Bukefalos 28 år!

Förlossning

En sak som jag hade totalmissat var att det inte självklart är klart att börja krysta när man är öppen 10 cm vilket jag trodde, utan då kan det vara 45 min-1 timmes värkar kvar innan det är dags att krysta. Jag var inte jätteglad när jag insåg det.
Så himla olika det är. Jag hade krystvärkar innan jag ens var helt öppen. Det var inte heller helt kul, att inte få krysta!
 
Jag hade velat vara mer förberedd på det som kommer efteråt, tex att det går ju inte att sitta på typ två veckor! Och då gick jag knappt sönder alls. Jag minns smärtan fortfarande, men skulle kunna tänka mig ett syskon ändå. :)
Så behöver det inte alls vara, jag kunde sitta direkt, hade lite jobbigt att gå från sittande till stående i ett par dagar, sen inget. Bäckenbotten kändes helt återställd efter en vecka. :)
 
Någon som har haft en doula eller känner någon som har haft det? Fördelar och nackdelar med det?
Jag har gått Annas profylaxkurser (grundkursen och repetionskursen) två gånger. Båda gångerna har ledaren varit doula. Om min partner inte hade accepterat den roll som kursen ger partnern, hade jag kanske övervägt en doula.

Det finns ju studier som visar att det positivt, dvs färre förlossningar som slutade i kejsarsnitt, mindre användning av EDA, snabbare förlossningar osv om föderskan får ha en barnmorska närvarande i rummet hela tiden. Min helt ovetenskapliga tanke är att det är lättare att föda barn om man känner sig trygg och känner sig sedd än om motsatsen inträffar. En doula kanske kan ha samma effekt att man känner sig trygg och sedd.
 
Jag hade också tur och fick en enkel förlossning, fast jag fattade ju först inte att det var värkar jag hade. "Alla" hade ju lovat förvärkar och falska starter så jag tog ett par Alvedon och gick och la mig. I början kändes det mest som lite jobbig mensvärk. Trots att magen gick upp till hakan typ, så gjorde det nästan bara ont strax under naveln. Min värkar varade ungefär 30 sekunder och kom med 2 minuters mellanrum, när jag fick laddat ner en app och klockade dem där vid 1-tiden på natten. Då skulle jag säga att smärtan låg på en 7a under värken, mellan värkarna gjorde det inte ont alls.

Jag fick väckt min man, vi ringde förlossningen, blev hänvisade till det sjukhus som låg längst bort, och kom in vid 3-tiden. Bilresan var inte mysig, då hade jag ett par värkar som jag var uppe i smärta 8-9 och där började jag bli rädd att min 10-gradig skala inte skulle räcka till. Smärta över 10 kändes det som om jag inte skulle klara av. Så direkt vi kom in började jag ynka om smärtlindring! Barnmorskan var en filbunke och ville första ta ctg. Tror jag låg där i en halvtimme och väntade på vad utlåtandet skulle bli på det. Ligga still var jag tillsagd också, fy tusan!

Sen kollade barnmorskan hur öppen jag var 7 cm visade det sig. Mer gnäll om smärtlindring från min sida resulterade i att jag blev nerputtade i ett varmt bad. Det var skönt, i badet höll sig smärtan runt 8, men det gör rätt ont. Lustgasen fick inte den sköterska som blev lämnad med oss igång. Så vi bad henne hämta hjälp till det. I badet känner jag under tiden att vattnet går, som att smälla en vattenballong under vatten typ. Och när barnmorskan kommer in igen känner jag att jag vill krysta. Hon kollar igen och jag är fullt öppen. Låg väl i badet en 30 minuter tror jag.

Upp på britsen igen och nu får de igång lustgasen! Fungerade hur bra som helst för mig och jag fick krystat ut ungen på en dryg timme. Exakt hur lång tid det tog är lite luddigt, det mesta blir luddigt av lustgas.

Jag sprack rätt mycket, och även om jag idag inte har några men så tog det mycket längre tid att läka efteråt än vad de sa på sjukhuset. Hon sa typ 2-3 veckor, när jag ringde min egen barnmorska sa hon typ 6-8 veckor och helt bra var det nog inte på nästan 4-5 månader. Däremot i själva ögonblicket jag sprack kändes det inte alls.

Det gick bra att kissa och bajsa och rida och greja på ett par veckor. Men sex gjorde ont länge, och fortfarande nästan 3 år senare så är det en punkt som kan ömma i vissa ställningar.

När de pratar om bristningar på förlossningen säger de att det man kan göra själv är att massera perineum (området mellan slidan och anus) regelbundet innan det är dags för förlossning. Sen är det upp till barnmorskan att försöka hålla emot när barnet kommer.

Den smärta som är en 10a för mig har jag upplevt ett par gånger i gallstensanfall.
 
Även jag rekommenderar boken Att föda. Läste den, två infoböcker vi fick från Mvc och gick både profylaxkurs och föräldrakurs. Kurserna var speciellt bra för sambon som landade lite mer i det hela av dem. Han läste också en del i Att föda, men hann inte så långt iom att lillan bröt sig ut en månad tidigt.

Profylaxandningen hjälpte mig väldigt bra, så pass bra att Bm inte trodde att jag var så pass långt in i förlossningen som jag var. Det gjorde iofs att jag inte kunde få någon smärtlindring utöver lustgas eftersom det var för sent. Nu var mitt mål ändå att klara mig med minsta möjliga smärtlindring så för mig var det ingen katastrof.

Ang smärtan så ja, det var inte kul att ligga och invänta att bebisen kom tillräckligt långt ner för att få krysta. Gick visserligen fort för mig, typ 5 värkar som jag bara fick skrika ut istället för att använda kraften till att krysta.
 
Förlossning ja, fruktansvärd men samtidigt så otroligt häftig upplevelse.

Jag va påläst, inte om de olika faserna men om smärtan och profylax. Ville försöka utan smärtlindring.

Tyckte profylaxen va underbar, öppningsskedet likaså men hade 2 fruktansvärda krystningstimmar med dåliga värkar fick göra jobbet själv. Överlag väldigt nöjd med min första förlossning förutom att jag inte lyssnade på bm så sprack ganska mycket efter klippet.
 
Någon som har haft en doula eller känner någon som har haft det? Fördelar och nackdelar med det?

Jag hade bokat en duola inför att sonen skulle födas. Men han låg i säte så det blev planerat snitt istället för förlossning.
Ska ha barn igen i april och kommer då att vilja ha en doula med igen om det blir förlossning den här gången.

Anledningen är att jag tror att det viktigaste för mig om jag ska klara en förlossning är att inte bli rädd och med en doula som jag vet kommer vara med oss hela tiden känner jag mig tryggare.
 
Tack för alla svar, fortsätt gärna att skriva om era erfarenheter!

Kollat upp vad doula kostar, 12 000 kr är då inget jag har råd med. Får som sagt betala allt själv då barnets pappa är extremt fattig. Men funderar på att be mamma vara med under en del av tiden, hon har trots allt fött tre barn själv. Ska även gå en extra profylaxkurs så det där med andningen verkligen sitter i ryggmärgen när det är dags.

Har kollat upp lite vad som gäller om man vill motverka att spricka sönder helt. Någon som provat detta? https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2015/mars/enkel-uppfinning-hjalper-mot-svara-bristningar/
 
Kollat upp vad doula kostar, 12 000 kr är då inget jag har råd med. /

12000 kr låter väldigt mycket. Har för mig att vår skulle ta ca 4000 kr. Tror att varje doula väljer själv vad hon vill ha betalt så kolla gärna om det finns någon annan som är billigare.
 
Inte hört om skyddet men why not?
Dock är det få som spricker grad 4, 3,4% ii den artikeln och de flesta läker fint efter.
 
Tack för alla svar, fortsätt gärna att skriva om era erfarenheter!

Kollat upp vad doula kostar, 12 000 kr är då inget jag har råd med. Får som sagt betala allt själv då barnets pappa är extremt fattig. Men funderar på att be mamma vara med under en del av tiden, hon har trots allt fött tre barn själv. Ska även gå en extra profylaxkurs så det där med andningen verkligen sitter i ryggmärgen när det är dags.

Har kollat upp lite vad som gäller om man vill motverka att spricka sönder helt. Någon som provat detta? https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2015/mars/enkel-uppfinning-hjalper-mot-svara-bristningar/


Jag googlade lite och 12000 är någon form av rekommenderat maxpris. Jsg skulle kolla runt lite mer om jag var du.
 
Tack för alla svar, fortsätt gärna att skriva om era erfarenheter!

Kollat upp vad doula kostar, 12 000 kr är då inget jag har råd med. Får som sagt betala allt själv då barnets pappa är extremt fattig. Men funderar på att be mamma vara med under en del av tiden, hon har trots allt fött tre barn själv. Ska även gå en extra profylaxkurs så det där med andningen verkligen sitter i ryggmärgen när det är dags.

Har kollat upp lite vad som gäller om man vill motverka att spricka sönder helt. Någon som provat detta? https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2015/mars/enkel-uppfinning-hjalper-mot-svara-bristningar/

Har inte använt det där skyddet men jag frågade om perinealgrepp när jag födde (det hade precis varit på uppdrag granskning om sprickor vid förlossning) och barnmorskan verkade ha fått frågan många gånger och sa att de alltid använder sig av perinealgrepp, det var på 80-talet som man inte gjorde det när allt skulle vara "fritt och naturligt".

Angående profylax så handlar det inte bara om andning utan om att slappna av, hur kroppen funkar, hur man kan hantera smärtan, målbilder (inget flum utan mer lite samma som idrottsmän använder) etc.
 
Satt precis och tänkte att "Ja, att föda barn innebar en del smärta, men gallstensanfall är - för mig - fan snäppet värre.". :D

Smärta 10 för mig är nog då jag stack en rostig högaffel 2 cm in i smalbenet! Inte direkt men typ 2 h senare när chocken i benet lagt sig var det fruktansvärt! Jag ville klappa till den jävla läkaren som klämde på benet! Att föda barn var piece of cake i jämförelse och då har jag fött två barn mer eller mindre utan smärtlindring :crazy:
 
Smärta 10 för mig är nog då jag stack en rostig högaffel 2 cm in i smalbenet! Inte direkt men typ 2 h senare när chocken i benet lagt sig var det fruktansvärt! Jag ville klappa till den jävla läkaren som klämde på benet! Att föda barn var piece of cake i jämförelse och då har jag fött två barn mer eller mindre utan smärtlindring :crazy:

Det verkar antingen som man upplever förlossningssmärta olika, eller att man har olika andra upplevelser av smärta. Jag har en väninna som fött två barn utan bedövning (de hann helt enkelt inte), hon säger att man överlever smärtan. Samma väninna säger precis som ni att ett gallstensanfall är värre. Sedan har jag en väninna som trots full bedövning hade så ont att hon kräktes och höll på att tuppa av. Den senare typen av smärta har jag då aldrig upplevt. Det skulle väl vara migränsmärta i så fall, men där är ju kroppen rätt duktig själv på att tala om att den vill vila ;). Ingen annan smärta som jag har upplevt har fått mig att vilja skrika eller kräkas eller känna att jag håller på att dö.
 
Jag googlade lite och 12000 är någon form av rekommenderat maxpris. Jsg skulle kolla runt lite mer om jag var du.

Det ska jag göra. Men det är tyvärr fortfarande så att jag kommer behöva betala profylaxkurser för båda och doulan själv. Detta ska dessutom göras på sjukskrivningslön :( eftersom jag bara jobbar en månad till. Om ens det, är sjukskriven pga foglossning den här veckan. Hunden skadade sig allvarligt en månad efter att jag blev gravid så hela (det ganska lilla) sparkontot gick åt till att betala för operation och rehab... Men kanske finns det någon släkting som får för sig att sponsra mig i jul. Hoppas det :)
 
Har inte använt det där skyddet men jag frågade om perinealgrepp när jag födde (det hade precis varit på uppdrag granskning om sprickor vid förlossning) och barnmorskan verkade ha fått frågan många gånger och sa att de alltid använder sig av perinealgrepp, det var på 80-talet som man inte gjorde det när allt skulle vara "fritt och naturligt".

Angående profylax så handlar det inte bara om andning utan om att slappna av, hur kroppen funkar, hur man kan hantera smärtan, målbilder (inget flum utan mer lite samma som idrottsmän använder) etc.

Just det där med att spricka sönder och samman är ju min stora skräck. Jag är så kaxig (nu i alla fall ;) ) att jag tror att jag klarar allt det andra. Men inte att spricka så jag får men efteråt. När jag var tonåring umgicks jag ganska mycket med en äldre kvinna som hade gått sönder så och det var inte skoj för henne... Hon var verkligen handikappad och kunde inte anstränga sig (motion var inte att tänka på) eller ens sköta om hemmet som hon ville.

Den privata profylaxkursen är nog lite "flummigare" tror jag, med lite mer yogatänk. Men är det några som är bra på kroppskännedom så är det ju de här yogamänniskorna. Jag fick lite andningsövningar av en yogainstruktör inför senaste flygresan och det hjälpte faktiskt.
 
Det verkar antingen som man upplever förlossningssmärta olika, eller att man har olika andra upplevelser av smärta. Jag har en väninna som fött två barn utan bedövning (de hann helt enkelt inte), hon säger att man överlever smärtan. Samma väninna säger precis som ni att ett gallstensanfall är värre. Sedan har jag en väninna som trots full bedövning hade så ont att hon kräktes och höll på att tuppa av. Den senare typen av smärta har jag då aldrig upplevt. Det skulle väl vara migränsmärta i så fall, men där är ju kroppen rätt duktig själv på att tala om att den vill vila ;). Ingen annan smärta som jag har upplevt har fått mig att vilja skrika eller kräkas eller känna att jag håller på att dö.

Ja man upplever smärta olika helt klart! :) Skillnaden mellan mina förlossningar och incidenten med högaffeln är nog att den tiden jag hade skitont vid förlossningarna inte varade så länge men högaffeln gjorde så jag hade konstant fruktansvärt sprängont i måååånga timmar!
 
Det verkar antingen som man upplever förlossningssmärta olika, eller att man har olika andra upplevelser av smärta. Jag har en väninna som fött två barn utan bedövning (de hann helt enkelt inte), hon säger att man överlever smärtan. Samma väninna säger precis som ni att ett gallstensanfall är värre. Sedan har jag en väninna som trots full bedövning hade så ont att hon kräktes och höll på att tuppa av. Den senare typen av smärta har jag då aldrig upplevt. Det skulle väl vara migränsmärta i så fall, men där är ju kroppen rätt duktig själv på att tala om att den vill vila ;). Ingen annan smärta som jag har upplevt har fått mig att vilja skrika eller kräkas eller känna att jag håller på att dö.

Jag tycker inte förlossningssmärta är jämförbar med annan smärta. Förlossningssmärtan har en unik karaktär, den kommer i intervaller och leder till något positivt. Det gör att det finns förutsättningar att hantera förlossningssmärta genom att vara metodisk och målmedveten.

Sedan är det såklart så att själva smärtupplevelsen är subjektiv. Hur man upplever och hanterar smärtan är individuellt och det finns mycket som kan påverka möjligheterna att hantera smärtan. Om man t.ex. önskar bedövning och den inte hjälper eller man inte får värkpauser att fokusera på så är det ju inte så konstigt om smärtan också upplevs värre.
 
Jag spenderade lång tid på BB eftersom jag sattes igång och hann med många BM därmed. Men de var verkligen toppen, vi var endast ensamma när vi sov och ringde jsg på klockan kom de på studs. Så en Doula kände jag inte behov av.

Profylaxkurser däremot fick mig och min sambo att fundera och verkligen prata igenom förlossningen och gjorde att jag kände mig väldigt trygg med honom som stöd.

Man funderar på den för förlossningen som en tok i nio månader och sen sätter den inte igång ich då oroar man sig för barnet och vill bara att det ska starta..
 

Liknande trådar

Småbarn Vi har sökt vård både på jourcentral, akuten och kommer sannolikt behöva söka oss till VC nästa vecka om symtomen inte släpper - men är...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 623
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
3 299
Senast: __sofia__
·
Kropp & Själ För första gången på mycket länge hade jag sex för en vecka sedan. Kändes helt okej men sen började det ömma längst in så vi avslutade...
2
Svar
27
· Visningar
2 882
Senast: super
·
Övr. Hund I helgen hade vi besök av vänner med barn och det var jobbigt för vår hund. Barnen är 2år och 4år och tyckte att hunden var väldigt...
2
Svar
28
· Visningar
3 916
Senast: Åsa A
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp