Inavel (utbruten från Oseriös avel hösten 2018)

En annan sak som intresserar mig personligen är Embarkresultaten för anlag för baksporrar.
Det dyker upp då och då inom rasen, om än sällsynt.

I USA där rasen kommer ifrån och har största andelen hundar, där tar dom helt enkelt bara bort baksporrar. Utan en tanke. Och tyvärr utan notering så att det är omöjligt att använda en hund därifrån och veta om den är född med baksporrar eller inte.

När man som vi bor i ett land där man inte får ta bort baksporrar så känns det ju lite behändigt om jag redan vi en import kan undvika hund som bär på anlag för baksporrar.
Det syns inte på era om baksporrarna är tagna alltså? Det gör det oftast på våra. Kan vara lite svårt på ett strävhår, men vet man vad man ska leta efter så är det sällan svårt att se ärren... och det är inte bara på utländska hundar det plockas baksporrar (fortfarande...), så man får lite diskret kolla in bakbenen på den tilltänkta kavaljeren när man har möjlighet :)
 
Läste Hundsport igår och deras artikel om DNA-tester.


Deras (och SKK's får jag förmoda) åsikt är att dessa paketttester som testar många sjukdomar inte är bra. Man ska bara testa för det som är relevant.

Om sjukdomstesterna i dessa paket är det enda som man är intresserad av kan jag förstå det.
Embark testar idag för 165 sjukdomsanlag. Bara 2 är relevanta för min ras.

En del av de andra är säkert generella och kan dyka upp i olika raser men väldigt många av testerna är specifika för vissa raser. Men dom behöver jag ju inte bry mig om alls!

Att min hund inte har anlag för sjukdomar som inte ens finns i samma hundgrupp, det är ju inget att yvas över. Eller bli glad över. Det är ju nåt man förväntar sig.

Dom nämnde inte med ett ord det är med genetisk COI och möjlighet till att matcha parningar eller hur resultaten kan användas just för avelsstrategier.

Hos Embark så kan man be dom uppdatera hundens resultat när dom lagt till nya tester av olika slag i paketet som tillkommit efter det att hunden testades från början. Det gör ju att man kan ta del av deras utveckling av tester, över tid.

Än så länge verkar dom gör det gratis men bara på begäran, inget dom gör för alla per automatik.

Hade det bara handlat om sjukdomstester så kunde jag kommit billigare undan för de tester som är relevanta för rasen på annat håll.

Men det förundrade mig att Hundsports artikel inte nämnde möjligheterna för mer avancerad avelsstrategi tack vara dessa tester. Det är förvisso i barnstadiet ännu, men vi måste ju börja nånstans.
 
@starcastle en del i SKKs motvilja är en skrivelse i gamla djurskyddslagen. Du får inte avla få djur med kända anlag för sjukdomar. Testar du för random sjukdomar, som inte ens finns i rasen, och får utslag på att hunden är bärare, får du, enligt lagen, inte använda den hunden i aveln.
Idiotiskt formulerad lag och jag hoppas det förändrats i uppdateringen.

Men det är garanterat bara en del av motviljan. Ny teknik behöver användas genomtänkt, men som du säger, vi måste ju börja någonstans. Och det är väl lika bra att det sker inom SKKs ramar, hellre än en massa olika separata projekt som sedan ska försöka likriktas, med alla problem det innebär.
 
@starcastle en del i SKKs motvilja är en skrivelse i gamla djurskyddslagen. Du får inte avla få djur med kända anlag för sjukdomar. Testar du för random sjukdomar, som inte ens finns i rasen, och får utslag på att hunden är bärare, får du, enligt lagen, inte använda den hunden i aveln.
Idiotiskt formulerad lag och jag hoppas det förändrats i uppdateringen.

Men det är garanterat bara en del av motviljan. Ny teknik behöver användas genomtänkt, men som du säger, vi måste ju börja någonstans. Och det är väl lika bra att det sker inom SKKs ramar, hellre än en massa olika separata projekt som sedan ska försöka likriktas, med alla problem det innebär.
Du får para bärare, men bara med testat fria hundar.
 
Angående inavel finns en annan faktor som man tyvärr rätt lätt glömmer bort eftersom den inte syns alls i Avelsdata och det pratas lite om den. Det är Ancestor Loss Coefficient, AVK, en procentsats som talar om hur stor andel av unika hundar i en stamtavla som finns kvar. Det ideala är förstås 100%, så fort en hund förekommer mer än en gång minskar denna siffra.
AVK är helt oberoende av inavelsprocent. En hund vars föräldrar är hårt inavlade men helt obesläktade med varandra kommer att ha låg inavelsprocent men hög AVK eftersom dess stamtavla är full av individer som återkommer en eller flera gånger, även om de bara gör det på antingen mödernet eller fädernet och inte bådadera.
För individen spelar AVK ingen roll, men i renrasavel är låg AVK en katastrof eftersom man dels får en stor genförlust med en sådan parning, dels minskar chansen att undvika inavel i framtida parningar. Man målar helt enkelt in sig i ett hörn.
Jag har ett program som räknar ut både inavelsprocent och AVK(plus lite annat) upp till 10 generationer om man matar in stamtavlor i det. Ett exempel därifrån är hunden X som har inavelsprocent 0 enligt Avelsdata. Räknat på 8 generationer är inavelsprocenten 9, vilket inte är bra men ändå inte katastrofalt. Tittar man på anförlusten i stamtavlan blir dock bilden en annan. En individs stamtavla med 8 generationer kan som mest totalt innehålla 510 unika individer. Hunden X har 126 unika individer i sin stamtavla. Mer än tre fjärdedelar av det genmaterial som kunde ha förts vidare genom denna hund är alltså borta. I stället återkommer samma hundar flera gånger. Vissa inte bara två utan fem-sex gånger. 35 av dessa hundar finns på både fädernet och mödernet.
 
Angående inavel finns en annan faktor som man tyvärr rätt lätt glömmer bort eftersom den inte syns alls i Avelsdata och det pratas lite om den. Det är Ancestor Loss Coefficient, AVK, en procentsats som talar om hur stor andel av unika hundar i en stamtavla som finns kvar. Det ideala är förstås 100%, så fort en hund förekommer mer än en gång minskar denna siffra.
AVK är helt oberoende av inavelsprocent. En hund vars föräldrar är hårt inavlade men helt obesläktade med varandra kommer att ha låg inavelsprocent men hög AVK eftersom dess stamtavla är full av individer som återkommer en eller flera gånger, även om de bara gör det på antingen mödernet eller fädernet och inte bådadera.
För individen spelar AVK ingen roll, men i renrasavel är låg AVK en katastrof eftersom man dels får en stor genförlust med en sådan parning, dels minskar chansen att undvika inavel i framtida parningar. Man målar helt enkelt in sig i ett hörn.
Jag har ett program som räknar ut både inavelsprocent och AVK(plus lite annat) upp till 10 generationer om man matar in stamtavlor i det. Ett exempel därifrån är hunden X som har inavelsprocent 0 enligt Avelsdata. Räknat på 8 generationer är inavelsprocenten 9, vilket inte är bra men ändå inte katastrofalt. Tittar man på anförlusten i stamtavlan blir dock bilden en annan. En individs stamtavla med 8 generationer kan som mest totalt innehålla 510 unika individer. Hunden X har 126 unika individer i sin stamtavla. Mer än tre fjärdedelar av det genmaterial som kunde ha förts vidare genom denna hund är alltså borta. I stället återkommer samma hundar flera gånger. Vissa inte bara två utan fem-sex gånger. 35 av dessa hundar finns på både fädernet och mödernet.
Åååhhh... om man skulle vilja kolla sin kull eller framtida provparningar så, hur får man tag i programmet? Eller ät det rasspecifikt?
 
Åååhhh... om man skulle vilja kolla sin kull eller framtida provparningar så, hur får man tag i programmet? Eller ät det rasspecifikt?

Det heter F-Speed 2 och är inte rasspecifikt(eller ens artspecifikt)men jag kör gratisvarianten så jag måste mata in stamtavlor via ett annat program. Lite bökigare men programmet är anpassat för att kunna matas in i FSpeed så det går att spara i rätt format. Det heter MATS och är ett gammalt svenskt program gjort för att fixa stamtavlor till marsvin från början. :D
 
Det heter F-Speed 2 och är inte rasspecifikt(eller ens artspecifikt)men jag kör gratisvarianten så jag måste mata in stamtavlor via ett annat program. Lite bökigare men programmet är anpassat för att kunna matas in i FSpeed så det går att spara i rätt format. Det heter MATS och är ett gammalt svenskt program gjort för att fixa stamtavlor till marsvin från början. :D
Låter jätteintressant, men inte direkt nått man gör en massa provparningar i för skojs skull? :eek:
 
Det här problemet finns i alla stängda stamböcker i ett litet land som vårt där vi haft karantänskrav tills för inte så länge sen.

Det måste vara få raser där det funnits så många individer att det ens varit möjligt att göra kombinationer med högsta möjliga antal unika individer.

När du använder ditt program, hittar du hundar (i Sverige) som inte har hög Ancestor Loss?




Angående inavel finns en annan faktor som man tyvärr rätt lätt glömmer bort eftersom den inte syns alls i Avelsdata och det pratas lite om den. Det är Ancestor Loss Coefficient, AVK, en procentsats som talar om hur stor andel av unika hundar i en stamtavla som finns kvar. Det ideala är förstås 100%, så fort en hund förekommer mer än en gång minskar denna siffra.
AVK är helt oberoende av inavelsprocent. En hund vars föräldrar är hårt inavlade men helt obesläktade med varandra kommer att ha låg inavelsprocent men hög AVK eftersom dess stamtavla är full av individer som återkommer en eller flera gånger, även om de bara gör det på antingen mödernet eller fädernet och inte bådadera.
För individen spelar AVK ingen roll, men i renrasavel är låg AVK en katastrof eftersom man dels får en stor genförlust med en sådan parning, dels minskar chansen att undvika inavel i framtida parningar. Man målar helt enkelt in sig i ett hörn.
Jag har ett program som räknar ut både inavelsprocent och AVK(plus lite annat) upp till 10 generationer om man matar in stamtavlor i det. Ett exempel därifrån är hunden X som har inavelsprocent 0 enligt Avelsdata. Räknat på 8 generationer är inavelsprocenten 9, vilket inte är bra men ändå inte katastrofalt. Tittar man på anförlusten i stamtavlan blir dock bilden en annan. En individs stamtavla med 8 generationer kan som mest totalt innehålla 510 unika individer. Hunden X har 126 unika individer i sin stamtavla. Mer än tre fjärdedelar av det genmaterial som kunde ha förts vidare genom denna hund är alltså borta. I stället återkommer samma hundar flera gånger. Vissa inte bara två utan fem-sex gånger. 35 av dessa hundar finns på både fädernet och mödernet.
 
Angående inavel finns en annan faktor som man tyvärr rätt lätt glömmer bort eftersom den inte syns alls i Avelsdata och det pratas lite om den. Det är Ancestor Loss Coefficient, AVK, en procentsats som talar om hur stor andel av unika hundar i en stamtavla som finns kvar. Det ideala är förstås 100%, så fort en hund förekommer mer än en gång minskar denna siffra.
AVK är helt oberoende av inavelsprocent. En hund vars föräldrar är hårt inavlade men helt obesläktade med varandra kommer att ha låg inavelsprocent men hög AVK eftersom dess stamtavla är full av individer som återkommer en eller flera gånger, även om de bara gör det på antingen mödernet eller fädernet och inte bådadera.
För individen spelar AVK ingen roll, men i renrasavel är låg AVK en katastrof eftersom man dels får en stor genförlust med en sådan parning, dels minskar chansen att undvika inavel i framtida parningar. Man målar helt enkelt in sig i ett hörn.
Jag har ett program som räknar ut både inavelsprocent och AVK(plus lite annat) upp till 10 generationer om man matar in stamtavlor i det. Ett exempel därifrån är hunden X som har inavelsprocent 0 enligt Avelsdata. Räknat på 8 generationer är inavelsprocenten 9, vilket inte är bra men ändå inte katastrofalt. Tittar man på anförlusten i stamtavlan blir dock bilden en annan. En individs stamtavla med 8 generationer kan som mest totalt innehålla 510 unika individer. Hunden X har 126 unika individer i sin stamtavla. Mer än tre fjärdedelar av det genmaterial som kunde ha förts vidare genom denna hund är alltså borta. I stället återkommer samma hundar flera gånger. Vissa inte bara två utan fem-sex gånger. 35 av dessa hundar finns på både fädernet och mödernet.
Sådant går att kolla upp på salukis på nätet :D Ett problem där bara är att det ser helt tokigt ut för hundar som är importerade från ursprungsländerna, så att man inte vet exakt vad som finns bakom. Min favorithane tex har en Iransk saluki i fjärde ledet i stamtavlan, och ett helt knippe från Iran i fjärde ledet. Det gör att han får att nästan 67% av släktingarna "förlorats".
 
Sådant går att kolla upp på salukis på nätet :D Ett problem där bara är att det ser helt tokigt ut för hundar som är importerade från ursprungsländerna, så att man inte vet exakt vad som finns bakom. Min favorithane tex har en Iransk saluki i fjärde ledet i stamtavlan, och ett helt knippe från Iran i fjärde ledet. Det gör att han får att nästan 67% av släktingarna "förlorats".

Det går att kolla upp på korthårig collie på nätet också men den databasen är rätt ofullständig om man går ett antal led bakåt, i synnerhet om det finns långhår inkorsat. Dessutom finns det något fel i formeln för beräkning av AVK, den visar fel värde.
 
Det här problemet finns i alla stängda stamböcker i ett litet land som vårt där vi haft karantänskrav tills för inte så länge sen.

Det måste vara få raser där det funnits så många individer att det ens varit möjligt att göra kombinationer med högsta möjliga antal unika individer.

När du använder ditt program, hittar du hundar (i Sverige) som inte har hög Ancestor Loss?

Eftersom jag matar in alla hundar manuellt är det min egen lilla databas, och de hundar som är nutida är i princip bara svenska eller planerade att använda för parning i Sverige. Dessutom är den ju i allra högsta grad ofullständig. Den hund hittills som har lägst inavelsgrad och minst anförlust beräknat på 8 generationer är min egen tik. Där har hon en inavelsgrad på 1,8% och AVK på 67%. Räknat på 6 generationer är motsvarande siffror 0,4% och 97%.

Jag vet inte vad som är acceptabelt för 8 generationer(jag tycker själva att 67% är för låg siffra). De enda rekommendationer jag hittar är Finska Kennelklubbens, och de är att AVK ska vara 100% räknat på 3 generationer och minst 90% räknat på 4. På en finsk huskyuppfödares sida har jag hittat info om att en tumregel är att AVK ska vara minst 85% räknat på 6 generationer.
 
På tal om ingenting, men jääääääävlar vad hårt linjeavlade border collies var på 40-50 talet... Den här ligger 5 generationer bak mina valpar. Följer man honom till 40-talet så är det samma fem hanar som återkommer i typ hela stamtavlan. Allt var inte bättre förr...
http://db.bordercollie.ru/details.php?id=80286

Nej, och det här är ju problemet när man går några generationer tillbaka, åtminstone vad gäller AVK men ofta även vad gäller inavelsgrad.
 
Nej, och det här är ju problemet när man går några generationer tillbaka, åtminstone vad gäller AVK men ofta även vad gäller inavelsgrad.
Helt galet att det inte tas hänsyn till det i SKKs uträkningar. Min kull är 0%, men det hjälper ju inte så mycket när det ser så trist ut om man räknar på >10 generationer... (För att inte tala om att hunden i fråga står som "okänd härstamning" i SKKs register, dvs de har ingen aning om inavelsprocent räknat ens på 4 generationer...)
 
Helt galet att det inte tas hänsyn till det i SKKs uträkningar. Min kull är 0%, men det hjälper ju inte så mycket när det ser så trist ut om man räknar på >10 generationer... (För att inte tala om att hunden i fråga står som "okänd härstamning" i SKKs register, dvs de har ingen aning om inavelsprocent räknat ens på 4 generationer...)

Det är pinsamt att SKK:s register är så ofullständiga när det är så pass lätt att ta reda på stamtavlan åtminstone på europeiska hundar. Man tycker att kennelklubbar borde samarbeta mer vad gäller detta.
 
Det är pinsamt att SKK:s register är så ofullständiga när det är så pass lätt att ta reda på stamtavlan åtminstone på europeiska hundar. Man tycker att kennelklubbar borde samarbeta mer vad gäller detta.
Det går ju att som privatperson köpa ut stamtavlan från ISDS och skicka in till SKK för komplettering. Om man nu har en massa cash över man vill skänka till rasklubben.
 
Eftersom jag matar in alla hundar manuellt är det min egen lilla databas, och de hundar som är nutida är i princip bara svenska eller planerade att använda för parning i Sverige. Dessutom är den ju i allra högsta grad ofullständig. Den hund hittills som har lägst inavelsgrad och minst anförlust beräknat på 8 generationer är min egen tik. Där har hon en inavelsgrad på 1,8% och AVK på 67%. Räknat på 6 generationer är motsvarande siffror 0,4% och 97%.

Jag vet inte vad som är acceptabelt för 8 generationer(jag tycker själva att 67% är för låg siffra). De enda rekommendationer jag hittar är Finska Kennelklubbens, och de är att AVK ska vara 100% räknat på 3 generationer och minst 90% räknat på 4. På en finsk huskyuppfödares sida har jag hittat info om att en tumregel är att AVK ska vara minst 85% räknat på 6 generationer.
Var ser man avk på finska kennelklubbens sida? Det enda jag får upp är dethär på min hund
Screenshot_20181014-200850_Chrome.jpg
 

Liknande trådar

Övr. Hund Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2
Svar
33
· Visningar
2 375
Senast: Wingates
·
Övr. Hund Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
Svar
16
· Visningar
1 689
Senast: McFlurry
·
Övr. Hund Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2 3 4
Svar
73
· Visningar
5 661
Senast: _Taggis_
·
Övr. Hund Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2
Svar
30
· Visningar
2 686
Senast: Migo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp