”Föder vi upp fel hästar?”

Köper du en billig häst är det oftast på hästens bekostnad. Någon har kapat i kostnaderna för uppfödning, utbildning och djurvälfärd för att gå ihop när köparen ska gör ett ”klipp”. Ridsports gästkrönikör Anna Ozén funderar över bristen på "vanliga" ridhästar till rimliga priser - vad är egentligen ett rimligt pris utan att uppfödaren ska bryta mot djurskydds- eller arbetsmiljölagen?
 
För uppstallning och stationsavgifter betalar man 21% i både Holland och Belgien. Men startavgiften innan moms för två likvärdiga stationer i Sverige vs. Holland är world's apart. I Sverige fakturerar man mer än det dubbla (innan moms) så redan där blir en svensktillverkad ridhäst (läs SWB och liknande) dubbelt så dyr som en holländsk dito..
Vad ingår i en stationsavgift? Är det någon veterinärkostnad i det också, som kan förklara något kanske, eller nåt annat liknande?

Annars är väl som tidigare nämnt just tillverkningskostnaden sällan det dyra i att föda upp häst. Min som jag gav exempel på tidigare i tråden, som kostat mig 50'000 strax efter hon var född, kostade bara 15'000 i betäckningsavgift (handbetäckning, därav att jag inte har koll på seminstationsavgifter). En billigare hingst hade ju inte påverkat slutnotan märkbart.
 
Kanske kraven från kunderna har ökat och uppfödare försöker möta dom kraven men att kraven till slut blir smått orimliga. Jag är absolut inte insatt i marknaden på ridhästar men det känns som att man som köpare idag förväntar sig en "färdig produkt". Även hobbyryttate vill ha en välriden tävlingsklar häst, en yngre läromästare som är van vid det mesta typ. Man glömmer bort att det är djur som måste utbildas och de jobb som ligger bakom, inte många verkar heller så intresserade av att lägga ner det jobbet som krävs själv. Men det är kanske också många som saknar den förmågan som behövs att få till en god ridhäst. Om det då kanske avlas på "fel" linjer för hobbyryttare blir det även hästar som både mentalt och exteriört inte håller för en mindre utbildad (i brist på annat ord) hantering? Men jag vet som sagt inte, jag bara "tänker högt" tror jag.
Jaa jag tycker nog det är en ganska underlig tanke. Själv har jag ganska hög respekt för de som kan rida in hästar och utbilda dem. Jag trodde helt ärligt att det var någonting man lärde sig av en erfaren person med kunskap. Inte någonting man provar på egen hand efter att ha ridit några 6 åringar på ridskola och haft en medryttarhäst.

Jag hade ju trott att en oerfaren person som rider in, kombinerat med riktigt högt dressyrblod var halva problemet med många skador hos hästar idag? eller har jag bara läst fel.

Någon uppfödare skrev i kommentarerna under artikeln i Facebook att många köpare var bortskämda som ville ha en inriden tioåring istället för ett tvåårigt föl.

Men helt ärligt jag känner inte att jag skulle kunna göra ett tvåårigt föl rättvisa. Det känns inte alls som att det vore att ge det fölet sina bästa förutsättningar att jag laborerade med att försöka rida in det på mitt lilla vis.

knapplån: Sedan såklart den andra saken, om en person faktiskt helt enkelt bara inte har 200 000 kr. Är det så då att den personen inte borde få äga en häst? Det kan ju vara så såklart att det är rimligt. Men då är det ju samtidigt självklart så att antalet personer som äger en häst måste minska. Såvitt jag har förstått så är det inte så att alla har råd och kunskap att köpa en fyraåring för 200 000 kr, men ändå på pin kiv köper en femtonårig häst för 90 000 kr. Utan jag hade uppfattat det som att det var den hästen eller ingen häst.

(Sedan är jag ju inte på köpemarknaden för häst iofs.)
 
Senast ändrad:
Jaa jag tycker nog det är en ganska underlig tanke. Själv har jag ganska hög respekt för de som kan rida in hästar och utbilda dem. Jag trodde helt ärligt att det var någonting man lärde sig av en erfaren person med kunskap. Inte någonting man provar på egen hand efter att ha ridit några 6 åringar på ridskola och haft en medryttarhäst.

Jag hade ju trott att en oerfaren person som rider in, kombinerat med riktigt högt dressyrblod var halva problemet med många skador hos hästar idag? eller har jag bara läst fel.

Någon uppfödare skrev i kommentarerna under artikeln i Facebook att många köpare var bortskämda som ville ha en inriden tioåring istället för ett tvåårigt föl.

Men helt ärligt jag känner inte att jag skulle kunna göra ett tvåårigt föl rättvisa. Det känns inte alls som att det vore att ge det fölet sina bästa förutsättningar att jag laborerade med att försöka rida in det på mitt lilla vis.

knapplån: Sedan såklart den andra saken, om en person faktiskt helt enkelt bara inte har 200 000 kr. Är det så då att den personen inte borde få äga en häst? Det kan ju vara så såklart att det är rimligt. Men då är det ju samtidigt självklart så att antalet personer som äger en häst måste minska. Såvitt jag har förstått så är det inte så att alla har råd och kunskap att köpa en fyraåring för 200 000 kr, men ändå på pin kiv köper en femtonårig häst för 90 000 kr. Utan jag hade uppfattat det som att det var den hästen eller ingen häst.

(Sedan är jag ju inte på köpemarknaden för häst iofs.)
Om man inte har 200 000 så får man krasst nöja sig med andra raser. Det finns ju flera raser som duger som ridhästar utan att vara så dyra.
 
Vet inte om jag skulle räkna t ex Morgan som en "enkel ridhäst". De jag jag har i min närhet är inte speciellt begåvade i varken dressyr eller hoppning och till det rätt känsliga och svåra för en amatör som vill rida lägre klasser. Så det kanske är billigare att föda upp den än en SWB, men sen är frågan om den uppfyller kriterierna?
 
Vet inte om jag skulle räkna t ex Morgan som en "enkel ridhäst". De jag jag har i min närhet är inte speciellt begåvade i varken dressyr eller hoppning och till det rätt känsliga och svåra för en amatör som vill rida lägre klasser. Så det kanske är billigare att föda upp den än en SWB, men sen är frågan om den uppfyller kriterierna?

Jag tycker det generellt varit en ras med gott lynne. Har jobbat med flertalet. Alla utom en har utmärkt sig väldigt genom att vara arbetsvilliga och sansade individer.
Den som inte var enkel var knappt hanterad som unghäst(vanskötta hästar på lösdrift som inte verkats etc normalt ens) och hamnade sen hon väldigt gröna människor. Den blev farlig en period. Men blev supertrevlig och enkel med rätt träning.

IOM att Morgans både ska göra ridprov och körprov brukar de vara rätt sansade. Man vill ju inte köra en bakskygg häst, en som sticker/slänger sig etc.
Just att körprovet är obligatoriskt tror jag är ett stort skäl till varför de är så vettiga i huvudet ofta.

En del ser ju ut som draghästar. Men många har haft mkt trevlig ridexteriör.
Ska man tävla höga klasser får man väl kanske sikta in sig på de raser som är bäst lämpad för ens gren dock.
 
Jaa jag tycker nog det är en ganska underlig tanke. Själv har jag ganska hög respekt för de som kan rida in hästar och utbilda dem. Jag trodde helt ärligt att det var någonting man lärde sig av en erfaren person med kunskap. Inte någonting man provar på egen hand efter att ha ridit några 6 åringar på ridskola och haft en medryttarhäst.
--------
Menar du att mitt inlägg visar till att jag inte har hög respekt för de människor som sitter på mycket kunskap och erfarenhet? Om så, har du missförstått mig. De jag försöker få fram är nog mer omvänt, att man kanske borde se till att lära sig och skaffa sig kunskap innan man skaffar häst alternativt se till att ha mkt kunskap runt sig man kan förlita sig på. Inte "laborera" på egen hand utan mer vara medveten om att det är ett stort jobb att utbilda hästar. Samtidigt verkar det som att många idag har önskan om att rida som hobby på en viss nivå men ändå gärna vill ha en häst som i kunskapsnivå går över den nivån. För att ge ett överdrivet exempel: en skogsmulle som gärna vill kunna ta en piaff inne på banan ibland mest för sakens skull och då gärna vill ha en häst med förutsättningar för det sistnämnda? Ist kan man utvecklas tillsammans med sin häst och låta det ta lite tid.
------
Jag hade ju trott att en oerfaren person som rider in, kombinerat med riktigt högt dressyrblod var halva problemet med många skador hos hästar idag? eller har jag bara läst fel. ---> Håller med, därför jag skrev detta i mitt förra inlägg: Om det då kanske avlas på "fel" linjer för hobbyryttare blir det även hästar som både mentalt och exteriört inte håller för en mindre utbildad (i brist på annat ord) hantering?

Någon uppfödare skrev i kommentarerna under artikeln i Facebook att många köpare var bortskämda som ville ha en inriden tioåring istället för ett tvåårigt föl.

Men helt ärligt jag känner inte att jag skulle kunna göra ett tvåårigt föl rättvisa. Det känns inte alls som att det vore att ge det fölet sina bästa förutsättningar att jag laborerade med att försöka rida in det på mitt lilla vis.

-------
Jag tror att med en bra grundhantering och stabilt psyke på hästar skulle många kunna få en trevlig ridhäst av en ganska grön häst. Men det går ju in på så mkt mer än bara ett köp av en häst, vilket det ju är och det jag tror många glömmer bort. Man köper ju inte en färdig produkt utan ett levande djur. Det jag försöker kommunicera är nog mer att jag uppfattar det som att krav och förväntningar gärna är högre än den utbildnings nivån och ridbarheten som egentligen behövs för en viss nivå av ridhäst till en viss typ av ryttare. Att äga och ha häst kräver ju mkt kunskap oavsett för även med en "färdig" häst kan det bli tokigt av felaktig hantering.

knapplån: Sedan såklart den andra saken, om en person faktiskt helt enkelt bara inte har 200 000 kr. Är det så då att den personen inte borde få äga en häst? Det kan ju vara så såklart att det är rimligt. Men då är det ju samtidigt självklart så att antalet personer som äger en häst måste minska. Såvitt jag har förstått så är det inte så att alla har råd och kunskap att köpa en fyraåring för 200 000 kr, men ändå på pin kiv köper en femtonårig häst för 90 000 kr. Utan jag hade uppfattat det som att det var den hästen eller ingen häst.

(Sedan är jag ju inte på köpemarknaden för häst iofs.)
 
Om man inte har 200 000 så får man krasst nöja sig med andra raser. Det finns ju flera raser som duger som ridhästar utan att vara så dyra.
Fast nu måste jag ha missuppfattat diskussionen helt?

Jag trodde problemet var att personer ville ha en random ras, hästindivid som kan hasa igenom ett lättare dressyrprogram och hoppa 80 cm, men inte ville betala 200 000 kronor för det eller rida in den, trots att de kostar så mycket att föda upp dem oavsett ras.

Dvs att man kritiserar de som köpt hästar som kostar mindre än det eller som vill ha en inriden häst.

Köper du en billig häst är det oftast på hästens bekostnad. Någon har kapat i kostnaderna för uppfödning, utbildning och djurvälfärd för att gå ihop när köparen ska gör ett ”klipp”.

Att det är fel att köpa ett fullblod eller en häst från Irland, eller rent av Tyskland eller Polen eller en PRE istället för en svensk uppfödning? Och man är bortskämd om man inte vågar försöka rida in en tvåårig, väldigt känslig sådan med fina gångarter.

Men då förstår jag, problemet är kanske att man kontaktat en uppfödare av en fin häst, vill ha en fin häst, men prutar. Det är kanske oartigt onekligen.
 
Om man inte har 200 000 så får man krasst nöja sig med andra raser. Det finns ju flera raser som duger som ridhästar utan att vara så dyra.
Fast det där stämmer ju inte. Om man inte har 200.000SEK kan man fortfarande åka söderöver och köpa en välutbildad, fin och hel häst från t.ex Holland och Belgien för en bråkdel av pengarna vad en svenskuppfödd dito kostar. Eller så kan man sticka till Irland och köpa en ännu billigare häst som kanske inte är så välutbildad på marken men är nästintill bombsäker och enkel att hoppa för att den gått jakt sedan unga år.
 
Menar du att mitt inlägg visar till att jag inte har hög respekt för de människor som sitter på mycket kunskap och erfarenhet? Om så, har du missförstått mig. De jag försöker få fram är nog mer omvänt, att man kanske borde se till att lära sig och skaffa sig kunskap innan man skaffar häst alternativt se till att ha mkt kunskap runt sig man kan förlita sig på. Inte "laborera" på egen hand utan mer vara medveten om att det är ett stort jobb att utbilda hästar. Samtidigt verkar det som att många idag har önskan om att rida som hobby på en viss nivå men ändå gärna vill ha en häst som i kunskapsnivå går över den nivån.
Hur tänker du att man skulle skaffa sig den här kunskapen? Genom kontakter (kontakter är ju trixigare än man skulle kunna tro, alla har ju inte superkontakt med en snäll ridlärare) eller genom tex ett ridgymnasium och en beridarutbildning? Jag hade mer en tanke om att någon som ridit 30 år på ridskola och har haft en medryttarhäst kanske skulle komma på att hen vill ha häst? Och då är ju de alternativen lite svåra att få till i efterhand? När man är 18 så självklart då kan man säkert söka sig till Tyskland för att lära sig rida in hästar med högt dressyrblod så man är förberedd om man vill köpa en häst.

För att ge ett överdrivet exempel: en skogsmulle som gärna vill kunna ta en piaff inne på banan ibland mest för sakens skull och då gärna vill ha en häst med förutsättningar för det sistnämnda? Ist kan man utvecklas tillsammans med sin häst och låta det ta lite tid.

Ja det känns väl lite överdrivet? Såvitt jag har förstått så verkar folk som vill ha skogsmullar skaffa just det och folk som som är väldigt duktiga på att rida, men kanske inte sugna på att rida in, leta häst som kan gå typ lätt C som målbild och skutta runt en klubbtävling på 80 cm hinder. Och att de helst inte vill bli avbockade för ofta när de strävar mot målet. Eller ok, du menar att de också vill kunna rida ut i skogen en gång i veckan för hästens hälsa? Jo ur den aspekten verkar folk vilja ha en skogsmulle såklart. Men onekligen folk har kanske inte 400 000 kr att lägga på det (nu la jag på lite, 2 årigt fint föl 200 000 kr och så utbildning på det i två år så har man en 4 åring som går att styra i alla gångarter att utvecklas med?) och det handlar nog om personlig ekonomi snarare än bortskämdhet tror jag.
 
Fast nu måste jag ha missuppfattat diskussionen helt?

Jag trodde problemet var att personer ville ha en random ras, hästindivid som kan hasa igenom ett lättare dressyrprogram och hoppa 80 cm, men inte ville betala 200 000 kronor för det eller rida in den, trots att de kostar så mycket att föda upp dem oavsett ras.

Dvs att man kritiserar de som köpt hästar som kostar mindre än det eller som vill ha en inriden häst.
Jag tänker snarare att problemet är (i alla fall som det ser ut inom min ras) att folk vill ha en färdiginriden och lite utbildad, trygg och stabil häst med bra och säkra gångarter, frisk och skadefri, mellan 6-10 år gammal och kosta max 50'000. Dvs någon ska ha fött upp en i grunden bra häst, ridit in den och utbildad den bra och sett till att den är lugn och trygg och "kan ridas av alla", samtidigt som den gärna ska ha lite tävlingskapacitet, och sen sälja den för bra mycket mindre än vad det kostat att bara utbilda den, antagligen. Skulle folk skippa ålderskravet och istället titta på hästar från 15 år och lite uppåt skulle prisproblemet för samma typ av häst inte finnas. För då är det nån som haft glädje av hästen i 10+ år, inte bara lagt jobb och pengar på den, och då är det ju i regel rimligare att sälja för mindre än man kanske köpt den för.

Men folk vill inte ha "gamla" hästar utan färdiga "unghästar". Lite samma fenomen som syns på arbetsmarknaden, där folk vill anställa välutbildade 30-åringar med minst fem års erfarenhet i branschen, typ. Det går liksom i regel inte ihop, utan då får man tumma på antingen utbildningsnivån eller åldern. Och hittar man ändå nån med "allt" får man betala för det, för de är ovanliga.
 
Jag tänker snarare att problemet är (i alla fall som det ser ut inom min ras) att folk vill ha en färdiginriden och lite utbildad, trygg och stabil häst med bra och säkra gångarter, frisk och skadefri, mellan 6-10 år gammal och kosta max 50'000. Dvs någon ska ha fött upp en i grunden bra häst, ridit in den och utbildad den bra och sett till att den är lugn och trygg och "kan ridas av alla", samtidigt som den gärna ska ha lite tävlingskapacitet, och sen sälja den för bra mycket mindre än vad det kostat att bara utbilda den, antagligen. Skulle folk skippa ålderskravet och istället titta på hästar från 15 år och lite uppåt skulle prisproblemet för samma typ av häst inte finnas. För då är det nån som haft glädje av hästen i 10+ år, inte bara lagt jobb och pengar på den, och då är det ju i regel rimligare att sälja för mindre än man kanske köpt den för.

Men folk vill inte ha "gamla" hästar utan färdiga "unghästar". Lite samma fenomen som syns på arbetsmarknaden, där folk vill anställa välutbildade 30-åringar med minst fem års erfarenhet i branschen, typ. Det går liksom i regel inte ihop, utan då får man tumma på antingen utbildningsnivån eller åldern. Och hittar man ändå nån med "allt" får man betala för det, för de är ovanliga.
Jo då hamnar det ju på en helt annan och helt begriplig nivå istället.

Dock sägs det ovan att pengar förloras och man ska skämmas för allting under 200 000 kr för en tvååring och det var där jag tänkte att det kan vara så att marknaden inte riktigt finns i den omfattningen för den grejen och hästtypen. (dvs jag skulle inte vilja ha en dressyrstammad swb tvååring om jag fick den :D, har ju provat rida misslyckat inridna dylika som passerat ridskolan och jag behöver inte göra en till själv känner jag.)

Din aspekt blir ju helt begriplig

(Jag argumenterar kanske i annans sak dock. Jag råkar ju absolut själv tycka att 15 år är en fantastisk ålder för en häst och min egen drömålder för en häst att äga skulle ju ligga där någonstans. (kanske bara för att vi (kallar det medishäst) hade från 17 år till 25, och ja jag red då och då även när de var 8 men tja det var mer och mer personlighet.) och min drömras är inte Swb.)
 
Senast ändrad:
Fast det där stämmer ju inte. Om man inte har 200.000SEK kan man fortfarande åka söderöver och köpa en välutbildad, fin och hel häst från t.ex Holland och Belgien för en bråkdel av pengarna vad en svenskuppfödd dito kostar. Eller så kan man sticka till Irland och köpa en ännu billigare häst som kanske inte är så välutbildad på marken men är nästintill bombsäker och enkel att hoppa för att den gått jakt sedan unga år.
Jag trodde vi diskuterade främst Svenska Halvblod som väl är de som oftast kostar de summorna. Så jag tror vi menar samma sak.
 
Hur tänker du att man skulle skaffa sig den här kunskapen? Genom kontakter (kontakter är ju trixigare än man skulle kunna tro, alla har ju inte superkontakt med en snäll ridlärare) eller genom tex ett ridgymnasium och en beridarutbildning? Jag hade mer en tanke om att någon som ridit 30 år på ridskola och har haft en medryttarhäst kanske skulle komma på att hen vill ha häst? Och då är ju de alternativen lite svåra att få till i efterhand? När man är 18 så självklart då kan man säkert söka sig till Tyskland för att lära sig rida in hästar med högt dressyrblod så man är förberedd om man vill köpa en häst.
-------

Jag tror du missar min poäng, vilken kunskap menar du man måste ha/besitta själv? Köper en en billigare grön häst så tänker jag att då får man lägga pengar på instruktörer, ridlärare, kurser etc det jag tänker då är att fastän man köper en billigare yngre häst så kommer det oavsett komma kostnader för att utbilda den till den nivån en önskar. Om det man lägger ned på hästen är kostnad i form av tid, pengar, kontakter etc vet inte jag men det är något som jag tror många missar/inte vet om/inte bryr sig om etc när dom letar häst. Frågan är även var stoppar denna nivån på ambitioner? En del ryttare kanske borde se på andra raser/en annan typ av häst, alla behöver kanske inte ha en ridhäst med högt dressyrblod. Kanske många också hade kunnat varit nöjda långt innan dom är det tänker jag. Hedinn förklarade en del av det bra med sitt inlägg #50. Men jag tänker också på att utbudet på hästar vs utbudet av köpare, det är något som inte stämmer där. Vad det beror på är det definitivt många som har bättre mer kvalificerade gissningar än mig, men jag vill gärna ändå vara med på att gissa/vara en del av diskussionen för det är intressant.

Extra kommentar på din text, Vet inte vad du menar med en snäll ridlärare, det är ett yrke som vilket som helst annat och hen vill med säkerhet ha betalt för att hjälpa till med att utbilda en grön häst :)

------
Ja det känns väl lite överdrivet? Såvitt jag har förstått så verkar folk som vill ha skogsmullar skaffa just det och folk som som är väldigt duktiga på att rida, men kanske inte sugna på att rida in, leta häst som kan gå typ lätt C som målbild och skutta runt en klubbtävling på 80 cm hinder. Och att de helst inte vill bli avbockade för ofta när de strävar mot målet. Eller ok, du menar att de också vill kunna rida ut i skogen en gång i veckan för hästens hälsa? Jo ur den aspekten verkar folk vilja ha en skogsmulle såklart. Men onekligen folk har kanske inte 400 000 kr att lägga på det (nu la jag på lite, 2 årigt fint föl 200 000 kr och så utbildning på det i två år så har man en 4 åring som går att styra i alla gångarter?) och det handlar nog om personlig ekonomi snarare än bortskämdhet tror jag.
 
I många EU-länder räknas hästuppfödning till lantbrukssektorn och är bidragsberättigat.
Sen tror jag att vi har högre uppstallningskostnader, som åtminstone till viss del kan kopplas till det nordiska klimatet med långa stallperioder på vinterhalvåret.


Vi kanske försöker stoppa en fyrkantig kloss i ett runt hål.

Det kanske är så att sverige är inte det lämpligaste landet att föda upp hästar i, både med tanke på uppstallningskostnader, foder, och kostnaden för arbete.

Det är liksom som att odla ananas i sverige och tycka att folk är snål om de inte vill betala tillverkningskostnaden.
 
Vi kanske försöker stoppa en fyrkantig kloss i ett runt hål.

Det kanske är så att sverige är inte det lämpligaste landet att föda upp hästar i, både med tanke på uppstallningskostnader, foder, och kostnaden för arbete.

Det är liksom som att odla ananas i sverige och tycka att folk är snål om de inte vill betala tillverkningskostnaden.
Fast nu menar du egentligen inte "hästar" som i betydelsen alla raser och alla inriktningar, utan egentligen är det väl SWB som det handlar om?

"Produktionskostnaden" för föl i min ras, är inte ens i närheten av vad det verkar kosta att få fram ett föl i min ras!

Sedan så finns det valbara kostnader för träning och utbildning gunås, men kostnaden för det födda fölet är mikroskopisk jämfört med för SWB, för "mina" föl.
 
Vi kanske försöker stoppa en fyrkantig kloss i ett runt hål.

Det kanske är så att sverige är inte det lämpligaste landet att föda upp hästar i, både med tanke på uppstallningskostnader, foder, och kostnaden för arbete.

Det är liksom som att odla ananas i sverige och tycka att folk är snål om de inte vill betala tillverkningskostnaden.

Fast problemet är inte att de svenska hästarna är svåra att sälja. Problemet är att de svenska köparna inte har råd med dem.
 
En fråga, hur kommer det sig att svenskfödda hästar av andra raser är så billiga i jämförelse? Eftersom hingstavgift är en sån relativt liten del och alla andra kostnader måste vara jämförelsebara varför är det sån skillnad? Är det att SWB har krav på att vara inridna på ett visst sätt som gör dem dyrare?
 
Fast problemet är inte att de svenska hästarna är svåra att sälja. Problemet är att de svenska köparna inte har råd med dem.


Jag förstår inte, det lär betyda precis samma sak. Om svenska ryttare inte har råd att köpa, så blir hästarna endera svåra att sälja, eller så får man gå ner i pris. Om man har så lätt att sälja till det pris man vill ha, definitionen av att svenska hästar inte är svåra att sälja, så borde det vara inga problem alls för uppfödare.

Rent krasst så är hästar också en vara, även om den är levande, och värdet i varan ligger exakt i hur mycket som köparen har möjlighet och är villig att ge. Om produktionkostnaden överstiger varans pris, så är det väldigt rimligt att produktionen avslutas, eller så ser man till att producera varan någonstans där det är mer gynnsamt och kan komma ner i pris. Ex.vis så är betes säsongen väldigt kort i merparten av sverige, alltså blir det onödigt dyrt att fodra en häst här jämfört med land med mildare klimat där man stödfodrar mindre, likaså inte heller behöver bygga lika många ekonomibyggnader och underhålla de.

Trots det, så finns det ändå uppfödning av hästar i sverige, vilket säger mig att många gör det för att de tycker det är en fin hobby och tycker att det är roligt med föl. Precis som uppfödning av de flesta husdjur, det är sällan man går med vinst eller ens jämt upp, men föder ändå upp djur.

Att klaga på att ens djuruppfödningsaffärsverksamhet inte går jämt upp och skylla det på att köparna är snåla är i mina ögon ganska dumt. Det är uppenbart att man vill avla hästar, men vill att någon ska betala för att man ska få föda upp fler. Hade det handlat om renodlad affärsverksamhet så hade man endera bytt affärsplan eller flyttat verksamheten utomlands, där produktionskostnaderna medger en vinst i verksamheten.

Det är precis som om jag hade ordnat en jättefin anläggning till att odla ananas mitt i smällkalla vintern i sverige, krävt 200 kronor per styck och varit förbannat för att svenskarna var för snåla att betala vad det hade kostat att odla frukten, och dessutom köpte ananas från utlandet.

Hade jag då fortsatt att odla för att jag ändå ville ha ananas på gården, och sålt de för 20 kr styck, så är det ingen annans än mitt eget fel och beslut att gå back.
 
Jag förstår inte, det lär betyda precis samma sak. Om svenska ryttare inte har råd att köpa, så blir hästarna endera svåra att sälja, eller så får man gå ner i pris. Om man har så lätt att sälja till det pris man vill ha, definitionen av att svenska hästar inte är svåra att sälja, så borde det vara inga problem alls för uppfödare.

Rent krasst så är hästar också en vara, även om den är levande, och värdet i varan ligger exakt i hur mycket som köparen har möjlighet och är villig att ge. Om produktionkostnaden överstiger varans pris, så är det väldigt rimligt att produktionen avslutas, eller så ser man till att producera varan någonstans där det är mer gynnsamt och kan komma ner i pris. Ex.vis så är betes säsongen väldigt kort i merparten av sverige, alltså blir det onödigt dyrt att fodra en häst här jämfört med land med mildare klimat där man stödfodrar mindre, likaså inte heller behöver bygga lika många ekonomibyggnader och underhålla de.

Trots det, så finns det ändå uppfödning av hästar i sverige, vilket säger mig att många gör det för att de tycker det är en fin hobby och tycker att det är roligt med föl. Precis som uppfödning av de flesta husdjur, det är sällan man går med vinst eller ens jämt upp, men föder ändå upp djur.

Att klaga på att ens djuruppfödningsaffärsverksamhet inte går jämt upp och skylla det på att köparna är snåla är i mina ögon ganska dumt. Det är uppenbart att man vill avla hästar, men vill att någon ska betala för att man ska få föda upp fler. Hade det handlat om renodlad affärsverksamhet så hade man endera bytt affärsplan eller flyttat verksamheten utomlands, där produktionskostnaderna medger en vinst i verksamheten.

