Lilla hjärtat

Kan inte släppa det här. Stackars lilla flicka, hennes sista tid i livet måste ha varit ren tortyr! 😔
Jag förstår inte hur domaren kunde döma på det viset. Hoppas att morsan får ett riktigt hårt och kännbart straff. Känner rent hat mot den där morsan och farsan.
 
Det är så fruktansvärt tragiskt att en liten människa ska behöva mista livet på detta gräsliga sätt,men det är tyvärr inte helt ovanligt att placerade barn far illa.Vi har varit familjehem i över tjugo år,jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner om alla turer vi varit igenom under dessa år. Målet är alltid att barnen ska återföras med sina biologiska föräldrar..... Vi har varit på besök i fängelse,i ruggiga gamla hus med bevakade besök,på offentliga platser och även hemma med bevakning. Vi har skickat iväg barnen med en förälder dom inte mött på två år och är rädda för. Jag har kört långa sträckor med barnen för att dom ska träffa en förälder som inte kom nio av tio gånger. Jag har hämtat barn mitt i natten för att dom varit ledsna och då ”stört” bioföräldern och ska ut ur huset.Jag har gråtit många tårar för hur orättvist ”våra” barn blivit behandlade och att deras vilja inte räknades med. Jag hoppas och önskar av hela mitt hjärta att lagstiftningen nu ses över och att det blir fokus på vad som är bäst för barnen och inte för föräldrarna.

Fy fan så fruktansvärt. Någonstans ville man ju hoppas att det Lilla Hjärtat var med om, att brytas upp efter så många år, från hela sitt liv och allt hon vet om, var unikt på något vis.
 
Det har skett en liknande hantering i Skellefteå under hösten, ett placerat barn rycks från sin placering, till en far hon inte känner. Googla "fallet Emmy" om ni vill läsa mer.
Ja, det där är också så vidrigt!!!
Där föreligger det väl dessutom någon form av jävsituation om jag inte minns fel?
(Biopappans nya har en förälder eller styvförälder som sitter i socialnämnden i deras kommun)
Flickan tvångshämtades på BUP mitt i natten av soc i biopappans kommun...
Familjehemsföräldrarna hade åkt dit med henne för att hon mådde så dåligt efter umgängena med biopappan...
:arghh: :rage: O_o :wtf:
 
Jag vet att det pågår tankar att förändra detta men kan inte kolla upp idag hur långt det gått.

Det ligger väl en lagändring på remiss/utredning inom ramen för en större utredning som jag inte minns namnet på just nu men det är något med ”barn” (nähä).
 
En jag känner blev grovt misshandlad av sin man. Han försökte aktivt mörda henne ett flertal gånger och även hennes mamma. När hon lyckades ta sig ur så menade de ändå på att han hade rätt till sin dotter. Frågan är ju inte om utan när han även hade utsatt barnet för misshandel? Han hade ju utsatt henne med att hon fick se sin mor bli misshandlad. Så det slutade med att hon flydde från landet för rädsla om sig själv och sin dotter.
Jag skulle gärna vilja göra en liten parentes här. Ibland är det enkelt att besluta om, ibland är det svårare, tror jag.
Min pappa var alkoholist och hustrumisshandlare. Jag har själv sett honom misshandla min mamma grovt många gånger, själv stått där bredvid mina syskon och gråtit hysteriskt medan han slog henne, släpade henne i håret och vid några tillfällen knuffade ner henne för trappan. Det värsta han dock, förutom detta då, gjorde mot oss var att slänga ut oss och mamma när han fick nog och ville supa i fred. Aldrig att han slog oss, det var en gräns han aldrig skulle gå över, och den som ens tittade lite för länge på hans döttrar fick med honom att göra. Varför det var sådan skillnad vet jag inte, men jag har hört att det har varit på samma vis hos flera andra där mamman har fått stryk, men barnen har lämnats orörda. Helt otänkbart för pappan att ta till våld mot barn. Så det kan ju vara lite svårt att hävda att bara för att pappan slår mamman så har han och barnen ingen rätt att träffas.

Jag är lite dubbel där alltså
 
Jag skulle gärna vilja göra en liten parentes här. Ibland är det enkelt att besluta om, ibland är det svårare, tror jag.
Min pappa var alkoholist och hustrumisshandlare. Jag har själv sett honom misshandla min mamma grovt många gånger, själv stått där bredvid mina syskon och gråtit hysteriskt medan han slog henne, släpade henne i håret och vid några tillfällen knuffade ner henne för trappan. Det värsta han dock, förutom detta då, gjorde mot oss var att slänga ut oss och mamma när han fick nog och ville supa i fred. Aldrig att han slog oss, det var en gräns han aldrig skulle gå över, och den som ens tittade lite för länge på hans döttrar fick med honom att göra. Varför det var sådan skillnad vet jag inte, men jag har hört att det har varit på samma vis hos flera andra där mamman har fått stryk, men barnen har lämnats orörda. Helt otänkbart för pappan att ta till våld mot barn. Så det kan ju vara lite svårt att hävda att bara för att pappan slår mamman så har han och barnen ingen rätt att träffas.

Jag är lite dubbel där alltså
Fast ni lämnades ju inte orörda. Han våldförde sig på er också genom att utsätta er mamma för det.
 
Fast ni lämnades ju inte orörda. Han våldförde sig på er också genom att utsätta er mamma för det.
Fast det krävs nog lite mer än så för att anses som olämplig pappa ifall något hade hänt med mamma, eller som nu skedde i vårt fall, de separerade och vi blev varannanhelgsungar istället. Med rätt hjälp hade pappa kunnat bli en bra pappa, gissar jag.

Dock menar jag på att en pappa som misshandlar och hotar och försöker döda en mamma behöver ju inte misshandla barnen, det är inte så svart och vitt tänker jag.
 
Fast det krävs nog lite mer än så för att anses som olämplig pappa ifall något hade hänt med mamma, eller som nu skedde i vårt fall, de separerade och vi blev varannanhelgsungar istället. Med rätt hjälp hade pappa kunnat bli en bra pappa, gissar jag.

Dock menar jag på att en pappa som misshandlar och hotar och försöker döda en mamma behöver ju inte misshandla barnen, det är inte så svart och vitt tänker jag.

För barn att bevittna misshandeln av sin mamma, är nog ofta väldigt traumatiserande det med. Man behöver inte alltid utsättas direkt själv, indirekt kan vara minst lika skadligt.
 
En vän har efter många års våld och hot lämnat sin man. Hennes mardröm var att barnen skulle hamna hos pappan och det var därför hon stod ut så länge. Nu har exakt det hänt. Ena barnet har berättat om övergrepp men det verkar inte tas på allvar alls. Men, även om pappan inte skulle utsätta barnen för nånting så förstår jag inte att han kan anses vara en lämplig förälder när han är så pass farlig att mamman måste ha skyddad folkbokföring för att han inte ska hitta henne.

Min vän är livrädd att han ska döda barnen för att "straffa" henne. Med allt jag känner till om detta, tänker jag bara att hur kan det fortsätta ske 2020. Jag vet hur det var när jag försökte få hjälp som barn och jag trodde det hade blivit bättre sen dess.
 
Fast det borde inte krävas något mer. Barnen får men för livet. Psykisk misshandel, vill jag påstå.

Ja, det är helt klart psykisk misshandel för barn att uppleva våld mot en omsorgsperson, finns också forskning som visar att det är lika stor risk för barns hälsa och utveckling att uppleva våld mot en förälder som att själv utsättas. Det är på gång att det ska bli ett brott i brottsbalken också faktiskt, superbra! Nu minns jag inte om det är helt klart att det blir så men det finns i allafall ett förslag om det.
 
Ja, det är helt klart psykisk misshandel för barn att uppleva våld mot en omsorgsperson, finns också forskning som visar att det är lika stor risk för barns hälsa och utveckling att uppleva våld mot en förälder som att själv utsättas. Det är på gång att det ska bli ett brott i brottsbalken också faktiskt, superbra! Nu minns jag inte om det är helt klart att det blir så men det finns i allafall ett förslag om det.

Alla steg i riktning mot att skydda barnen är bra steg!
 
Fast det borde inte krävas något mer. Barnen får men för livet. Psykisk misshandel, vill jag påstå.
Nej det borde inte krävas något mer.
Å andra sidan, jag älskade min pappa, den nyktra pappa, så varför inte hjälpa honom så att han kunde vara en bra förälder? Jag skulle bli väldigt ledsen om någon fattade beslut om att jag inte fick träffa honom för att han var alkoholist och misshandlade mamma och därför ansågs olämplig helt och hållet, istället för att hjälpa honom göra rätt. Han var ju min pappa.

Jag tycker inte att man har rätt att ta föräldrarna ifrån barnen, men barnen behöver inte bo där. Jag tror fullt och fast att man kan få bra relationer med föräldrar som inte är bra föräldrar av ett elelr annat skäl om barnen bor hos någon annan och träffar föräldrarna bara.
 
Jag skulle gärna vilja göra en liten parentes här. Ibland är det enkelt att besluta om, ibland är det svårare, tror jag.
Min pappa var alkoholist och hustrumisshandlare. Jag har själv sett honom misshandla min mamma grovt många gånger, själv stått där bredvid mina syskon och gråtit hysteriskt medan han slog henne, släpade henne i håret och vid några tillfällen knuffade ner henne för trappan. Det värsta han dock, förutom detta då, gjorde mot oss var att slänga ut oss och mamma när han fick nog och ville supa i fred. Aldrig att han slog oss, det var en gräns han aldrig skulle gå över, och den som ens tittade lite för länge på hans döttrar fick med honom att göra. Varför det var sådan skillnad vet jag inte, men jag har hört att det har varit på samma vis hos flera andra där mamman har fått stryk, men barnen har lämnats orörda. Helt otänkbart för pappan att ta till våld mot barn. Så det kan ju vara lite svårt att hävda att bara för att pappan slår mamman så har han och barnen ingen rätt att träffas.

Jag är lite dubbel där alltså
Nu var han ju inte våldsam mot bara barnets mamma utan även barnets mormor. Alltså han försökte även mörda dem. Så att kunna skada barnet var nog inte så långt ifrån. Dessutom är det en risk man borde ta? Har personen visat sig vara våldsam så kan ju denne vara våldsam mot barnen. Galet att riskera det tycker jag. Att ens chansa.
 
@Enya

Jag har ingenstans skrivit att din pappa inte borde ha fått hjälp, eller träffa sina barn alls? Jag menar dock att en sådan pappa absolut inte per automatik ska få vårdnad om barnen om det händer mamman något.
 
Då tycker vi väldigt olika.
Det finns ingenting som säger att en partnermisshandlare alltid låter bli barnen. Tvärtom. Nu lät han bli er, men så är det inte i många andra fall. Vad händer den dagen misshandeln går över till dråp? Nu gick det bra för er del. Men det gör det inte för många andra barn i samma situation.

Jag har ingenstans skrivit att din pappa inte borde ha fått hjälp, eller träffa sina barn alls? Jag menar dock att en sådan pappa absolut inte per automatik ska få vårdnad om barnen om det händer mamman något.
Jag tror inte vi tycker så väldigt olika egentligen.

Jag tycker bara att det inte alls är så enkelt som att "Mannen misshandlar kvinnan- och därmed försvinner hans möjligheter till att ta hand om sina barn". Det är inte så enkelt. Mannen ska inte per automatik få vårdnaden eller per automatik heller förlora den, det måste utredas noga, tänker jag.

Jag har träffat flera som vuxit upp med alkoholiserad förälder och där är misshandel inte helt ovanligt heller, men bara mot partnern och inte mot barnen. Att per automatik rycka barnen om partnern avlider av någon anledning för att en alkoholist har historia av misshandel av denna men inte rört barnen fysiskt, känns inte heller som lika glasklart. Borde man inte utgå från var och en situation? Bidra med hjälp till föräldern att vara en bra förälder istället? Sedan finns det ju glasklara situationer där man inte ens ska chansa, men det där borde man ju nästan förstå redan när man får fallet på sitt bord? Jag vet ett sådant fall i min närhet, mannen är inte klok nånstans, men har aldrig rört barnen dock, som visserligen var små när de flyttades från familjen.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
22 251
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag hör hur det dånar utanför, och kan inte låta bli att öppna dörren och gå ut och sätta mig på huk på förstutrappen och bara...
Svar
9
· Visningar
2 438
Senast: cassiopeja
·
Småbarn Sonen är konstant arg/upprörd/frustrerad/ledsen nuförtiden. Jämt. Hela dagen från att vi går upp tills han somnar är fylld av missnöje...
2
Svar
23
· Visningar
10 655
Senast: Rosett
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
24 142
Senast: Amk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp