Men finns det någon anledning till att inte ens försöka?Jag har mer och mer kommit till slutsatsen att människan pga det politiska läget där merparten av de länder som konsumerar mest är demokratier inte kan motverka de redan naturliga klimatförändringar som sker men som späs på av många länders vägran att radikalt förändra sitt beteende.
Så allt vi (homo sapiens) kan göra är att försöka överleva (bygga självförsörjande hus när elen slutar fungerar), försöka med nedgrävda hydrofoner (återigen problemet med hur producera el och teknologin som behövs) och se om vi kan rädda resterna av den nuvarande civilisationen och teknologin. Jag ställer mig tvivlande men några kommer överleva och förhoppningsvis bygga upp ett mer hållbart samhälle någon gång i framtiden. I Sverige när gulfströmmen ändrar riktning så kommer inte bensinpriset spela någon roll eftersom svenskar kommer tvingas bli klimatflyktingar. Några kan säker klamra sig fast genom självhushåll en eller två generationer men allteftersom behovet av redskap växer så kommer även de tvingas på flykt.
Enda trösten är väl att vi alla kommer att vara döda länge innan svenskar och Sverige går åt helvete. Eventuella avkomlingar kommer det väl inte gå så bra för, men, ärligt, spelar det någon roll? Människan är inte funtad för att acceptera de radikala förändringar som behövs, det är inte så vår hjärna fungerar. Det har, om något, covid pandemin visat.
Och återigen; vi kommer inte vara döda länge innan konsekvenserna når oss. Definitionerna av "går åt helvete" kanske går isär lite men om vi ser till IPCC:s rapport är det inom några decennier kört för europeiskt och svenskt jordbruk som det ser ut idag, för att inte tala om infrastruktursproblem och extremväder.