Det är precis som om jag hade ordnat en jättefin anläggning till att odla ananas mitt i smällkalla vintern i sverige, krävt 200 kronor per styck och varit förbannat för att svenskarna var för snåla att betala vad det hade kostat att odla frukten, och dessutom köpte ananas från utlandet.

Hade jag då fortsatt att odla för att jag ändå ville ha ananas på gården, och sålt de för 20 kr styck, så är det ingen annans än mitt eget fel och beslut att gå back.

Det betyder väl inte alls samma sak. Det beror ju på vart man säljer sina hästar och hur många man producerar. Ja ungefär som med maten.

Antingen producerar vi färre hästar än vad de svenska köparna vill ha eller så säljer vi dem någon annan stans. Min bedömning är att det i dagens läge är en kombination av dessa båda. Min bedömning är inte att de svenska uppfödarna klagar något alldeles för att de inte får sålt sina produkter till ett tillräckligt högt pris.
 
Jag förstår inte, det lär betyda precis samma sak. Om svenska ryttare inte har råd att köpa, så blir hästarna endera svåra att sälja, eller så får man gå ner i pris. Om man har så lätt att sälja till det pris man vill ha, definitionen av att svenska hästar inte är svåra att sälja, så borde det vara inga problem alls för uppfödare.

Rent krasst så är hästar också en vara, även om den är levande, och värdet i varan ligger exakt i hur mycket som köparen har möjlighet och är villig att ge. Om produktionkostnaden överstiger varans pris, så är det väldigt rimligt att produktionen avslutas, eller så ser man till att producera varan någonstans där det är mer gynnsamt och kan komma ner i pris. Ex.vis så är betes säsongen väldigt kort i merparten av sverige, alltså blir det onödigt dyrt att fodra en häst här jämfört med land med mildare klimat där man stödfodrar mindre, likaså inte heller behöver bygga lika många ekonomibyggnader och underhålla de.

Trots det, så finns det ändå uppfödning av hästar i sverige, vilket säger mig att många gör det för att de tycker det är en fin hobby och tycker att det är roligt med föl. Precis som uppfödning av de flesta husdjur, det är sällan man går med vinst eller ens jämt upp, men föder ändå upp djur.

Att klaga på att ens djuruppfödningsaffärsverksamhet inte går jämt upp och skylla det på att köparna är snåla är i mina ögon ganska dumt. Det är uppenbart att man vill avla hästar, men vill att någon ska betala för att man ska få föda upp fler. Hade det handlat om renodlad affärsverksamhet så hade man endera bytt affärsplan eller flyttat verksamheten utomlands, där produktionskostnaderna medger en vinst i verksamheten.

Det är precis som om jag hade ordnat en jättefin anläggning till att odla ananas mitt i smällkalla vintern i sverige, krävt 200 kronor per styck och varit förbannat för att svenskarna var för snåla att betala vad det hade kostat att odla frukten, och dessutom köpte ananas från utlandet.

Hade jag då fortsatt att odla för att jag ändå ville ha ananas på gården, och sålt de för 20 kr styck, så är det ingen annans än mitt eget fel och beslut att gå back.

Eller tror du alla Volvo-bilar som görs i GBG säljs i Sverige och att alla svenskar kör Volvo...?
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Jag har tvingats undersöka min relation till pengar på djupet. Jag vet att pengar är ett känsligt ämne och att folk lätt stör sig på hur...
Svar
11
· Visningar
2 497
Senast: Unafraid
·
Avel Jag har ägt ett avelssto innan. Hon var dräktig och fölet såldes i magen. Billigare föl mot att köparen tog sig an sto och fölning...
Svar
4
· Visningar
1 471
Senast: Narcissa
·
Ridning Hej Jag är en av de som inte har ekonomi till varken att köpa eller hålla häst. Men jag har ändå drömmar och ambition att komma till...
Svar
13
· Visningar
1 921
Senast: tuaphua
·
Relationer Hur fungerar det? Hur ska man göra när det ständigt blir konflikter om hobbyn? I mitt fall är det hundar, jag fick inse tidigare att...
8 9 10
Svar
181
· Visningar
21 385

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Valp 2023 -den andra
  • Akvarietråden IV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp