jag fått ta beslut som gör att jag mår så bra som jag bara kan göra.

Jag klagar inte på mina sömnproblem, och det är inte en djävel i denna tråden som kan lösa mina sömnproblem. Om inte läkarna genom alla år hittat en lösning så kommer ingen på bukefalos heller att göra det. Att läkarna däremot gärna hittar på saker för att inte skriva ut tabletter är min erfarenhet. De tycker att jag torde ha mycket att göra och är stressad över det, när så kanske inte alls är fallet. Eller att de menar att om några veckor är ju tentan och då kommer ju denna stressen att lägga sig. Spelar ingen roll om jag är stressad eller inte, men även om jag skulle vara det så hade det ju banne mig hjälpt att få någonting utskrivet fram tills tentan. Men det får jag inte heller...

Alltså, mina sömnproblem är mer långtgående än att jag är stressad. Jag har sömnproblem även när jag är ledig liksom.

 

[Ramona]

Sv: Den ljugande patienten

Jaha. Jag fick intrycket att du hade sömnproblem, som du inte reder ut på egen hand?

Hur menar du att jag klarat mig såhär länge??

Jag har lärt mig att jag inte kan förlita mig på sjukvården för att hjälpa mig med mina sömnproblem. Det är allt jag skrivit i denna tråden. Att du sedan försöker komma med någon analys av varför jag har sömnproblem är bara patetiskt. Du har ingen aning om varför jag har sömnproblem, du bara antar att eftersom jag jobbar och pluggar så är jag stressad, precis som ett par läkare också menade.

Jag har försökt få sömntabletter kanske 4-5 ggr. Sista gången fick jag atarax utskrivet. Jag skiter i sjukvården nu liksom. Det är ju ingen idé.