Bukefalos 28 år!

Gå tillbaka till "knapptelefon"

Det som stressar mig är att det alltid finns något att KOLLA. Google är nog det jag använder mest. Oavsett vad jag gör så poppar något som jag måste KOLLA upp i skallen hela tiden. Det är skitirriterande.

Sån där är jag också. Jag kan omöjligt bara släppa saker, måste kolla. Om man sitter och pratar i fikarummet om... någonting och folk är oense om t.ex ett datum eller vad som helst - inte en chans att jag kan släppa det, måste googla.

Dock är jag rätt bra på att lämna telefonen på skrivbordet när jag går och fikar, och nog är det alltid under den halvtimmen som alla inkommande telefonsamtal sker ;) så googlandet sker oftast i efterhand med redovisning av mina rön per mail ;)
 
Sån där är jag också. Jag kan omöjligt bara släppa saker, måste kolla. Om man sitter och pratar i fikarummet om... någonting och folk är oense om t.ex ett datum eller vad som helst - inte en chans att jag kan släppa det, måste googla.

Dock är jag rätt bra på att lämna telefonen på skrivbordet när jag går och fikar, och nog är det alltid under den halvtimmen som alla inkommande telefonsamtal sker ;) så googlandet sker oftast i efterhand med redovisning av mina rön per mail ;)
Jamen precis. Jag sitter inte med telefonen om jag umgås med folk. Men så fort en osäkerhet om minsta lilla fluglort uppstår vid bordet, så måste jag slita upp mobilen och kolla. :banghead:
 
Sån där är jag också. Jag kan omöjligt bara släppa saker, måste kolla. Om man sitter och pratar i fikarummet om... någonting och folk är oense om t.ex ett datum eller vad som helst - inte en chans att jag kan släppa det, måste googla.

Jamen precis. Jag sitter inte med telefonen om jag umgås med folk. Men så fort en osäkerhet om minsta lilla fluglort uppstår vid bordet, så måste jag slita upp mobilen och kolla. :banghead:
Sådär är min syrra. Driver mig till totalt vansinne.

Märkte häromdagen att jag har blivit likadan själv :arghh:
 
Jag hade inte velat vara utan ett av de främsta arbetsredskapen och något som verkligen underlättar och förenklar mitt privatliv. Däremot har jag p g a stress infört vissa regler för egen del.

Stör Ej-funktionen går automatiskt in kl. 22-05 om det inte är jourjobb igång som jag måste ha koll på. Under helgerna ligger telefonerna på ljudlöst i hallen, kontrolleras när jag har ärenden förbi. Efter ordinarie arbetstid besvaras inga arbetssamtal, mer än inkommande arbetsorder jourarbeten. Alla push-notiser är avstängda.
 
Jag har minsta möjligt 3gsurf och när den är slut så är den slut. Då får jag vackert vänta med allt onödigt surfande tills jag kommer hem. Går faktiskt riktig bra!
 
Jag känner spontant så att den "dötiden" som jag ägnat åt telefonen (eller, ja, mindre nu i alla fall eftersom jag tagit bort värsting-apparna på min telefon) har ersatts av att se att omgivningen är lite större än min smartphone. I butikskön ser jag mig om, ser folk runt mig som jag skulle ha missat annars, kan hjälpa den gamla damen som tappat något på golvet, flytta på mig så att den stressade mamman med barnvagn kan passera innan hennes treåring hunnit rycka åt sig fem snickers från godishyllan. Ja, sånt där vardagligt som faktiskt är ganska trevliga iakttagelser.

Hemma känner jag mig mer närvarande med familjen, även om vi bara tittar på tv tillsammans eller så.

Visst kan det verka vara patetiska händelser, men jag märker nu att jag faktiskt har saknat dem :)
 
Detta leder osökt in mig på diskussionen om telefoner och barn. Alla tycker det är så bedrövligt att man som förälder bara tittar i sin telefon hela tiden, och inte ger barnen uppmärksamhet. Det kan jag absolut förstå, på många sätt (mina barn är rätt stora dock). Men ingen har problem med att folk läser böcker? Själv har jag alltid med mig bok om vi ska till simhallen eller leklandet, jag är lika fast i den som jag är i telefonen vid andra tillfällen... men det är det aldrig någon som kommenterar?

