Hur gör folk för att trivas i en långvarig relation?

Jag vet inte varför min relation funkar. Jag kan ha tankar om varför jag tycker att det funkar jag vet inte om partner skulle svara likadant, antagligen inte

Jag trivs för att vi båda har gott om utrymme i relationen på alla möjliga sätt.
 
@Milosari Jag lever ju rätt så normbrytande i mångt och mkt, jag är med på vad du menar :) Jag har ett stort behov av egentid och space överlag. När jag var sambo upplevde jag att det funkade då jag alltid jobbat skift. Min sambo jobbade dagtid, så jag fick mkt egentid trots allt. Däremot slutade det ju att fungera när det började barka åt skogen och ju mer panik min sambo fick över att inte kunna kontrollera mig så ja...

Däremot skulle jag aldrig kunna tänka mig att jag kan stå ut med att vara sambo och ha samma arbetstider som min partner. Hujeda mig. Då måste jag ha sommarstuga :o
Jag har aldrig haft möjlighet att på riktigt bygga ett boende ihop med nån, dvs sköta om hus/gård och göra saker ihop för det gemensamma. Jag inbillar mig i vart fall att jag skulle vilja prova det innan jag avfärdar iden. Men jag är inte sugen på nåt sånt så länge relationen inte känns hållbar.


Det du tidigare skrev ang att köra över sin partner så känner jag tyvärr igen mig i det. Inte med nuvarande hittills, men i tidigare relationer är det tyvärr vad som sker när jag tappar lite respekt för den jag lever med pga olika saker. Jag orkar inte hålla på att dadda med vuxna människor. Det känns ojämlikt och avtändande och plockar fram det sämsta hos mig.
 
Nej men sådan är Normen, att när det blir Seriöst så ska man bo ihop. Kanske är jag inte behörig att svara på inlägget eftersom jag inte tillhör de som lyckats ha en långvarig relation, men jag tänker att det kan vara bra med input från någon som valt att leva aningen annorlunda. Det kan vara ett aktivt val det här med att vara särbo, det behöver inte vara en övergående fas. Men det krävs ju att båda är införstådda med det.
Jag reagerade över att du skrev som om det är pga påtvingad följsamhet mot normativ heterotvåsamhet som @_Taggis_ tröttnar på sina relationer. Jag tolkar det inte som att det är där knuten ligger i hennes fall.
 
Nej men sådan är Normen, att när det blir Seriöst så ska man bo ihop. Kanske är jag inte behörig att svara på inlägget eftersom jag inte tillhör de som lyckats ha en långvarig relation, men jag tänker att det kan vara bra med input från någon som valt att leva aningen annorlunda. Det kan vara ett aktivt val det här med att vara särbo, det behöver inte vara en övergående fas. Men det krävs ju att båda är införstådda med det.
Jamen jag har inget att invända mot det, orkade bara inte radera allt utom ditt förslag om särbo för att markera att det var det jag svarade på.

Jag håller helt med om det där med Stigen man måste vandra med sina relationer och där sambo är en station man ska markera.
 
Jag reagerade över att du skrev som om det är pga påtvingad följsamhet mot normativ heterotvåsamhet som @_Taggis_ tröttnar på sina relationer. Jag tolkar det inte som att det är där knuten ligger i hennes fall.
Nej det är därför jag har tröttnat. Kontentan är inte att man ska leva mitt liv utan att man kan se över andra saker utöver val av partner.

Sen tror jag att man lurar sig själv om man tror att man inte påverkas (och stressas?) av normen. TS kanske klarar sig bra, men tydligen har behovet funnits hos tidigare partners?
 
Nej det är därför jag har tröttnat. Kontentan är inte att man ska leva mitt liv utan att man kan se över andra saker utöver val av partner.

Sen tror jag att man lurar sig själv om man tror att man inte påverkas (och stressas?) av normen. TS kanske klarar sig bra, men tydligen har behovet funnits hos tidigare partners?
Jag tänker nog i just den här tråden att normer kring förållanden inte verkar vara det större problemet. Det i sig säger ingenting om personen upplever normskav eller inte.
 
Vad intressant att så många upplever att självständighet hos kvinna ses som problematiskt.

Jag känner inte igen mig i det. Och ser inte heller att mina vänner som är starka och självständiga skulle behöva ha relationsproblem pga det.

För egen del är det ngt män brukar lyfta som ngt bra med mig.
Klart det funnits någon man varit på en dejt med som man inser helst vill ha ngt vackert och tyst att visa upp. Men det är inte många som liksom passerat första screening som är såna.

Min famil har haft många starka kvinnor som varit de som hållit ihop allt. Med män som uppskattat deras styrka.
Här hemma är vi två starka personligheter. Men sambon säger att jag nog är mentalt starkast och ser bara positivt i att jag pallar mkt, är istadig, intelligent, har socialt nätverk utan honom, kan sköta mitt, är bättre än honom på vissa saker(vilket han ju är på annat).

Jag är givetvis medveten om att problemet finns. Har haft några såna i bekantskapskretsen genom åren. Men hoppades/hoppas det var/är mindre vanligt.
 
Jag tänker nog i just den här tråden att normer kring förållanden inte verkar vara det större problemet. Det i sig säger ingenting om personen upplever normskav eller inte.
Och jag tänker att det är upp till TS att avgöra huruvida hon direkt eller indirekt påverkas, och vilken eventuell betydelse det kan ha.

Men igen, jag använde mitt liv som ett exempel. Jag menar verkligen inte att jag och TS har samma ”problem”. Om man ens kan kalla det problem. Orsak är kanske ett bättre ord?
 
Jag vet inte hur det är för dig, men jag är övertygad om att den allra vanligaste anledningen till att kvinnor lessnar på sina relationer är pga ojämställdhet och att många män är mansgrisar. Då kommer det ligga och skava eftersom man inte blir respekterad fullt ut.

Exemplen i tråden om män som inte gillar självständiga kvinnor är ju typexempel. I en jämställd relation med en icke-mansgrisig man så kan aldrig självständighet vara ett problem.
 
Jag vet inte hur det är för dig, men jag är övertygad om att den allra vanligaste anledningen till att kvinnor lessnar på sina relationer är pga ojämställdhet och att många män är mansgrisar. Då kommer det ligga och skava eftersom man inte blir respekterad fullt ut.

Exemplen i tråden om män som inte gillar självständiga kvinnor är ju typexempel. I en jämställd relation med en icke-mansgrisig man så kan aldrig självständighet vara ett problem.

Jag håller med dig i sak men kan inte beskylla mina partners för att vara/ha varit uttalade mansgrisar. Såna typer blir jag helt enkelt inte intresserad av. Däremot kan jag villigt erkänna att åtminstone 3 av 4 av dem levt i medvind som det priviligierade könet i samhället och bara inte ens reflekterat över det, okunnighet helt enkelt. För varför ska en gå runt och fundera över könsroller när en är på den vinnande sidan sas? Tror att det är jättevanligt bland män överlag.
När vi diskuterat feminism och genusordning så har de fått upp ögonen för verkligheten, men de flesta som haft en förmåga att reflektera över saker har varit hyfsat överens om att det är tokigt fördelat i samhället.
 
Jag håller med dig i sak men kan inte beskylla mina partners för att vara/ha varit uttalade mansgrisar. Såna typer blir jag helt enkelt inte intresserad av. Däremot kan jag villigt erkänna att åtminstone 3 av 4 av dem levt i medvind som det priviligierade könet i samhället och bara inte ens reflekterat över det, okunnighet helt enkelt. För varför ska en gå runt och fundera över könsroller när en är på den vinnande sidan sas? Tror att det är jättevanligt bland män överlag.
När vi diskuterat feminism och genusordning så har de fått upp ögonen för verkligheten, men de flesta som haft en förmåga att reflektera över saker har varit hyfsat överens om att det är tokigt fördelat i samhället.

Jag tänker att man är ganska världsfrånvänd om man inte ser problemet och reflekterar/reflekterat över det. Jag har svårt för andra män som förminskar, förvanskar och inte har observerat orättvisorna. De som låtsas att de inte sett och nu ”fått upp ögonen” känns antingen inte trovärdiga eller ens medelbegåvade. Att ens tänka tanken ”jag är på vinnande sidan så varför bry sig?” är helt whacked. Jag ser inte på något vis att jag eller vi är vinnare på att medmänniskor av olika kön har så olika förutsättningar.

Det är tyvärr som du säger ganska vanligt, ganska förbluffande och ganska oklädsamt.
 
@sjoberga Visst är det oklädsamt och allt det du säger, men jag tror inte det är så svartvitt. Det finns ju faktiskt människor som bara glider genom livet, att glida förbi detta känns inte speciellt svårt det heller om en inte reflekterat så mkt över genusfrågor, orättvisor generellt osv. Om en inte kommer från en miljö där det reflekteras över sånt så tror jag faktiskt att det kan vara så enkelt.
Gör det mig frustrerad? Ja givetvis. Det är så förbannat oattraktivt minst sagt. Men världen är ju i mångt och mkt oattraktiv. Jag älskar inte alla delar av verkligheten och jag har inte alltid älskat alla delar av mina partners. Men jag tänker att det viktiga måste ju ändå vara hur en förhåller sig till fakta och den verklighet en får upp ögonen för.
 
@sjoberga Visst är det oklädsamt och allt det du säger, men jag tror inte det är så svartvitt. Det finns ju faktiskt människor som bara glider genom livet, att glida förbi detta känns inte speciellt svårt det heller om en inte reflekterat så mkt över genusfrågor, orättvisor generellt osv. Om en inte kommer från en miljö där det reflekteras över sånt så tror jag faktiskt att det kan vara så enkelt.
Gör det mig frustrerad? Ja givetvis. Det är så förbannat oattraktivt minst sagt. Men världen är ju i mångt och mkt oattraktiv. Jag älskar inte alla delar av verkligheten och jag har inte alltid älskat alla delar av mina partners. Men jag tänker att det viktiga måste ju ändå vara hur en förhåller sig till fakta och den verklighet en får upp ögonen för.

Det är mer att ju äldre man blir, desto mer osannolikt verkar det vara att man missat skiten. Nu när jag själv är äldre är det mest tröttsamt med män i min ålder som ”vaknar” upp även om jag kan hålla med om att sent uppvaknande trots allt är bättre än mansgris in i döden. Det är skillnad om det är en nyligen vuxen som börjar förstå hur det fungerar.

Och ja, jag träffar dessa människor många gånger om året, så du har helt rätt i att de fortfarande är vanliga.
 
@sjoberga Detta handlar om "grabbar" dvs under 25 år i den åldern diskussionerna uppkommit. I ett fall var han 31, och min frustration över det faktum desto större.
 
Vill du ha ett sånt förhållande då?
Jag är likadan lyckas aldrig stanna hos någon år efter år och därför byter jag kille när förälskelsen tagit slut eller något år efter och ser inget fel i det. Jag behöver ingen man i min vardag.
 
Har inte läst alla svaren men jag trivs i relationen med min man för att jag helt och håller kan vara mig själv med honom. Vi kan prata, göra roliga saker, gräla osv och det är okej. Vi har samma grundsyn på livet (inte intresserade av karriär och statusprylar - jobba gör man för att leva, samma politiska åsikter på det stora hela, båda sätter familjen i centrum osv) och vi har lite liknande intressen på vissa bitar. Han är dock ointresserad av hästar men respekterar och stöttar mitt och dotterns hästintresse. En annan sak är att vi båda trivs med att vara ensamma. Vi behöver inte umgås hela tiden utan båda förstår och respekterar att den andre trivs med att göra saker på egen hand eller bara vara ensam hemma.

Sedan tycker jag att man måste komma ihåg att det går upp och ner i relationer. Vi har varit ihop i sexton år och haft ett par dippar. Jag är glad att vi tagit oss igenom dem och hållit ihop.
 
Vill du ha ett sånt förhållande då?
Jag är likadan lyckas aldrig stanna hos någon år efter år och därför byter jag kille när förälskelsen tagit slut eller något år efter och ser inget fel i det. Jag behöver ingen man i min vardag.

Ett vilket sorts förhållande?
Ja jag skulle gärna vilja ha ett förhållande som jag trivs i och gärna kan känna att jag vill leva mitt liv i. Men jag vill inte leva i ett långt förhållande bara för sakens skull, därför har jag ju haft ganska lätt för att lämna. Mina funderingar handlar främst om det är möjligt att kombinera.
 
Jag håller med dig i sak men kan inte beskylla mina partners för att vara/ha varit uttalade mansgrisar. Såna typer blir jag helt enkelt inte intresserad av. Däremot kan jag villigt erkänna att åtminstone 3 av 4 av dem levt i medvind som det priviligierade könet i samhället och bara inte ens reflekterat över det, okunnighet helt enkelt. För varför ska en gå runt och fundera över könsroller när en är på den vinnande sidan sas? Tror att det är jättevanligt bland män överlag.
När vi diskuterat feminism och genusordning så har de fått upp ögonen för verkligheten, men de flesta som haft en förmåga att reflektera över saker har varit hyfsat överens om att det är tokigt fördelat i samhället.
Jag har ganska låg tröskel för mansgrisighet. Och hur kan det inte vara mansgrisigt när mannen inte fixar kvinnans självständighet? Det är ju jättesunkigt även om dessa män såklart kan vara fullt vettiga på andra sätt.
 
Jag har ganska låg tröskel för mansgrisighet. Och hur kan det inte vara mansgrisigt när mannen inte fixar kvinnans självständighet? Det är ju jättesunkigt även om dessa män såklart kan vara fullt vettiga på andra sätt.
Jag håller ju med dig. Men hur troligt är det att det här är svaret på @_Taggis_ funderingar om hon inte ser saker som mansgrisighet och om bristande feministiska insikter inte stör henne?
 

Liknande trådar

Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
18 075
Senast: Whoever
·
Relationer I morgon ska jag träffa en person som är genomsnäll... eller nåt. Jag har träffat personen tidigare vid några tillfällen och trots...
15 16 17
Svar
323
· Visningar
19 362
Senast: Shaggy
·
Relationer Hej! En situation som känns som ett svek för mig men som jag måste få hjälp med att reda ut annars känns det som att vår relation är...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
8 867
  • Artikel
Dagbok Fan vad svårt det ska vara att vara vuxen. Blir det någonsin "smooth sailing"? Jag blir så himla less. Igår gjorde sambon slut med mig...
2
Svar
21
· Visningar
2 695
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 17
  • Annonsera mera VII
  • Ridskoleryttare

Omröstningar

Tillbaka
Upp