Ja särskilt smidig socialt verkar han ju inte vara iallafall...
Om det skulle vara nån som stod mig väldigt nära, t.ex. en pappa eller en morfar, skulle jag säga nåt i stil med att jag inte håller med och jag blir ledsen när han säger så. Och att "psykisk styrka" är ett konstigt begrepp öht i relation till depression. (Utsvävning som jag INTE hade tagit med honom, men - vem är psykiskt stark? Den som krigat sig genom en flera år lång depression och fortfarande står upp eller den som aldrig varit deprimerad?)
Hade det varit nån mindre nära hade jag inte ens brytt mig om att säga så mycket. Skulle hellre diskutera saken med, typ, en guldfisk.