IPCC:s senaste rapport

Det beror på. Men jag tror inte vi kan bromsa oss ur denna uppförsbacke, för jag tror inte tillräckligt många är villiga att sänka sin levnadsstandard på det viset. Jag tror snarare på annat sätt att uppnå (nästan) samma levnadsstandard.

Vilka andra alternativ tänker du på?
 
Utan att veta alls vad @Lickety tänker på så säger jag en (mycket) mindre population av människor?

Kinas 1 barn familj misslyckades totalt. Indiens incitament för att få människor att sterilisera/utföra en vasektomi blev också ett fiasko. I de flesta av världens rikaste länder (inklusive Sverige) kommer det att behövas en befolkningsökning för att inte hela pensionssystemet ska braka ihop. Vi lever för länge och kostar för mycket som pensionärer.

Hur ska världen minska sin befolkning?
 
Kinas 1 barn familj misslyckades totalt. Indiens incitament för att få människor att sterilisera/utföra en vasektomi blev också ett fiasko. I de flesta av världens rikaste länder (inklusive Sverige) kommer det att behövas en befolkningsökning för att inte hela pensionssystemet ska braka ihop. Vi lever för länge och kostar för mycket som pensionärer.

Hur ska världen minska sin befolkning?
Hur det ska ske rent praktiskt har jag ingen aning om. Men det jag vet att det inte är möjligt att vara hur många som helst. Det måste ju vara något som sker globalt och i samförstånd = det kommer aldrig att hända = det är därför jag tycker människan (generellt) är kanonkorkad -> jag har gett upp hoppet. :meh:

Och det fetade: Exakt det här är ju problemet. Folk ser ekonomin som hela grejen, men sorry, en evig tillväxt (varken ekonomisk eller befolkningsmässig) är inte möjlig. Förr eller senare funkar det inte längre. Det kommer att bli skakigt och obekvämt ett tag, och en eller två eller tre generationer kommer att få det tufft. Men efter turbulensen kommer det ju att rätta till sig igen tänker jag. Dessutom, om vi inte gör något alls - vad händer då?
 
Det är inte min upplevelse. Jag har tre tonåringar till småsyskon och jag upplever dem som betydligt mer medvetna än både jag själv och våra föräldrar.
Tonåringarna i mitt liv är inte mer upplysta än mig men jag jobbar också med hållbarhetsfrågor. I mitt liv finns närmast mina bonusar och sedan är de de ungdomar och barn jag träffar i jobbet, samt då de frågor vi hanterar i arbetet. Men jag har tex hitintills inte träffat någon ungdom som tar upp konsekvenserna av sitt eget handlande via resor, teknikprylar eller annan konsumtion som ett problem eller väljer en mer hållbar väg. Däremot träffar jag på de som oroar sig för förändringen som sker och kritiserar möjligen strukturer. Här har många eget bensindrivet fordon vid 15 vår kommun ligger i topp vad det gäller bil-ägande, så det färgar väll av sig.
 
Hur det ska ske rent praktiskt har jag ingen aning om. Men det jag vet att det inte är möjligt att vara hur många som helst. Det måste ju vara något som sker globalt och i samförstånd = det kommer aldrig att hända = det är därför jag tycker människan (generellt) är kanonkorkad -> jag har gett upp hoppet. :meh:

Och det fetade: Exakt det här är ju problemet. Folk ser ekonomin som hela grejen, men sorry, en evig tillväxt (varken ekonomisk eller befolkningsmässig) är inte möjlig. Förr eller senare funkar det inte längre. Det kommer att bli skakigt och obekvämt ett tag, och en eller två eller tre generationer kommer att få det tufft. Men efter turbulensen kommer det ju att rätta till sig igen tänker jag. Dessutom, om vi inte gör något alls - vad händer då?

För att vara brutalt ärlig. De sista tio åren kostar individer mest. Under corona prioriterades äldre och de som skötte om äldre. Sänker vi livsåldern kommer mycket av problemen av idag naturligt lätta. Även pensionssystemet kommer att få mer luft. Det är en intressant teoretisk diskussion tills du sitter där med farmor/farfar/morfar/mormor och kräver att alla vårdresurser som finns ska sättas in.
 
Kinas 1 barn familj misslyckades totalt. Indiens incitament för att få människor att sterilisera/utföra en vasektomi blev också ett fiasko. I de flesta av världens rikaste länder (inklusive Sverige) kommer det att behövas en befolkningsökning för att inte hela pensionssystemet ska braka ihop. Vi lever för länge och kostar för mycket som pensionärer.

Hur ska världen minska sin befolkning?
Om vi kunde få världens mäktigaste pedofilförsamling att tillåta och rent av uppmuntra användandet av preventivmedel skulle mycket misär aldrig behöva uppstå. Mer sexualundervisning till alla, allt för många i även västvärlden saknar sexualupplysning och kunskap om sina kroppar och hur de fungerar! Rent otroligt att det finns organisationer, politiker och privatpersoner som är emot preventivmedel och abort. :yuck:
 
Det sägs igen och igen, att vi behöver behandla klimatkrisen som den kris den är. Nu är det väl mer sant än någonsin. Vi får dagliga staplar om hur många som dött i covid, men var är staplarna som visar hur många som dött i klimatkrisen? Vi vet att vi är på väg mot 4 grader, och 4 grader beskrivs av forskare som "apokalyptiskt". Varför händer det inget?

Edit: BBC:s artikel på ämnet, för den som missat nya rapporten
Ska jag vara helt ärlig känner jag mig inte optimistisk och har en grov klimatångest. Efter att ha sett hur människor hanterat pandemin och vad den krisen det innebär har jag svårt att se hur varje person skall kunna förändra sin livsstil till att bli klimatsmart. Det är ju så stora omställningar världen måste göra. Pandemin i sig är ett kvitto på att många människor är själviska och jag har svårt att se folk ge upp sina livsstilar och ekonomiska intressen för att leva klimatsmart, tyvärr.

Jag känner att jag tappat hoppet och börjar mer och mer fundera på att inte skaffa barn, trots att jag gärna vill, för jag vet inte vad det är för värld som barnet kommer växa upp i och leva i. Väldigt pessimistiskt att tänka så, men att tro att alla kommer göra en 180 känner jag är relativt orealistiskt. Men vi får väl se, jag hoppas att jag har fel.
 
Tillägg: Det finns anledningar varför fattigare länder har en yngre och växande population. Eftersom det saknas ett socialförsäkringssystem så är det barnen som är socialförsäkringen i hopp om att någon ska kunna försörja föräldrarna när de blir äldre.

Avsaknaden av vårdresurser gör att äldre dör i större utsträckning i en yngre ålder. Allteftersom fattigare länder når upp till västvärldens levnadsstandard kommer det bli samma utvecklingskurva. Att kräva att fattigare länder inte ska uppnå samma levnadsstandard som vi åtnjuter i Sverige vore hyckleri av det värsta slaget.
 
För att vara brutalt ärlig. De sista tio åren kostar individer mest. Under corona prioriterades äldre och de som skötte om äldre. Sänker vi livsåldern kommer mycket av problemen av idag naturligt lätta. Även pensionssystemet kommer att få mer luft. Det är en intressant teoretisk diskussion tills du sitter där med farmor/farfar/morfar/mormor och kräver att alla vårdresurser som finns ska sättas in.
Men var säger jag att vi ska minska livsåldern? Den idén tror jag inte ett dyft på.
 
Men var säger jag att vi ska minska livsåldern? Den idén tror jag inte ett dyft på.

Det är det mest effektiva verktyget för att minska befolkningen. Vilka andra sätt att minska befolkningsökningen tänker du på? Så länge det inte finns några socialförsäkringssystem så måste folk försörja sig när de inte längre kan arbeta. Därför får man många barn just i hopp om att ett eller flera kan försörja föräldrarna. Preventivmedel är också något som många inte har råd eller tillgång till.

I Sverige är vi så lyckligt lottade att vi är rika nog och har en stat som gör att vi inte behöver använda ett 'privat' sjukförsäkringssystem.
 
Om du bara räknar de saker du använder varje dag som är gjorda av petroleumprodukter så tror jag väl ändå inte att det är så stenåldersaktigt? Du har uppenbarligen en dator eller telefon till att börja med.
Vilken form av levnadsstandard är det vi ska sänka oss till för att det ska räcka anser du?
Jag känner att dina frågor är missriktade. Jag har inte så stort val vad gäller teknologin, då banken inte tillåter att betala räkningar på kontoret längre - men det är också avvägningen konsumtion-påverkan, alltså, kan jag genom användandet av teknologin påverka fler att leva hållbart?

Jag vill inte att diskussionen blir någon slags tävling i hur "stenåldersaktigt" jag nu lever, det är inte poängen. Med det sagt; jag kommer vid årsskiftet säga upp mig från mitt jobb för att förändra mitt liv och fokusera bara på miljön. Då blir det avvägningar som "är det bättre om jag skippar tåget eller skippar aktivismen på andra sidan resan?" är det bättre om jag slutar ta min medicin eller om jag fortsätter orka kämpa för förändring?".

Så, inga resor, lokalt odlad mat, extremt minimal användning av el, inga bilar förutom i extrema nödfall, etc - så lever jag mitt liv och kommer fortsätta att leva det. Tror jag att alla kommer hoppa på det tåget med glädje? Nej. Däremot tror jag att klimatkrisen kommer tvinga fram det, antingen genom proaktiva förändringar, eller som svar på krisen i sig.

Inte ens jag hoppar på det är tåget med glädje. Jag är skitledsen och förbannad. Detta var INTE det liv jag ville ha, men jag ser inte något annat val.
 
Jag känner att dina frågor är missriktade. Jag har inte så stort val vad gäller teknologin, då banken inte tillåter att betala räkningar på kontoret längre - men det är också avvägningen konsumtion-påverkan, alltså, kan jag genom användandet av teknologin påverka fler att leva hållbart?

Jag vill inte att diskussionen blir någon slags tävling i hur "stenåldersaktigt" jag nu lever, det är inte poängen. Med det sagt; jag kommer vid årsskiftet säga upp mig från mitt jobb för att förändra mitt liv och fokusera bara på miljön. Då blir det avvägningar som "är det bättre om jag skippar tåget eller skippar aktivismen på andra sidan resan?" är det bättre om jag slutar ta min medicin eller om jag fortsätter orka kämpa för förändring?".

Så, inga resor, lokalt odlad mat, extremt minimal användning av el, inga bilar förutom i extrema nödfall, etc - så lever jag mitt liv och kommer fortsätta att leva det. Tror jag att alla kommer hoppa på det tåget med glädje? Nej. Däremot tror jag att klimatkrisen kommer tvinga fram det, antingen genom proaktiva förändringar, eller som svar på krisen i sig.

Inte ens jag hoppar på det är tåget med glädje. Jag är skitledsen och förbannad. Detta var INTE det liv jag ville ha, men jag ser inte något annat val.
Min poäng var snarare att den typen av förändringar inte kommer göra varken till eller från ur en klimatsynpunkt utan för det krävs att alla i princip slutar konsumera saker NU och att större länder som Kina också gör det.
Att själv hoppa på ”gröna vågen 2.0” med lokalt odlad mat, down sizing, mindre resor och konsumtion osv är en jättebra idé men inte för att det gör så stor skillnad att det kommer hindra klimatförändringar i tid utan för att det är ett bra sätt att klara sig bättre om matförsörjning osv kollapsar.
 
Min poäng var snarare att den typen av förändringar inte kommer göra varken till eller från ur en klimatsynpunkt utan för det krävs att alla i princip slutar konsumera saker NU och att större länder som Kina också gör det.
Att själv hoppa på ”gröna vågen 2.0” med lokalt odlad mat, down sizing, mindre resor och konsumtion osv är en jättebra idé men inte för att det gör så stor skillnad att det kommer hindra klimatförändringar i tid utan för att det är ett bra sätt att klara sig bättre om matförsörjning osv kollapsar.
Ja, alltså, jag tror inte att mina personliga förändringar kommer rädda världen direkt, men nog kan det påverka om vi förändrar kulturen kring vår egen livsstil, om folk ser att det går hur bra som helst att leva "enkelt" och vara lycklig. Lite som @Inte_Ung var inne på, att det blir "hippt", normalt, tom eftersträvansvärt.

Men det är ju som jag säger; avvägningen måste göras mellan egna livsstilsförändringar och påverkan på det stora. Det ena tar inte bort det andra. Båda behövs. Krav måste ställas på alla fronter.
 
Jag har absolut inte den där känslan av att det händer någon annan. Effekterna ser jag varje dag, i min vardag. Här i Sverige. Känns som att alla andra har skygglapparna på, öronproppar i öronen, huvuden i sanden.
Jag vet människor i min omedelbara närhet och några till som tänker just så. Alla är inte upplysta och begåvade och bryr sig, utan det finns människor som mest skiter i vilket, tyvärr.
 
Jag känner att jag tappat hoppet och börjar mer och mer fundera på att inte skaffa barn, trots att jag gärna vill, för jag vet inte vad det är för värld som barnet kommer växa upp i och leva i. Väldigt pessimistiskt att tänka så, men att tro att alla kommer göra en 180 känner jag är relativt orealistiskt. Men vi får väl se, jag hoppas att jag har fel.
Jag tänkte tvärt om.
Jag skaffade barn i förhoppning om att de skulle kunna rädda världen.
Vi får se hur det går, än så länge ser det bra ut.
 
På vilket sätt då?
De, barnen alltså, har litet samma idé.
Men de verkar inom olika områden.
Den äldsta har för avsikt att rädda världen en unge i taget som lärare.
Mellanbarnet använder juridik och politik som sina verktyg.
Yngsta barnet har för avsikt att använda teknologi (läser teknisk fysik).

Jag har en förhoppning om att de kommer att kunna bidra till en bättre Värld.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det... 2 3 4
Svar
62
· Visningar
7 029
Senast: Grazing
·
  • Låst
  • Artikel Artikel
Dagbok Det var fredag kväll. Klockan hade blivit halv sju och hon var äntligen på väg hem från jobbet. Hon var bara 18 år, men hade lyckats få...
Svar
0
· Visningar
811
Senast: cassiopeja
·
Hästvård Tillbakakommen från kliniken med egentligen mer frågetecken än uträtade sådana... Bakgrund: hittade hästen ordentligt halt i hagen en...
Svar
12
· Visningar
10 170
Senast: lundsbo
·
Körning Bättre sent än aldrig? (Jag KAN FORTFARANDE inte logga in på min hemdator ) Motivationen KOM tillbaka dagen innan vi skulle åka till...
Svar
5
· Visningar
1 518
Senast: Cämz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp