Hundras? Spetshund eller våga testa annan hundtyp?

[Spetshunden]

Hej!

Planerar att skaffa hundvalp och funderar på rasval. Är uppvuxen och haft hundar ur rasgrupp 5 (spetsar och urhundar) hela livet och älskar såklart den typen av hund. Tittar nu på finsk lapphund och mittelspitz. Känns som de raserna skulle passa mig, men undrar ibland om jag är är FÖR insnöad på spetshundar. Finns ju massor med andra raser som kanske är minst lika bra? (Enklare också?)

Min prio för hund:
1) Frisk ras utan rasbundna sjukdomar och stabil mentalitet (ej anlag för rädslor, ängslighet aggression osv).

2) Bor i norr, och spenderar gärna tid utomhus, så hunden bör tåla viss kyla.

3) Gärna relativt pigg och aktiv hund, men får gärna krypa upp i knä/säng/soffa och mysa inne också. Vill ha en kelig hund!

4) Helst ingen separationsångest. Kommer inte lämna hunden ensam på dagarna men anser att en (vuxen) hund ska kunna lämnas någon timme ibland om man behöver göra ärenden. (Kan absolut vara träning, men vissa hundägare verkar ju ha stora problem med detta?)

5) Möjlighet att ha hunden lös ibland, åtmistone när den är vuxen och tränad.

Pälsvård är oviktigt (van vid pälsande hundar, men kan tänka mig mer pälsvård eller klippning, tvätt o dylikt om det behövs). Att den skäller lite ibland ser jag inget problem med, även om det såklart är skönt om den inte skäller på allt.

Storlek på hund: liten eller mellanstor.

Om mig: Hundvan. Bor i stor lägenhet på vardagar (stadsmiljö) jobbar hemifrån främst. Reser ibland och har tillgång till hundvakt i familjen. Spenderar nästan all fritid (helger och ledig tid) i hus på landet. Senast haft siberian husky (underbar) men söker nu något liite enklare. Gärna fysik aktivitet ute, men kanske lite mindre sådant än vad husky kräver. Kör gärna drag (hobbynivå) skidor, spark, sparkcykel, cykel. Men inget "måste" om hunden inte gillar det. För min del funkar även skön långpromenad och vanligt "ute-liv". Jagar inte, så ingen jakthund, men närhet till skog, mark ängar mm. Skulle gärna träna hundsporter på låg nivå/hobbynivå (Huskyn var inte så road av sådant alls). Lite "will to please" vore kul, men siktar inte på tävlingsnivå bara för kul skull.

Ett pluss med mindre hund skulle vara att den blir väldigt smidig att ta med överallt, åker bil ofta till hus, vänner, familj mm och tar gärna med mig hunden. Enkelt att fixa hundvakt ibland också, tänker jag. Enkelt att ha i lägenhet ibland osv...

Vad tror ni? Är spetshund typ lapphund, mittelspitz rätt - eller finns det andra lika friska, pigga och robusta hundar som är ännu bättre? Även tittat mot Eurasier, Isländsk fårhund och Keeshoud (fast alla dessa verkar vara mindre vanliga än ovan nämnda). Men nån frisk typ av spaniel?? Jag har inget emot ännu mindre hundraser av knähundstyp heller (bara de är friska och robusta och tål viss aktivitet utomhus även vintertid). Har i övrigt knappt någon erfarenhet själv av andra huntyper.

Kom med förslag och gärna från er som har eller har haft spetshundar (och kanske även haft andra hundtyper också), fast alla tips och synpunkter är välkomna!

 

[Irrbloss]

Jag tror att en finsk lapphund skulle trivas utmärkt med det du erbjuder. Det finns ett gäng i mina trakter och dom syns både på Brukshundklubben i olika sporter och som rena familjehundar, verkar lika nöjda oavsett så jag upplever att dom är glada så länge dom får vara med och få en varierande vardag.

Det enda negativa jag har att säga är att alla jag har träffat har skällt en hel del, och dom har väldigt gälla och jobbiga skall. Men det går säkert att träna, det är ju inte så att varenda människa med lapphund bor i hus där ingen kan störas.

 

[Mollsantrollsan]

Mina svenska lapphundar passar väldigt bra in på det du önskar! Lite mer will to please än de finska men ska fortfarande vara okomplicerade familjehundar. Svårare att få tag i än de finska lapphundarna men helt klart värda att vänta på

 

[Spetshunden]

Jag tror att en finsk lapphund skulle trivas utmärkt med det du erbjuder. Det finns ett gäng i mina trakter och dom syns både på Brukshundklubben i olika sporter och som rena familjehundar, verkar lika nöjda oavsett så jag upplever att dom är glada så länge dom får vara med och få en varierande vardag.

Det enda negativa jag har att säga är att alla jag har träffat har skällt en hel del, och dom har väldigt gälla och jobbiga skall. Men det går säkert att träna, det är ju inte så att varenda människa med lapphund bor i hus där ingen kan störas.

Tack! Det låter ju väldigt positivt, och jag kanske inte är fel ute i tanken om en finsk lapphund

Ja, skällandet är jag såklart bredd att få både jobba med, och förmodligen vara beredd att tolerera en del Fördelar och nackdelar med alla raser... Men lite skall kan jag ta, är som sagt van vid spetsar och de flesta har rätt vassa skall.

 

[Malibu_Stacy]

Hej!

Planerar att skaffa hundvalp och funderar på rasval. Är uppvuxen och haft hundar ur rasgrupp 5 (spetsar och urhundar) hela livet och älskar såklart den typen av hund. Tittar nu på finsk lapphund och mittelspitz. Känns som de raserna skulle passa mig, men undrar ibland om jag är är FÖR insnöad på spetshundar. Finns ju massor med andra raser som kanske är minst lika bra? (Enklare också?)

Min prio för hund:
1) Frisk ras utan rasbundna sjukdomar och stabil mentalitet (ej anlag för rädslor, ängslighet aggression osv).

2) Bor i norr, och spenderar gärna tid utomhus, så hunden bör tåla viss kyla.

3) Gärna relativt pigg och aktiv hund, men får gärna krypa upp i knä/säng/soffa och mysa inne också. Vill ha en kelig hund!

4) Helst ingen separationsångest. Kommer inte lämna hunden ensam på dagarna men anser att en (vuxen) hund ska kunna lämnas någon timme ibland om man behöver göra ärenden. (Kan absolut vara träning, men vissa hundägare verkar ju ha stora problem med detta?)

5) Möjlighet att ha hunden lös ibland, åtmistone när den är vuxen och tränad.

Pälsvård är oviktigt (van vid pälsande hundar, men kan tänka mig mer pälsvård eller klippning, tvätt o dylikt om det behövs). Att den skäller lite ibland ser jag inget problem med, även om det såklart är skönt om den inte skäller på allt.

Storlek på hund: liten eller mellanstor.

Om mig: Hundvan. Bor i stor lägenhet på vardagar (stadsmiljö) jobbar hemifrån främst. Reser ibland och har tillgång till hundvakt i familjen. Spenderar nästan all fritid (helger och ledig tid) i hus på landet. Senast haft siberian husky (underbar) men söker nu något liite enklare. Gärna fysik aktivitet ute, men kanske lite mindre sådant än vad husky kräver. Kör gärna drag (hobbynivå) skidor, spark, sparkcykel, cykel. Men inget "måste" om hunden inte gillar det. För min del funkar även skön långpromenad och vanligt "ute-liv". Jagar inte, så ingen jakthund, men närhet till skog, mark ängar mm. Skulle gärna träna hundsporter på låg nivå/hobbynivå (Huskyn var inte så road av sådant alls). Lite "will to please" vore kul, men siktar inte på tävlingsnivå bara för kul skull.

Ett pluss med mindre hund skulle vara att den blir väldigt smidig att ta med överallt, åker bil ofta till hus, vänner, familj mm och tar gärna med mig hunden. Enkelt att fixa hundvakt ibland också, tänker jag. Enkelt att ha i lägenhet ibland osv...

Vad tror ni? Är spetshund typ lapphund, mittelspitz rätt - eller finns det andra lika friska, pigga och robusta hundar som är ännu bättre? Även tittat mot Eurasier, Isländsk fårhund och Keeshoud (fast alla dessa verkar vara mindre vanliga än ovan nämnda). Men nån frisk typ av spaniel?? Jag har inget emot ännu mindre hundraser av knähundstyp heller (bara de är friska och robusta och tål viss aktivitet utomhus även vintertid). Har i övrigt knappt någon erfarenhet själv av andra huntyper.

Kom med förslag och gärna från er som har eller har haft spetshundar (och kanske även haft andra hundtyper också), fast alla tips och synpunkter är välkomna!

Bedlington terrier om du vill prova något nytt Annars tycker jag spetshundarna verkar passande precis som du själv skriver!

