IPCC:s senaste rapport

[monster1]

Jag har mycket större tilltro till de yngre - och ännu ofödda - generationerna. Det märks ju tydligt redan nu vilka som är mest beredda att kämpa för klimatet, och inte är det vi vuxna. Så är det några som kan bromsa det här är det barnen, och jag ska göra vad jag kan för att inte vänja min kommande avkomma vid ett liv i konsumtionslyx, för har man levt så tror jag det är extremt mycket svårare att skala ned (det kan jag ju se bara på mig själv…) än om man vant sig vid en mer miljömedveten livsstil från början.

Jag upplever inte att de yngre generationerna är bättre på något sätt, de vill gärna skjutsas överallt (med bil) resa utomlands, ha den senaste modellen av allt osv. Man pratar och oroar sig kanske mer men livsstilen är lite ohållbar om inte värre än tidigare generationers.

 

[Voeux]

Nej så är det ju, och det är fruktansvärt. Och det är ju något mänskligheten får ta på sig. Men om jag ser på hur "vanligt folk" runt om i världen lever så känner jag noll hopp. Saker ska göras, men alldeles för få vill på riktigt göra något. "Det ska någon annan göra men inte jag." Konsumtionssamhället fortsätter, flygande fortsätter, överbefolkningen fortsätter. Djuren som finns idag kommer inte överleva mänskligheten men förhoppningsvis kan jorden repa sig på något sätt med nytt liv... Det är mitt sista lilla hopp liksom.

För mig skulle det innebära noll hopp. Att allt och alla dör i sig känns ju minst sagt ganska fruktansvärt, men att en ny värld skapas behöver inte heller innebära att den blir bättre. Vi är den nya världen efter dinosauriernas tid och se hur det går. Om all kunskap dör ut med oss så börjar vi ju bara om igen. Allt vi vet, all forskning, all kunskap om miljö och klimat, framgången i mänskliga rättigheter och medicin. Nästa intelligenta liv får börja om. Jag tror ju inte det kommer bli en frodig jord med frid och fröjd och blomstrande djur- och naturliv. Den kommer sannolikt, precis som vi har, få sina utmaningar. Kanske blir den bättre, kanske ännu sämre, men det vet vi inte nu.

 

[Hedinn]

Jag upplever inte att de yngre generationerna är bättre på något sätt, de vill gärna skjutsas överallt (med bil) resa utomlands, ha den senaste modellen av allt osv. Man pratar och oroar sig kanske mer men livsstilen är lite ohållbar om inte värre än tidigare generationers.

Det ser jag som föräldrarnas ansvar. Inte tusan vill ett barn skjutsas överallt om inte föräldrarna vant dem vid det? Samma sak med utlandsresor. Det är väl självklart att de fortsätter i samma spår om de från början vänjs vid den lyxen - vilket är varför jag skrev att jag tror nyckeln är att vänja dem vid mer klimatvänligt liv från början.

 

[McFlurry]

För mig skulle det innebära noll hopp. Att allt och alla dör i sig känns ju minst sagt ganska fruktansvärt, men att en ny värld skapas behöver inte heller innebära att den blir bättre. Vi är den nya världen efter dinosauriernas tid och se hur det går. Om all kunskap dör ut med oss så börjar vi ju bara om igen. Allt vi vet, all forskning, all kunskap om miljö och klimat, framgången i mänskliga rättigheter och medicin. Nästa intelligenta liv får börja om. Jag tror ju inte det kommer bli en frodig jord med frid och fröjd och blomstrande djur- och naturliv. Den kommer sannolikt, precis som vi har, få sina utmaningar. Kanske blir den bättre, kanske ännu sämre, men det vet vi inte nu.

Jag tycker ändå det är hoppfullt - att det finns fler chanser för jorden!

 

[monster1]

Det ser jag som föräldrarnas ansvar. Inte tusan vill ett barn skjutsas överallt om inte föräldrarna vant dem vid det? Samma sak med utlandsresor. Det är väl självklart att de fortsätter i samma spår om de från början vänjs vid den lyxen - vilket är varför jag skrev att jag tror nyckeln är att vänja dem vid mer klimatvänligt liv från början.

Möjligt, väldigt få verkar ju dock intresserade av det.

 

[Voeux]

Jag upplever inte att de yngre generationerna är bättre på något sätt, de vill gärna skjutsas överallt (med bil) resa utomlands, ha den senaste modellen av allt osv. Man pratar och oroar sig kanske mer men livsstilen är lite ohållbar om inte värre än tidigare generationers.

Det är inte min upplevelse. Jag har tre tonåringar till småsyskon och jag upplever dem som betydligt mer medvetna än både jag själv och våra föräldrar.

 

[Happimess]

Det föreligger till och med en reell risk att de kommer att avlida så småningom.

Jag tycker nog att det blir lite ”det var bättre förr” över såna resonemang och att påstå att livsvillkoren för en generation som var unga vuxna på 1950-60-70-talen skulle vara en peak för mänskligt liv är att välja bort att se att vi idag lever mycket längre, mycket friskare och med en bättre välfärd, i ett alltmer jämställt samhälle. Och hundra andra faktorer som de flesta skulle hålla med om är objektivt bättre.

Jag ser istället den enorma kraft som finns hos vissa i den yngre generationen, som verkligen vill förändra och som faktiskt inte placerar snyggare Audi, större hus, mer Thailand och mer kapital på banken högt på priolistan.

Jag hyser mer hopp om unga människor och ännu ofödda människors kapacitet att lösa kriserna än om min egen generations bidrag. Jag hyser till och med hopp om att vi kan få grundläggande förändringar i vårt etablerade ekonomiska system som kräver tillväxt varje år.

Och jag tycker att alla argument kring friskhet, välfärd, jämställdhet får stå i skuggan för möjligheten att världen bokstavligen riskerar att brinna upp under vår livstid.

 

[McFlurry]

Det ser jag som föräldrarnas ansvar. Inte tusan vill ett barn skjutsas överallt om inte föräldrarna vant dem vid det? Samma sak med utlandsresor. Det är väl självklart att de fortsätter i samma spår om de från början vänjs vid den lyxen - vilket är varför jag skrev att jag tror nyckeln är att vänja dem vid mer klimatvänligt liv från början.

Men om föräldrarna tillhör generationen som inte vill göra något - vem ska göra det då?

 

[Voeux]

Jag tycker ändå det är hoppfullt - att det finns fler chanser för jorden!

Förstår. Jag tror inte min egen emotionella anknytning till jorden är ett tomt skal till planet, utan vad som finns på den just nu.

 

[sjoberga]

Jag upplever inte att de yngre generationerna är bättre på något sätt, de vill gärna skjutsas överallt (med bil) resa utomlands, ha den senaste modellen av allt osv. Man pratar och oroar sig kanske mer men livsstilen är lite ohållbar om inte värre än tidigare generationers.

I min bubbla är de unga de som inte ens har eller vill ha bil, väldigt lite resesug, använder begagnade IPhones. Betydligt bättre än att köpa ny bil vartannat år, Thailandsresa till nyår och ägar-prylfrenzy till villan varje vår som gärna byts upp och stor köksrenovering i varje nytt hus. Som jag tycker präglar stora delar av den egna generationen.

Men det är säkert olika. Växer man upp med en smålänning som alltid ska laga allt kanske man blir skadad för livet.

(Måste köpa ny elhyvel idag, den gamla lagade brann upp igår beyond new repair efter 17 fina år tillsammans och hundratals behandlade skivade träd)

 

[Happimess]

Jag är med dig. Tänker såklart fortfarande jättemycket på hur jag lever, precis som du skriver. Men har landat i att ju fortare mänskligheten dör ut desto bättre för planeten... Sorgligt sätt att se på det absolut, men

Ja! Och det blir ju ett sätt att hantera ångesten. Acceptansen finns där.

 

[Hedinn]

Men om föräldrarna tillhör generationen som inte vill göra något - vem ska göra det då?

Vad menar du? Jag har inte sagt att ingen ska göra något, bara att jag har större tilltro till yngre generationer än äldre.

Jag kan liksom inte tvinga andra att göra något, men jag kan göra det jag kan för de människor jag har ansvar för.

 

[sjoberga]

Och jag tycker att alla argument kring friskhet, välfärd, jämställdhet får stå i skuggan för möjligheten att världen bokstavligen riskerar att brinna upp under vår livstid.

Jag ser inte välutbildade, engagerade och medvetna unga nya människor som det som tippar vågen. Utan tvärtom.

 

[Nahar]

När man känner att allt är åt helvete så brukar jag kika lite här. Det är inte enbart miljö, men mycket, och andra bra saker som händer. Om inte annat så är det en skön kontrast till kvällspressen och allt hemskt som rapporteras, och det kan vara bra att känna att man inte är helt ensam i världen i att vilja driva positiv förändring:
https://www.goodnewsmagazine.se/

Jag är rädd för att sånt där bara får folk att känna att "aah, det går väl åt rätt håll ändå" och fortsätta som vanligt.

Jag har mycket större tilltro till de yngre - och ännu ofödda - generationerna. Det märks ju tydligt redan nu vilka som är mest beredda att kämpa för klimatet, och inte är det vi vuxna. Så är det några som kan bromsa det här är det barnen, och jag ska göra vad jag kan för att inte vänja min kommande avkomma vid ett liv i konsumtionslyx, för har man levt så tror jag det är extremt mycket svårare att skala ned (det kan jag ju se bara på mig själv…) än om man vant sig vid en mer miljömedveten livsstil från början.

När de yngre och ännu ofödda har kommit till makten är det på långa vägar för sent. Det är vi som har makt nu som har ansvar nu, och vi måste göra något. Nu.

Det ser jag som föräldrarnas ansvar. Inte tusan vill ett barn skjutsas överallt om inte föräldrarna vant dem vid det? Samma sak med utlandsresor. Det är väl självklart att de fortsätter i samma spår om de från början vänjs vid den lyxen - vilket är varför jag skrev att jag tror nyckeln är att vänja dem vid mer klimatvänligt liv från början.

Så det är föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn, men inte att se till att världen är beboelig för dem?

Jag tycker ändå det är hoppfullt - att det finns fler chanser för jorden!

Och då är vi döda och vad spelar det för roll då? Det är ju ytterst en självisk önskan som gör att folk bryr sig om klimatkrisen. Det är inte någon altruism för "jorden", utan jag vill kunna fixa detta så att jag kan ha mat på tallriken, en skog att gå i, vatten i brunnen. Kanske till och med fortsätta ha häst och dricka té och lyssna på fåglarna om allt går väl. Det är ju det jag är så förbannad på att folk inte verkar förstå. Det handlar om allt det som kommer göra våra liv värda att leva, här och nu och i överskådlig framtid. Inte nån "världen återhämtar sig så vad spelar det för roll" - kanske skönt för någon som redan fått njuta av livet, men jag som vuxit upp med klimatångest och stress och konstant försökt minska min egen påverkan sedan jag gick i mellanstadiet - när ska jag få leva? När allt har kollapsat då eller?

 

[Hedinn]

Så det är föräldrarnas ansvar att uppfostra sina barn, men inte att se till att världen är beboelig för dem?

Jo, har jag sagt något annat? Jag anser inte att någon saknar ansvar, bara att jag har mer tilltro till yngre generationer att förändra saker än de som levt ett halvt liv i lyx och helt plötsligt ska ”backa” i levnadsstandard.

 

[sjoberga]

Låt säga att vi plötsligt hade fått en enorm babyboom i Sverige 2003 och vi hade haft en stor majoritet av 19-åringar med bättre utbildning än någonsin och medvetenhet om klimatutmaningen som röstade i valet 2022. Tror ni verkligen att denna maktförskjutning till den unga generationen hade varit skadlig för klimatfrågans utveckling i Sverige?

 

[Voeux]

Jag är rädd för att sånt där bara får folk att känna att "aah, det går väl åt rätt håll ändå" och fortsätta som vanligt.

Jag tänker tvärtom, att eftersom många (uppenbarligen bara i den här tråden) är uppgivna så kan det ge hopp och utan hopp är det svårt att vara konstruktiv. Om jag upplevde att det bästa ändå är att jorden går under så ser jag ingen mening i att sluta flyga på semester. Varför inte leva då, den tid vi har? Varför anstränga oss för förändring som inte kommer ske? Men den kan även påverka känslan av att vi är ett community. Du är inte ensam som cyklar till sopsorteringen i regnet utan vi är många, globalt, som arbetar mot en bättre värld och det kan ge styrka. Jag tror att domedagsartiklar, utan konstrast, skapar apati. Jag ser det som sagt tydligt både hos mig själv och i tråden.

 

[Stefffie]

Gallande fantasstisk klimatjournalistik som illustrerar vad som hander och hur det kan paverka livet sa var jag trollbunden av en har artikeln av New York Times om golfstrommen. Finns ingen liknelse nar det kommer till digital och interaktiv journalistik som NYT

https://www.nytimes.com/interactive/2021/03/02/climate/atlantic-ocean-climate-change.html

Tror artikeln tyvarr sitter bakom betalvagg - om nagon ar sugen pa en prenumeration sa jag kan hjalpa till med rabattkoder fran min egen prenumeration (priserna startar pa runt 200 SEK for 3 manaders prenumeration, 500 for ett ar)

 

[Nahar]

Låt säga att vi plötsligt hade fått en enorm babyboom i Sverige 2003 och vi hade haft en stor majoritet av 19-åringar med bättre utbildning än någonsin och medvetenhet om klimatutmaningen som röstade i valet 2022. Tror ni verkligen att denna maktförskjutning till den unga generationen hade varit skadlig för klimatfrågans utveckling i Sverige?

Det är väl ingen som säger att det hade varit skadligt, bara att 1, det finns inte tid att vänta på barnen och 2, det är upp till oss som har makt nu att göra något.

Gallande fantasstisk klimatjournalistik som illustrerar vad som hander och hur det kan paverka livet sa var jag trollbunden av en har artikeln av New York Times om golfstrommen. Finns ingen liknelse nar det kommer till digital och interaktiv journalistik som NYT

https://www.nytimes.com/interactive/2021/03/02/climate/atlantic-ocean-climate-change.html

Tror artikeln tyvarr sitter bakom betalvagg - om nagon ar sugen pa en prenumeration sa jag kan hjalpa till med rabattkoder fran min egen prenumeration (priserna startar pa runt 200 SEK for 3 manaders prenumeration, 500 for ett ar)

Jag kan se den. Tror de har ett system att en kan läsa ett visst antal artiklar innan det låses. Men jag hoppas väl att media ska ta sitt ansvar och låta all info om klimatkrisen vara öppen och gratis.

 

[sjoberga]

Om man vrider på frågan lite, vilken data har vi och med vilken rätt bestämmer vi att just vi, den 100003:e generationen av en lång rad människor är den som måste vara den sista och att tillhöra en generation till (nästa) måste innebära ett lidande som inte gör livet värt att leva? Det verkar på något sätt ganska egoistiskt och maktfullkomligt, som om vi visste att det inte går att hitta lösningar. Som de där militärerna på 1800-talet som visste att människor inte kommer att kunna flyga.