Hur ska jag hjälpa/bemöta min 8-åring?

Bukefalos 30 år!

Idag ringde BUP och meddelade att hon inte längre står i kö för utredning för att
1. hon funkar så bra i skolan.
2. hon är för arg.

Blev så ställd att jag knappt visste vad jag skulle säga. Argumenterade naturligtvis emot, dels att skolan har noll koll och hade förmodligen inte ens märkt om dottern uteblev en vecka. Och att hon är arg. Jotack, vi vet, det är ju det vi vill ha hjälp med :cautious:


Tycker du ska kontakta patientnämnden i er region för att få hjälp att klaga på vården. Står om det en bit ner på denna sidan.

https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/om-du-inte-ar-nojd/om-du-inte-ar-nojd-med-varden/
 
Jag vet inte var ni bor någonstans men i västra götalandsregionen finns något som heter Ungas psykiska hälsa (UPH), där man kan få hjälp om BUP inte tycker att det är ”tillräckligt illa”, de är toppen, ringer upp för första rådgivningssamtal inom 72 h och har flera grupper för både barn och föräldrar kring bland annat oro, ångest eller utagerande beteende. Kanske finns det något liknande hos er?

Vi tillhör region Jönköping. Här är motsvarande barn- och ungdomshälsan, kallas En väg in. Det är där man börjar och det är de jag kämpat med i fem års tid för att ens få komma till BUP. Det finns säkert bra folk där men de vi träffat borde definitivt göra något annat. Precis som de vi träffat på BUP.

Träffade i alla fall familjebehandlaren i måndags igen, han har pratat med soc-handläggarna så nu ska de ha ett samråd nästa vecka kring eventuell placering för henne. Vi kan ju verkligen inte hjälpa henne, det spelar ingen roll hur vi vänder ut och in på oss så blir inget bättre.
 
Det är helt uppåt väggarna fel. Det är allmänt känt (eller borde vara det vid det här laget) att flickor med ADHD håller ihop i skolan bättre och sedan kan de inte hantera det längre hemma då det rinner över. Stackars din flicka och stackars er.

Är privat utredning ett alternativ? Det finns mycket utbildningar och böcker att fördjupa sig i under tiden för att kunna hantera en del hemma i väntan på hjälp. Jag har en tjej på 7 år med ADHD men som fick diagnos ganska tidigt och känner precis igen symtombilden.
 
Fick SMS från våra handläggare idag, vi ska ha ett möte nästa vecka. Tydligen föreslår de placering och nu ska det planeras för det.
Jättekluvet. Det är ju det vi och dottern bett om men ändå känns det väldigt vemodigt nu. Att inte klarat av det. Att kanske svika den lilla flickan som bor i den arga. Samtidigt MÅSTE något hända. Hoppas att det kan bli en vändning.
 
Fick SMS från våra handläggare idag, vi ska ha ett möte nästa vecka. Tydligen föreslår de placering och nu ska det planeras för det.
Jättekluvet. Det är ju det vi och dottern bett om men ändå känns det väldigt vemodigt nu. Att inte klarat av det. Att kanske svika den lilla flickan som bor i den arga. Samtidigt MÅSTE något hända. Hoppas att det kan bli en vändning.

Förstår dig till 100% att du känner dig kluven till placering. Men det behöver inte vara för alltid. Bara för att få ett ordentligt avbrott och förhoppningsvis har det god effekt.
 
Fick SMS från våra handläggare idag, vi ska ha ett möte nästa vecka. Tydligen föreslår de placering och nu ska det planeras för det.
Jättekluvet. Det är ju det vi och dottern bett om men ändå känns det väldigt vemodigt nu. Att inte klarat av det. Att kanske svika den lilla flickan som bor i den arga. Samtidigt MÅSTE något hända. Hoppas att det kan bli en vändning.
Säger som @Ajda
en placering behöver inte vara för alltid, och det kan vara detta som gör att ni kan ha en fungerande relation mellan er. Samtidigt är det klart att det känns och särskilt nu när ni fått besked om att frågan aktualiseras, det blir på riktigt.
 
Fick SMS från våra handläggare idag, vi ska ha ett möte nästa vecka. Tydligen föreslår de placering och nu ska det planeras för det.
Jättekluvet. Det är ju det vi och dottern bett om men ändå känns det väldigt vemodigt nu. Att inte klarat av det. Att kanske svika den lilla flickan som bor i den arga. Samtidigt MÅSTE något hända. Hoppas att det kan bli en vändning.
Känns så skevt att ni får placering innan BUP ens behagar hjälpa till!

Sen tycker jag inte alls placering är fel.
Men så trist att ni inte fått typ någon hjälp alls innan det kommer upp som alternativ.
 
Jag har ett jobb som innebär att vi måste stötta familjer att få in barn på BUP. Vår organisation finns i flera olika städer. I min erfarenhet är BUPs arbete under all kritik idag. Jobbade under flyktingkrisen och på den tiden var 1 linjen, en väg in och alla de forumen mycket bättre. Har uppriktigt sagt blivit chockad hur undermåligt det är idag. Jag är inte förvånad att den riktiga hjälpen kommer från socialtjänsten som brukar göra ett jättebra jobb.

Tror det blir super med placering om familjehemmet är bra. Många av de förstärkta familjehemmen är riktigt bra. Se det som att din dotter får fler trygga vuxna kring sig. Eftersom det är en sol placering kommer ju ni som föräldrar fortfarande vara högst delaktiga i hennes liv. Tråkigt att det ska behöva gå så lång tid innan ni får hjälp bara. Folkhemmet är trasigt
 
Vi tillhör region Jönköping. Här är motsvarande barn- och ungdomshälsan, kallas En väg in. Det är där man börjar och det är de jag kämpat med i fem års tid för att ens få komma till BUP. Det finns säkert bra folk där men de vi träffat borde definitivt göra något annat. Precis som de vi träffat på BUP.

Träffade i alla fall familjebehandlaren i måndags igen, han har pratat med soc-handläggarna så nu ska de ha ett samråd nästa vecka kring eventuell placering för henne. Vi kan ju verkligen inte hjälpa henne, det spelar ingen roll hur vi vänder ut och in på oss så blir inget bättre.
Men har du/ni fått någon hjälp alls innan de nu föreslår placering?

Jag tänker dels utredning etc gällande dottern, men kanske ännu mer stöd och utbildning till er som hjälp i er så svåra föräldraroll. (Utifrån vad jag minns av vad du har skrivit över tid, finns det väl inget skäl att tro att det här handlar om att du skulle ha bristande föräldraförmåga. Du har ett barn som har det svårt och är svår. Men jag har lite orosfunderingar kring pappan, vilket kan vara helt fel.)
 
Men har du/ni fått någon hjälp alls innan de nu föreslår placering?

Jag tänker dels utredning etc gällande dottern, men kanske ännu mer stöd och utbildning till er som hjälp i er så svåra föräldraroll. (Utifrån vad jag minns av vad du har skrivit över tid, finns det väl inget skäl att tro att det här handlar om att du skulle ha bristande föräldraförmåga. Du har ett barn som har det svårt och är svår. Men jag har lite orosfunderingar kring pappan, vilket kan vara helt fel.)

Nej, ingen konkret hjälp. Jag har läst in mig på Cope på nätet, vi har fått titta på föreläsningar på nätet om lågaffektivt bemötande, de har påstått att hon är högkänslig. De ville att vi skulle gå någon utbildning som hette Affekt, exmaken försökte anmäla sig men de återkopplade aldrig så då tröttande vi.

Nu tycker BUP att de gjort allt de kan då de skrivit ut stämningsstabiliserande medicin och låter henne träffa en psykolog med ojämna mellanrum.

Pappan har steppat upp sedan skilsmässan och tar sin föräldraroll på största allvar. Hans särbo har god hand med dottern, hon jobbar i vården och engagerar sig mycket också.
Vi har en bra dialog jag och exmaken och samarbetar bra kring det här.
Men vi känner båda två att vi inte klarar av det längre.
 
Lite komiskt att du svarar på den här gamla tråden just idag. Letade själv upp den häromdagen för att minnas lite hur och när saker hände.
Det har gått käpprätt åt skogen. Vi har sökt åtskilliga gånger hos barn- och ungdomshäldan, men aldrig fått någon riktig hjälp. (Mest för att skolan funkar…)
Situationen hemma har sakta blivit värre och värre. Jag får stryk, lillasyster får stryk och materiella saker slås sönder.
I julas särade vi på barnen för bådas skull, de byter fortfarande varannan vecka men vi har en i taget.
Vi sökte hjälp igen, jag rår inte på henne längre. Hon är lika lång som jag nu och jag kan inte freda mig längre. BUH ville att vi skulle gå en föräldrautbildning, Affekt. Jag ville bara ta livet av mig.
BUH skickar orosanmälan till SOC för att jag fått bli fysisk med dottern när hon hotade att döda mig och lillasyster. Dottern börjar skära sig, slutar äta och sover knappt. Och efter att de fått in orossamtal från skolan för lillasysters säkerhet när hon kommit blåslagen till skolan kom vi äntligen till BUP. Där ska dottern försöka prata med en läkare som knappt tar sig fram på svenska. Läkaren skriver ut medicin som ska stabilisera hennes humör, och sömnmedicin. Mediciner som jag ska hämta ut och introducera för henne. Ingen på BUP har berättat om medicinen eller vad den är bra för, utan det får jag försöka med. Hon hatar ju mig så medicinen hamnar väldigt ofta kastad i väggen.
Vid det här laget står vi i kö till utredning. På BUP kan kötiden vara ett år (!!!!), men hos privat aktör något kortare, vilket vi godtar.

Vid det här laget kryper det ju också fram att det finns svårigheter i skolan med fokus, störningar osv som skolan inte sett innan.

SOC inleder en utredning och vill inledningsvis att jag ska gå en kurs ”tryggare barn” för de verkar tro att jag slår henne. De inser nog snart att våra problem ligger lite bortom en föräldrautbildning och skickar oss till familjebehandlare.

Under den här tiden hinner hon hota att knivhugga mig när jag sover, hon hotar att bränna ner huset. Hon har sönder elektronik och inredning för runt 50 000 hemma hos mig.
Häromnatten väckte hon sin pappa, arg för att hon inte kunde sova. Kastade grejer, hotade att döda osv. Den dagen fick vi ett akut möte med BUP som inte kan göra något utan rådde oss att ringa polis och ambulans (!?!) när det hände igen.
De pratade dock med henne och hon lovade att ta sin stämningsstabiliserande medicin.

Idag (!) har vi haft ett första möte med en familjebehandlare, en väldigt bra karl, verkar det som, den första som verkar ta oss på allvar. Hoppas han kan hjälpa oss med situationen och att det blir en utredning ang NPF snart, för nu börjar jag bli rätt urlakad.
Jag blir så himla frustrerad när jag läser detta. Tycker din beskrivning liknar (även om det inte har varit i närheten av så våldsamt) ett närstående barn till mig. Funkar skitbra med vänner och i skolan men kraschade totalt hemma. Efter utredning med autism och ADHD som resultat, medicin även för sömnen, psykologstöd och familjebehandlare (också skilda föräldrar) är det all skillnad i världen. Det kanske inte alls är så i erat fall men att ni inte ens får hjälp är ju fruktansvärt.
 
Idag ringde BUP och meddelade att hon inte längre står i kö för utredning för att
1. hon funkar så bra i skolan.
2. hon är för arg.

Blev så ställd att jag knappt visste vad jag skulle säga. Argumenterade naturligtvis emot, dels att skolan har noll koll och hade förmodligen inte ens märkt om dottern uteblev en vecka. Och att hon är arg. Jotack, vi vet, det är ju det vi vill ha hjälp med :cautious:

Det här gör mig så oändligt ledsen. Som om det enda viktiga i livet är att fungera (typ) i skolan. Som att inget annat spelar någon roll. Att dessutom använda att hon har för MYCKET symptom som argument för att inte utreda gör det ju bara helt obegripligt.

Har tyvärr inga råd att ge, men tänker på er!
 
Möte med våra handläggare på soc idag. De letar redan ett lämpligt familjehem, även om beslutet måste klubbas formellt i socialnämnden också, men de brukar gå på handläggarnas linje. Så himla sorgligt men jag vet ju att det är rätt. De bokar ett möte troligen nästa vecka så ska de berätta det för dottern.

Blir också så besviken på skolan som tydligen rapporterat till både BUP och soc om en ”mönsterelev, allt går så bra, det är inga problem alls.”
När dottern behöver skärmar kring sin bänk, lurar i öronen, är tillåten att ta pauser och gå ut, hon är befriad från läxor osv, men ändå tycker skolan att ALLT ÄR BRA. Det försvårar ju alla former av insatser, utredningar och hjälp. Blir så trött :(
 
Usch så dåligt av skolan. Samhället har verkligen svikit er familj på så många sätt. Jag hade bett om att få prata med den som skrivit utlåtandet. Tror dem att den gör din dotter en otjänst om den skriver något sen uppfattar som negativt till socialtjänsten?

Vill också förtydliga att jag på intet sätt betvivlar er föräldraförmåga när jag skriver att jag tror det kan bli bra med familjehem.

Men prata med skolan. Är de inte sanningsenliga ställer det ju till det vid även psykologiska utredningar. Det stoppar ju verkligen din dotter att få de insatser hon behöver även när hon blir äldre. Rätt gymnasium t.ex
 
Usch så dåligt av skolan. Samhället har verkligen svikit er familj på så många sätt. Jag hade bett om att få prata med den som skrivit utlåtandet. Tror dem att den gör din dotter en otjänst om den skriver något sen uppfattar som negativt till socialtjänsten?

Vill också förtydliga att jag på intet sätt betvivlar er föräldraförmåga när jag skriver att jag tror det kan bli bra med familjehem.

Men prata med skolan. Är de inte sanningsenliga ställer det ju till det vid även psykologiska utredningar. Det stoppar ju verkligen din dotter att få de insatser hon behöver även när hon blir äldre. Rätt gymnasium t.ex
Rätt gymnasium?
 
Ja, där de har möjlighet till anpassad undervisning. Det är ju omänskligt för dottern att ha det som hon har det nu där arbetsdagen tar så mycket energi att hon kollapsar när hon kommer hem. Arbetsdagen ska ju lämna kvar tillräckligt med energi för en meningsfull fritid. Det kommer inte ett vanligt gymnasium göra
 
Ja, där de har möjlighet till anpassad undervisning. Det är ju omänskligt för dottern att ha det som hon har det nu där arbetsdagen tar så mycket energi att hon kollapsar när hon kommer hem. Arbetsdagen ska ju lämna kvar tillräckligt med energi för en meningsfull fritid. Det kommer inte ett vanligt gymnasium göra

Tänker du anpassad gymnasieskola? Det behöver man väl ha en IF för att gå på?
 

Liknande trådar

  • Mensskydd för barn
  • Sommarlovsbingo, tips sökes
  • När har era barn börjat gå hem från skolan själva?
  • Ryggsäck till första klass

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Valvaka!
  • Vad ska min son betala?
  • Vad gör vi? Del CCXXXVII

Barn

Hund

  • Att vara en usel hundförare/tränare
  • Valpkull!

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp