Jag känner mig uppgiven

Lyckades ju gå ner 4 kilo förra året men från december-februari gick jag upp dem igen +1.
Vill verkligen gå ner igen. Min främsta motivation är att kunna rida D-ponny på ridskolan med gott samvete. Men orken och motivationen finns inte 100% av tiden, och de luckorna där den inte finns så äter jag för mycket sött.
Är också väldigt trött i allmänhet, vilket gör att det är svårare att inte ta till sockret för att ta mig igenom dagarna. Har dock skapat bättre vanor för mellanmål generellt, så är mest fikandet jag behöver dra ner på.
Vet inte om tröttheten beror på allergi eller förklimakterie eller något helt annat, men mäktar inte med att kontakta vården då rädslan att bli avvisad är större
Målet för maj månad är lågt sätt, vill ligga stabilt på vågen dagligen under en viss siffra. Sen tänker jag att jag ska flytta den stabila siffran väldigt långsamt neråt för att inte det ska bli övermäktigt. Skulle säga att jag ligger på ”rätt sida strecket” 50% av dagarna i en vecka nu, så behöver förskjuta min fluktuation 0,5-1kg ner.
Förlåt för gnäll, men tycker denna tråden är skön att ventilera och få igenkännande och skriva för min egen skull