Samma sak när man sitter på möten. Att folk har en dator eller padda med sig, och glor i hela tiden - inga problem. Men om man tar upp telefonen då j-klar är man ouppmärksam :confused:.
Jag med! (Böcker med och läste när jag ammade efter tre månader, innan dess såg jag på TV. Det måste vara folk som har snabbammade bebisar, på tio minuter och är jättepigga mitt i natten som kan titta på bebisen hela tiden utan att somna. En timme är ganska länge.)

Jag är helt förbryllad över folk (journalister och kolumnister) och forskares kommentarer om mobilen. Vem såg egentligen mer ofta en förälder aktivt engagera sig med ett barn på en lekplats förut? Går man två föräldrar och två barn till lekplatsen så sitter ju föräldrarna och babblar och ropar ibland lite distraherat -jaja väldigt fint, till barnen.

Eller som jag läste om någon om att uppmärksamheten till lilla bebisen inte var 100%. Spelar det någon roll om man bakar eller surfar eller lagar mat eller dammsuger?
 
Hej och hå, skuldbeläggande av mammor var det ja. Helst "unga och fräscha"

Med ett spädbarn i vagn tror jag dessutom att det är säkrare att hon tittar upp på sin promenad än stirrar på barnet i vagnen.
Eller en beskrivning av hur reklamen visar upp oss...
uppsminkad, jättefräsch. Och med full energi att ägna sig åt allt annat än spädbarnet.
 
Eh jooo., många sitter med sina telefoner jämt, tv bok tidning är helt annat, telefonen slukar upp folk totalt, har du sett moderna fester när alla grejjer med sina telefoner ? eller när kompisar ses och de hela tiden går med telefonerna i handen..få tar med sin tidning tv eller bok på samma vis.
Nej jag har aldrig sett det :)

Men jag tar med en bok överallt och kan läsa hemma hos folk om vi inte pratar.

(Och jag läser gärna en bok medan jag äter, om jag äter själv.)

svar på annan: Många går ju ut med spädbarn i vagn för att de somnar lätt då och fortsätter gå för att barnet vaknar när man kommer hem. Hur kan det vara omoraliskt att inte titta på barnet när det sover? Tycker i så fall det är mer märkligt med alla som täcker över halva vagnen med tjockt tyg så att det blir gammal tung luft inuti vagnen. Men det får väl vara så.
 
Kan det inte bara vara det att vi är "ouppfostrade" på telefonen. Böcker och TV och fast telefon lärde mamma och pappa de flesta hur man hanterar men mobiltelefonen är någonting nytt och sociala regler håller på att utvecklas.

De flesta har nog rätt och slätt inte varit så beroende av böcker att de klarar att läsa i sällskap, det ska vara tyst och lugnt och koncentrerat (vissa andra kan läsa mitt i en jordbävning och har blivit upplyste som små om vad som är ok och inte).

Mobilerna är lättare för folk att koncentrera sig på och eftersom de kanske aldrig försökte läsa en bok hemma hos faster Märta när de var tio och fick veta att man verkligen inte sätter sig hemma i någons soffa och blir bjuden på kaffe och är så oartig att man ignorerar personen, så vet de inte att det gör man inte. Men snart har många kommit överens om vad som är ok och då försvinner antagligen problemet. (Om alla på festen verkligen bara vill vara med mobilen så är det väl bra då, eller ngt.)
 
Fast jag måste tillägga, den sista kommentaren beror på ren hörsägen. Jag har aldrig stött på fenomenet att alla sitter vid en middag hemma hos någon och alla har mobilen i handen.

En gång hos en släkting efter en begravning och alla var lite avslagna satt hela gänget yngre med mobiler i soffan. Det måste rimligen vara rimligt, annars skulle de ändå stirrat in i en vägg eller läst en Sköna hem eller jakttidning från högen på bordet.
 
Ett ifrågasättande om du tycker det är telefonen som är problemet eller något annat. Jag sätter en peng på att du inte tycker det är konstigt om folk läser tidningen nämligen.
Just nu var det ju smartphone som diskuteras.