 

[Piaff]

Tycker min Welsh corgi pembroke passar in på din beskrivning, de har dessutom lite spets i sig och är lite mindre. De hänger med på allt, pigga och glada, föriga men bra avknapp. Min ligger gärna ute i snö på vintern och gottar sig.

 

[Spetshunden]

Mina svenska lapphundar passar väldigt bra in på det du önskar! Lite mer will to please än de finska men ska fortfarande vara okomplicerade familjehundar. Svårare att få tag i än de finska lapphundarna men helt klart värda att vänta på

Absolut supertrevlig ras! Jag har viss erfarenhet av svensk lapphund (för länge sedan, hade i familjen som barn b.l.a). Tyvärr träffat (+ hört talas om) flera med epilepsi och blir lite orolig för det. Men har hört att man försökt jobba bort det i aveln. Och som som du säger, väldigt ovanliga nu för tiden. Och som sagt, mina "erfarenheter" av rasen ligger långt bakåt i tiden, när de var vanligare. Trevliga och lättsamma hundar - och lite från dessa som jag spanat mot finsk lapphund, just för att jag fått för mig att de är friskare... Men som sagt, jag kan ha fel, svenska kanske är lika friska nu?

 

[Spetshunden]

Bedlington terrier om du vill prova något nytt Annars tycker jag spetshundarna verkar passande precis som du själv skriver!

Oj, ja kul tips på något nytt Aldrig ens tänkt i terrier-banor tidigare, men varför inte? Tack för tipset!

 

[Spetshunden]

Tycker min Welsh corgi pembroke passar in på din beskrivning, de har dessutom lite spets i sig och är lite mindre. De hänger med på allt, pigga och glada, föriga men bra avknapp. Min ligger gärna ute i snö på vintern och gottar sig.

Ja! Också ett bra tips. Har träffat några och de har absolut verkat vara pigga och glada hundar. Kul att höra att de gillar vinter och snö också, det visste jag inte

 

[Roheryn]

Kom med förslag och gärna från er som har eller har haft spetshundar (och kanske även haft andra hundtyper också), fast alla tips och synpunkter är välkomna!

Det är inte så ofta jag rekommenderar "min" ras, men nu känns det faktiskt klockrent: Isländsk fårhund!!

Här hemma (gård på landet) finns två isländska fårhundar, en hane (min dotters) på fem år och en tik (min) på drygt 6 år. Hanen har vi haft sen han var valp och han är en fullständigt underbar hund - glad, kärleksfull, energisk, lekfull, intelligent, lättlärd, påhittig... kunde jag klona honom och ha honom som min hund resten av livet så skulle jag nog göra det . Han är ju som sagt min dotters och har nyligen börjat bo hos henne i lägenhet på deltid, vilket funkat över förväntan bra. På gården är han skällig/vaktig, men inte i lägenheten. Han har dock en liten tendens till separationsångest och även om det numera funkar att lämna honom några timmar så VILL han vara med oss - en väldigt familjekär kelgris som glatt hänger med på alla aktiviteter. Han funkar bra att ha lös och har måttligt viltintresse.

Min tik är en omplaceringshund som jag haft i 1½ år. Hon omhändertogs i ett djurskyddsärende när hon var 4 och har varit avelstik fram till dess, så både träning och socialisering har varit lite eftersatt där, har bl.a. kämpat med rumsrenheten. Hon är en lite mildare hund än hanen, men också otroligt energisk en verkligt atletisk hund - och med samma grundläggande egenskaper. Älskar gos och kel och sitter gärna i knät . Henne kan jag tyvärr inte ha lös - hon har ett lite väl befäst rymmarbeteende och sticker efter vilt om hon får chansen, men jag tänker att sånt har mest med hennes bakgrund att göra. Även hon skäller/larmar när det kör förbi bilar eller om det cirklar rovfåglar över gården (isländska fårhundar ska skydda får/lamm från rovfågelangrepp så hon gör "rätt").

Isländsk fårhund är ju klassad som spets och är kombinerad vall- och gårdshund. Den är röstvallare så skall jobba med skall, vilket man ju får vara medveten om. De skäller såklart inte hela tiden, men har nära till skall vid alla sorters känsloyttringar. Den är, tycker jag, en fantastisk blandning av tuff, självständig spets och mjuk, lyhörd vallhund och jag har nog aldrig känt mig så älskad av en hund som av dessa två!

 

[Piaff]

Ja! Också ett bra tips. Har träffat några och de har absolut verkat vara pigga och glada hundar. Kul att höra att de gillar vinter och snö också, det visste jag inte

Min älskar verkligen vinter! Vill inte komma in om det finns snö. Sen är de mångsidiga, har vänner som tävlar på hög nivå i både agility, lydnad, nosework osv. Min följer gärna med på ridtur, lös, och håller lätt jämna steg med hästen. Lätt att ha lös! Han drar inte på vilt alls.

 

[Spetshunden]

Det är inte så ofta jag rekommenderar "min" ras, men nu känns det faktiskt klockrent: Isländsk fårhund!!

Här hemma (gård på landet) finns två isländska fårhundar, en hane (min dotters) på fem år och en tik (min) på drygt 6 år. Hanen har vi haft sen han var valp och han är en fullständigt underbar hund - glad, kärleksfull, energisk, lekfull, intelligent, lättlärd, påhittig... kunde jag klona honom och ha honom som min hund resten av livet så skulle jag nog göra det . Han är ju som sagt min dotters och har nyligen börjat bo hos henne i lägenhet på deltid, vilket funkat över förväntan bra. På gården är han skällig/vaktig, men inte i lägenheten. Han har dock en liten tendens till separationsångest och även om det numera funkar att lämna honom några timmar så VILL han vara med oss - en väldigt familjekär kelgris som glatt hänger med på alla aktiviteter. Han funkar bra att ha lös och har måttligt viltintresse.

Min tik är en omplaceringshund som jag haft i 1½ år. Hon omhändertogs i ett djurskyddsärende när hon var 4 och har varit avelstik fram till dess, så både träning och socialisering har varit lite eftersatt där, har bl.a. kämpat med rumsrenheten. Hon är en lite mildare hund än hanen, men också otroligt energisk en verkligt atletisk hund - och med samma grundläggande egenskaper. Älskar gos och kel och sitter gärna i knät . Henne kan jag tyvärr inte ha lös - hon har ett lite väl befäst rymmarbeteende och sticker efter vilt om hon får chansen, men jag tänker att sånt har mest med hennes bakgrund att göra. Även hon skäller/larmar när det kör förbi bilar eller om det cirklar rovfåglar över gården (isländska fårhundar ska skydda får/lamm från rovfågelangrepp så hon gör "rätt").

Isländsk fårhund är ju klassad som spets och är kombinerad vall- och gårdshund. Den är röstvallare så skall jobba med skall, vilket man ju får vara medveten om. De skäller såklart inte hela tiden, men har nära till skall vid alla sorters känsloyttringar. Den är, tycker jag, en fantastisk blandning av tuff, självständig spets och mjuk, lyhörd vallhund och jag har nog aldrig känt mig så älskad av en hund som av dessa två!

Åh! Låter som att du har helt underbara hundar Tack så jättemycket, låter som en mycket intressant hundras som säkert skulla passa mig, ska kika nämare på den. Tror de är lite ovanliga, men ser att det finns några valpar ute i landet via SKK's sida.

 

[Spetshunden]

Min älskar verkligen vinter! Vill inte komma in om det finns snö. Sen är de mångsidiga, har vänner som tävlar på hög nivå i både agility, lydnad, nosework osv. Min följer gärna med på ridtur, lös, och håller lätt jämna steg med hästen. Lätt att ha lös! Han drar inte på vilt alls.

Så kul, exakt sådana lite "otippade" tips jag hoppades på med denna tråd, att vidga vyerna lite. Har kollat och läst lite på nätet också, verkligen jättesöta, och verkar helt klart mer robusta och pigga än vad jag nog hade tänkt på innan

 

[Piaff]

Så kul, exakt sådana lite "otippade" tips jag hoppades på med denna tråd, att vidga vyerna lite. Har kollat och läst lite på nätet också, verkligen jättesöta, och verkar helt klart mer robusta och pigga än vad jag nog hade tänkt på innan

Robust är verkligen ett bra ord att beskriva dem med! Vi har haft schäfrar i familjen innan och när jag skulle ha egen hund ville jag ha lite liknande men inte lika mycket av allt.

 

[Malibu_Stacy]

Oj, ja kul tips på något nytt Aldrig ens tänkt i terrier-banor tidigare, men varför inte? Tack för tipset!

Det är en väldigt mild terrier, tänk blandning mellan terrier och vinthund. Hänger med på det mesta men är inte krävande. Pälsen kan man hålla lite kortare än vid utställning, så det blir mer en sportig look. En underskattad ras tycker jag!

 

[Sol]

Finsk lapphund låter passande förutom att de typ inte alls har något drag i sig så en sådan blir kanske mer "lunka-med-hund" än draghund. Min är inte särskilt skällig. Larmar, men slutar på stoppsignal. Antagligen ett undantag, har förstått att de generellt kan vara rätt så skälliga.

Jag har både samojed och finsk lapphund och jag uppskattar båda två. Samojeden är självständigare och är svårare med att ha lös. Kräver mer motivering än lapphunden vid träning.

 

[machafuko]

Jag har haft med spetsar att göra i stora delar av livet och är också en spetsmänniska i grunden även om jag nu ”funnit kärleken” i tollare. Men tycker att finsk lapphund passar på en del av det du skriver, bortsett från att de som andra nämnt kanske inte är jättebenägna att dra, av de jag träffat. Upplever de också som skälliga. Eurasier har jag haft (på prov ett halvår endast), men också varit dagmatte under längre perioder till fler och min uppfattning är att de generellt blir lite väl mycket sällskapshund, visst finns aktivare individer men är man något så när på aktiv så känns det som en större chansning än om man tittar åt t.ex. svensk lapphund eller samojed. Samojeder har jag också haft hemma och den erfarenhet jag haft där är att alla varit trevliga lite flamsiga prickar. Det kanske bara var de jag träffat, vilket ändå är ett gäng, men de har lite känts som spetsarnas spetsmotsvarigher till Flatcoatens clown

Keeshound har jag träffat några, och haft två som daghundar även här, gemensamt för de var väl att båda hade det svårt med att vara ensamma. Tolkade ägarna, som kunde rasen bättre, som att det inte var en ovanlig problematik i rasen och det är väl vad jag upplevde även hos Eurasier, dvs inte en helt ovanlig problematik. Vad det sen beror på låter jag vara osagt

 

[Sel]

Om du kikar på corgi tycker jag den svenska västgöten är en given kandidat också! Kanske inte för drag, men i övrigt!

Jag som också älskar spets och urhundar älskar även käcka terriers. Kan visserligen behöva täcke, men australiensk, norfolk och andra mer välpälsade klarar sig fint i vinter och snö så länge man är rörlig. Det gjorde även min JRT, men vill du inte ha för skarp jakt är det nog inte rätt ras. Supersportiga och roliga att träna med är de dock!

 

[Spetshunden]

Finsk lapphund låter passande förutom att de typ inte alls har något drag i sig så en sådan blir kanske mer "lunka-med-hund" än draghund. Min är inte särskilt skällig. Larmar, men slutar på stoppsignal. Antagligen ett undantag, har förstått att de generellt kan vara rätt så skälliga.

Jag har både samojed och finsk lapphund och jag uppskattar båda två. Samojeden är självständigare och är svårare med att ha lös. Kräver mer motivering än lapphunden vid träning.

Ja precis, den behöver ju absolut inte "dra" som en draghund, mer hänga med på en tur ifall den tycker att det är kul Men det är inget måste med drag. Har ju en del utrustning kvar från draghunden och har tidigare "kört" en del med andra mindre spetsar tex gråhund, och såklart blir det inte drag på samma sätt, men oftast brukar de tycka det är rätt kul att springa. Känner nog större intresse att kunna träna den att vara lös och att "hänga med" på olika saker och aktiviteter utomhus, och gärna lite mer hundsport och mental träning också. Haha, låter på många här som att skällandet helt klart kan vara den stora nackdelen/utmaningen med lapphunden

 

[Sol]

Ja precis, den behöver ju absolut inte "dra" som en draghund, mer hänga med på en tur ifall den tycker att det är kul Men det är inget måste med drag. Har ju en del utrustning kvar från draghunden och har tidigare "kört" en del med andra mindre spetsar tex gråhund, och såklart blir det inte drag på samma sätt, men oftast brukar de tycka det är rätt kul att springa. Känner nog större intresse att kunna träna den att vara lös och att "hänga med" på olika saker och aktiviteter utomhus, och gärna lite mer hundsport och mental träning också. Haha, låter på många här som att skällandet helt klart kan vara den stora nackdelen/utmaningen med lapphunden

Ja, min lapphund ramlade lite ner i mitt knä. Inget jag hade planerat för och inte en ras jag öht hade övervägt men såhär i efterhand måste jag ändå säga att det är en väldigt rolig och skön ras. Väldigt följsam och lätt att arbeta med. Skällande kan vara ett minus, men jag drog tydligen en vinstlott.