Känns som en alldeles för riskabel affär att spekulera i. Varför skulle de som äger huset sälja till ett underpris för att hyresgästerna skall kunna göra miljonvinster? Låter helt orimligt.Vi bor som en del av er kanske vet i en hyresrätt. En söt och charmig funkis som visserligen är på tok för liten för oss, men ligger precis där vi vill bo. Vi får då och då förfrågningar om att byta vår hyresrätt från lägenheter som ligger i ett nyproducerat område ca 2 km bort. Lägenheten som är på tapeten just nu är egentligen perfekt för oss i storlek och bekvämligheter såsom tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, stort badrum och andra ytor mm. MEN jag tycker att området är förbaskat fult ärligt talatEnbart nybyggda hus och inte alls samma charm som där vi bor nu. Dock är huset under ombildning och enligt ombud kan det dröja ca 3 år, men det kommer med mycket stor sannolikhet att ske. Tillräckligt många boende har röstat ja. Är vi med i denna ombildning har vi möjlighet att göra en affär på nästan 1 miljon enbart genom att köpa och sedan sälja.
Vi har också möjlighet att faktiskt köpa där vi vill bo under nästa år. Dock får vi bo lite mindre då, och missar chansen till en god affär med ombildningen. Men då får vi bo på den platsen vi vill, och hitta något charmigare och hemtrevligare än nyproducerad hyresrätt.
Hur hade ni resonerat? Skulle ni kunna tänka er att kompromissa med ert boende under 3 år för en så bra affär? Eller hade ni tyckt att 3 år är för lång tid att bo där man inte vill och att det inte är värt pengarna? Jag känner mig bortskämd som ens tvekar, samtidigt känns 3 år som lång tid just nu.
Jag hade bott kvar i funkislägenheten.
