En god affär trots kompromiss med boende?

[Voeux]

Vi bor som en del av er kanske vet i en hyresrätt. En söt och charmig funkis som visserligen är på tok för liten för oss, men ligger precis där vi vill bo. Vi får då och då förfrågningar om att byta vår hyresrätt från lägenheter som ligger i ett nyproducerat område ca 2 km bort. Lägenheten som är på tapeten just nu är egentligen perfekt för oss i storlek och bekvämligheter såsom tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, stort badrum och andra ytor mm. MEN jag tycker att området är förbaskat fult ärligt talat Enbart nybyggda hus och inte alls samma charm som där vi bor nu. Dock är huset under ombildning och enligt ombud kan det dröja ca 3 år, men det kommer med mycket stor sannolikhet att ske. Tillräckligt många boende har röstat ja. Är vi med i denna ombildning har vi möjlighet att göra en affär på nästan 1 miljon enbart genom att köpa och sedan sälja.

Vi har också möjlighet att faktiskt köpa där vi vill bo under nästa år. Dock får vi bo lite mindre då, och missar chansen till en god affär med ombildningen. Men då får vi bo på den platsen vi vill, och hitta något charmigare och hemtrevligare än nyproducerad hyresrätt.

Hur hade ni resonerat? Skulle ni kunna tänka er att kompromissa med ert boende under 3 år för en så bra affär? Eller hade ni tyckt att 3 år är för lång tid att bo där man inte vill och att det inte är värt pengarna? Jag känner mig bortskämd som ens tvekar, samtidigt känns 3 år som lång tid just nu.

 

[Petruska]

Vi bor som en del av er kanske vet i en hyresrätt. En söt och charmig funkis som visserligen är på tok för liten för oss, men ligger precis där vi vill bo. Vi får då och då förfrågningar om att byta vår hyresrätt från lägenheter som ligger i ett nyproducerat område ca 2 km bort. Lägenheten som är på tapeten just nu är egentligen perfekt för oss i storlek och bekvämligheter såsom tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, stort badrum och andra ytor mm. MEN jag tycker att området är förbaskat fult ärligt talat Enbart nybyggda hus och inte alls samma charm som där vi bor nu. Dock är huset under ombildning och enligt ombud kan det dröja ca 3 år, men det kommer med mycket stor sannolikhet att ske. Tillräckligt många boende har röstat ja. Är vi med i denna ombildning har vi möjlighet att göra en affär på nästan 1 miljon enbart genom att köpa och sedan sälja.

Vi har också möjlighet att faktiskt köpa där vi vill bo under nästa år. Dock får vi bo lite mindre då, och missar chansen till en god affär med ombildningen. Men då får vi bo på den platsen vi vill, och hitta något charmigare och hemtrevligare än nyproducerad hyresrätt.

Hur hade ni resonerat? Skulle ni kunna tänka er att kompromissa med ert boende under 3 år för en så bra affär? Eller hade ni tyckt att 3 år är för lång tid att bo där man inte vill och att det inte är värt pengarna? Jag känner mig bortskämd som ens tvekar, samtidigt känns 3 år som lång tid just nu.

Jag skulle må asdåligt av att flytta i syfte att invänta nybildning, delta i den och sedan sälja. Det bryter för mycket mot vad jag står för. Den goda affären är helt enkelt inte god, snarare ond.

 

[Voeux]

Jag skulle må asdåligt av att flytta i syfte att invänta nybildning, delta i den och sedan sälja. Det bryter för mycket mot vad jag står för. Den goda affären är helt enkelt inte god, snarare ond.

Några sådana skrupler har jag inte.

 

[mandalaki]

Jag har aldrig bott med tanken på att göra en bra affär, det är fastighetsspekulation för mig och näver bäver att jag deltar i den karusellen.

Jag vill BO, bara. Har helt andra värden än monetära i mitt boende.

edit: är dock helt medveten om att jag har ”fel” i mitt sätt att tänka om boende

 

[SaraXX]

Vi bor som en del av er kanske vet i en hyresrätt. En söt och charmig funkis som visserligen är på tok för liten för oss, men ligger precis där vi vill bo. Vi får då och då förfrågningar om att byta vår hyresrätt från lägenheter som ligger i ett nyproducerat område ca 2 km bort. Lägenheten som är på tapeten just nu är egentligen perfekt för oss i storlek och bekvämligheter såsom tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, stort badrum och andra ytor mm. MEN jag tycker att området är förbaskat fult ärligt talat Enbart nybyggda hus och inte alls samma charm som där vi bor nu. Dock är huset under ombildning och enligt ombud kan det dröja ca 3 år, men det kommer med mycket stor sannolikhet att ske. Tillräckligt många boende har röstat ja. Är vi med i denna ombildning har vi möjlighet att göra en affär på nästan 1 miljon enbart genom att köpa och sedan sälja.

Vi har också möjlighet att faktiskt köpa där vi vill bo under nästa år. Dock får vi bo lite mindre då, och missar chansen till en god affär med ombildningen. Men då får vi bo på den platsen vi vill, och hitta något charmigare och hemtrevligare än nyproducerad hyresrätt.

Hur hade ni resonerat? Skulle ni kunna tänka er att kompromissa med ert boende under 3 år för en så bra affär? Eller hade ni tyckt att 3 år är för lång tid att bo där man inte vill och att det inte är värt pengarna? Jag känner mig bortskämd som ens tvekar, samtidigt känns 3 år som lång tid just nu.

Jag bor inte i mitt drömboende nu, långt ifrån. Jag bor i något som var good enough i en jobbig separation, och som jag och barnen har gjort till vårt mysiga hem. Här har vi bott 3,5 år. Helt galet.
Vad jag vill säga är väl att om man inte vantrivs något alldeles galet så skapar man ju sitt eget hem, och då går åren fort. Men det ska ju kännas mer rätt än fel i magen.

 

[Voeux]

Jag vill BO, bara. Har helt andra värden än monetära i mitt boende.

Det är väl lite så jag också känner ibland.

 

[SaraXX]

Kan tillägga att jag sparar till en egen stuga. Det kommer inte att bli något flådigt, långt ifrån. Men kunde jag köpa något men utsikten att genom renovering eller liknande tjäna en rejäl slant, för att med större sannolikhet faktiskt kunna bo som jag vill längre fram, så skulle jag inte ha tvekat. Det är nog olika vilka förutsättningar man har bla. tänker jag.

 

[karamelldrottningen]

Flytta och sälj sedan!

 

[Voeux]

Jag bor inte i mitt drömboende nu, långt ifrån. Jag bor i något som var good enough i en jobbig separation, och som jag och barnen har gjort till vårt mysiga hem. Här har vi bott 3,5 år. Helt galet.
Vad jag vill säga är väl att om man inte vantrivs något alldeles galet så skapar man ju sitt eget hem, och då går åren fort. Men det ska ju kännas mer rätt än fel i magen.

Ja, jag håller helt med. När den här frågan dök upp på tapeten i våras så tänkte jag tvärt nej. Det kändes helt fel i magen. Första lägenheten vi tittade på var superful och jag kunde inte alls se mig själv där, så vi tackade nej. Sedan tittade vi på en annan som hade utsikt över vattnet och grönska, plötsligt kändes det inte så dumt. Den där känslan av inte alls så dumt växte tillslut till att det kändes helt fantastiskt, jag började förälska mig lite i lägenheten tillslut. Dessvärre slutade det med den hyresgästen valde att behålla sin lägenhet i väntan på ombildningen och nu under hösten har känslan gått tillbaks till att jag inte vill bo där. Nu vacklar jag lite.

Men jag känner lite som du beskriver också, att det blir vad man gör det till och jag har redan upplevt en gång hur det gått från "Nej!" till att verkligen bli kär i en lägenhet. Så vem vet, jag kanske bara måste vidga mina vyer lite kring hur ett mysigt boende kan se ut.

 

[Voeux]

Jag trodde nog inte det, heller.

Jag tror att det bidrar lite att dessa hyresrätter är väldigt dyra och det är väl anledningen till att vi får en del förfrågningar där ifrån. Folk vill bort från hyror på 11 000-16 000 i månaden och de som bor kvar är kapitalstarka redan. Det hade känts annorlunda om lägenheterna haft låga hyror och en ombildning hade drabbat boenden som inte kan köpa, och att billiga hyresrätter försvann från marknaden. Dessa lägenheter är redan enbart tillgängliga för personer med goda inkomster, så blir de bostadsrätter så ser jag ingen större förlust för bostadsmarknaden i detta läge.

 

[lil-sis]

Jag skulle inte flytta på enbart spekulation. Det _kan_ ju skita sig. Hellre då bo kvar där ni trivs och sedan köpa där ni vill bo.

 

[sjoberga]

Jag tror att det bidrar lite att dessa hyresrätter är väldigt dyra och det är väl anledningen till att vi får en del förfrågningar där ifrån. Folk vill bort från hyror på 11 000-16 000 i månaden och de som bor kvar är kapitalstarka redan. Det hade känts annorlunda om lägenheterna haft låga hyror och en ombildning hade drabbat boenden som inte kan köpa, och att billiga hyresrätter försvann från marknaden. Dessa lägenheter är redan enbart tillgängliga för personer med goda inkomster, så blir de bostadsrätter så ser jag ingen större förlust för bostadsmarknaden i detta läge.

Man kan också se det som ganska kontraproduktivt fördelningsmässigt. Alltså i ett större sammanhang, att redan kapitalstarka med goda inkomster ska kunna berika sig ytterligare på att ombilda hyresrätter. Det är lite svårt för enskilda att förhålla sig till, men själva existensen av det kanske vi borde reglera som del av politiken.

 

[Voeux]

Man kan också se det som ganska kontraproduktivt fördelningsmässigt. Alltså i ett större sammanhang, att redan kapitalstarka med goda inkomster ska kunna berika sig ytterligare på att ombilda hyresrätter. Det är lite svårt för enskilda att förhålla sig till, men själva existensen av det kanske vi borde reglera som del av politiken.

Ja, jag ska säga att jag generellt inte är för ombildningar. Jag önskar att det skedde betydligt färre, och att de stora utförsäljningarna för några år sedan inte hade skett alls. Det är dock svårt att tacka nej när det dimper ner en sådan möjlighet i knät och just denna känns mer gångbar gällande magkänslan än andra.

 

[Petruska]

Jag tror att det bidrar lite att dessa hyresrätter är väldigt dyra och det är väl anledningen till att vi får en del förfrågningar där ifrån. Folk vill bort från hyror på 11 000-16 000 i månaden och de som bor kvar är kapitalstarka redan. Det hade känts annorlunda om lägenheterna haft låga hyror och en ombildning hade drabbat boenden som inte kan köpa, och att billiga hyresrätter försvann från marknaden. Dessa lägenheter är redan enbart tillgängliga för personer med goda inkomster, så blir de bostadsrätter så ser jag ingen större förlust för bostadsmarknaden i detta läge.

Jovisst. Men då mår jag dåligt över att så aktivt medverka som du tänker dig.

 

[Voeux]

Jag skulle inte flytta på enbart spekulation. Det _kan_ ju skita sig. Hellre då bo kvar där ni trivs och sedan köpa där ni vill bo.

Jag tänker likadant. Tänk att bo i flera år och inte veta hur utfallet blir? Sambon säger att jamen då skiter vi ju i det och bara köper i stället, och det har han ju rätt i. Men det känns som lite väl mycket oro och osäkerhet för vad jag trivs med. Hmm..

 

[Voeux]

Jovisst. Men då mår jag dåligt över att så aktivt medverka som du tänker dig.

Jag förstår! Vi fungerar olika.

 

[starcraft]

Jag skaffar boende för att bo i, inte för en bra affär. Aldrig att jag skulle genomlida ett boende för att det kanske blir en bra affär i slutändan. Den där ”bra affären” är ju liksom ändå lite beroende av konjunktur, att någon annan är villig att betala för att bo där och i detta fall att ombildningen verkligen blir av.

Jag hade dock inte heller avstått en i övrigt perfekt lägenhet för att området är ”fult” pga nybyggt, utan för mig är det viktigare att lägenheten i storlek och utförande och ekonomi passar mig, att den ligger vettigt till för jobb, fritidsaktiviteter, familj och vänner. Och att den ligger i ett område jag känner mig trygg och inte blir störd av trafik/byggarbete mm för mig på ett jobbigt sätt.

 

[Pontevecchio]

Om ni inte tar den höga hyran i tre år, vad kan ni spara ihop? Sen tänker jag att det verkar vara mer efterfrågan på er lägenhet än tvärtom och det säger en del. Så nej, hade inte bytt.

 

[mandalaki]

Ja, jag ska säga att jag generellt inte är för ombildningar. Jag önskar att det skedde betydligt färre, och att de stora utförsäljningarna för några år sedan inte hade skett alls. Det är dock svårt att tacka nej när det dimper ner en sådan möjlighet i knät och just denna känns mer gångbar gällande magkänslan än andra.

Men funderar du ens över det, om du generellt inte är för ombildningar och önskar att de vore färre? Det låter jättekonstigt för mig. ”Jag vill tjäna pengar på det här men önskar att färre fick möjligheten.”

Jag är inte vare sig för eller emot generellt, jag vill bara inte delta själv. Om möjligheten kom för mig skulle jag mest tycka att det var jobbigt att behöva ta ställning. Valde jag att delta skulle det inte vara för möjligheten att göra en bra affär, utan för att jag ville bo kvar utan att vara hyresgäst hos mina grannar.

 

[Voeux]

Jag skaffar boende för att bo i, inte för en bra affär. Aldrig att jag skulle genomlida ett boende för att det kanske blir en bra affär i slutändan. Den där ”bra affären” är ju liksom ändå lite beroende av konjunktur, att någon annan är villig att betala för att bo där och i detta fall att ombildningen verkligen blir av.

Jag hade dock inte heller avstått en i övrigt perfekt lägenhet för att området är ”fult” pga nybyggt, utan för mig är det viktigare att lägenheten i storlek och utförande och ekonomi passar mig, att den ligger vettigt till för jobb, fritidsaktiviteter, familj och vänner. Och att den ligger i ett område jag känner mig trygg och inte blir störd av trafik/byggarbete mm för mig på ett jobbigt sätt.

Jag förstår! Givetvis skaffar jag också boende för att bo i, där jag trivs som allra bäst. Kruxet är väl just att där jag verkligen vill bo och trivs allra bäst kostar skjortan, så det kan hända att den möjligheten inte finns i förlängningen utan den här affären. Som det ser ut just nu kan vi antingen kompromissa nu några år, för att sedan kunna bo där vi vill. Eller så kan vi bo där vi vill just nu, men kommer kanske inte ha råd att bo kvar med familj utan kommer behöva kompromissa med läget senare i livet. Det är ju svårt att få precis allt man vill ha precis när man vill ha det utan kompromisser kommer nog alltid behöva göras.

Det är intressant där där också med vad man letar efter. Min mamma sa samma som du bara för någon vecka sedan, att hon tycker att lägenheten är viktigast om området inte så viktigt. Själv prioriterar jag tvärtom att jag gärna vill ha det fint och inspirerande utanför dörren, men får då bo lite mindre.