Nej, jag tycker inte det är konstigt om någon en stund bläddrar i en tidning. Men jag tycker att det är konstigt när någon sitter "klistrad" vid sin smartphone när man är i andras sällskap.
Och ja, jag hade nog tyckt att det var lite udda med någon som sitter i ett personalrum men tydligt distanserar sig från de andra som befinner sig där, även med tidningen.

Ja, jag tycker mig se att användandet av smartphone har ändrat människors beteende gentemot varandra.
Det kan ju vara så att mina bekanta beter sig sämre än genomsnittet, men jag ser ju "bara" det jag ser.

Jag ser till exempel att människor är så anträffbaraoch upptagna av sin smartphone att man avbryter sig mitt i en middag och liknande för att bevaka facebook.

Som sagt: det är möjligt att mina bekanta beter sig "konstigare" än andra människor men inte har jag sett någon avbryta sig mitt i måltid för att läsa tidningen eller en bok.
Vissa beteenden verkar triggas av smartphones hos vissa individer...
 
Nej men det är väl inte så många som sitter med telefonen till middag heller? Och till frukost - exakt samma resonemang. Tidning är helt ok, men telefon = Ajabaja.
Om det är många eller inte vet jag inte men det är inte helt ovanligt att man sitter med mobilen till middag och frukost.
 
@kryddelydd mina inlägg handlar i huvudsak om hur just mobilen moraliseras i så många sammanhang JÄMFÖRT med bok/dator/tidning.
Att moralisera vad andra ägnar sin tid åt, är oftast totalt meningslöst och inget någon annan har rätt till

Att ifrågasätta sina (andras) (o)vanor är bara nyttigt tycker jag
Att reflektera hur en själv spenderar sin tid och vad en får i utbyte av det en lägger tiden på... Är väl bra
 
@kryddelydd mina inlägg handlar i huvudsak om hur just mobilen moraliseras i så många sammanhang JÄMFÖRT med bok/dator/tidning.
Det är en annan aspekt på frågan.
Men det var inte vad min kommentar innehöll varför jag blev lite fundersam över din motfråga.
Men visst är det säkert så många gånger och att det kan vara "orättvist".

Det är ju heller inte självklart att det finns något rätt eller fel i vårt beteende.
Mer än att man kan fundera på att vår ständiga uppkoppling av datorer och smartphones att vår hjärna egentligen inte får den vila och återhämtning som hjärnan kan behöva.

Vi ser ganska många människor som drabbas av utmattning och trötthet. En del beror på krävande arbetsmarknad och tuff arbetsmiljö.
Men det är rätt sällan som det enbart handlar om arbetssituationen, utan det handlar som regel om vår totala livssituation.
Ständiga stimuli samt frånvaro av vila är inte så bra.
Vissa stimuli kan och ska vi inte undvika (jag tänker på personer som har barn; barn kan vara väldigt krävande när det gäller uppmärksamhet, och det ingår liksom i att ha barn).
Andra stimuli kan man tänka sig att det vore bättre att minska på.

En del människor reflekterar inte över hur en "padda" eller smartphone faktiskt ökar på de stimuli vår hjärna behöver hantera.
Att titta på en film eller läsa en bok kräver en annan sorts uppmärksamhet men leder nog inte lika ofta till en känsla av att behöva ge respons. Man kan å andra sidan argumentera för att det kan vara mentalt avkopplande att inte ägna sig åt något mer koncentrationskrävande än candy crush och det kan säkert finnas poänger i en sådan synpunkt.

Men visst har vi väl ändrat beteende i och med smartphonens "intåg" i privatliven?
 

Liknande trådar

Relationer Min sambo släppte bomben att han vill göra slut. Jag är helt förkrossad. Visst vi har bråkat ganska mycket på sistone och vi...
6 7 8
Svar
142
· Visningar
12 136
Senast: tott
·
Skola & Jobb Dramatisk rubrik men det är så det känns :cry: Är inne i en djup kris och det känns som att jag håller på att förlora fotfästet. Jag...
Svar
3
· Visningar
826
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
1 845
Senast: Hellhound
·
Relationer Gammal användare med anonymt nick pga vill inte kunna bli googlad. Det är så att jag har två minderåriga barn och är skild från barnens...
Svar
5
· Visningar
1 011
Senast: Crossline
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken ras passar mig?
  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp