Min man var otrogen

[Snubbelfot]

Jag tänkte så jag med så nu sitter jag på jobbet. Världens hjärtklappning och tryck över bröstet. Hoppas det lägger sig..

Har du möjlighet - och lust - att vara öppen med dina kollegor om situationen? Tänker att det finns både plus och minus med det.

 

[sthu]

Har du möjlighet - och lust - att vara öppen med dina kollegor om situationen? Tänker att det finns både plus och minus med det.

Nej, inte i dagsläget i varje fall. De kan få veta att det är jobbigt hemma men inte några detaljer.

Så länge jag har fullt upp går det bra. Men så fort det blir en liten lucka mellan mailen går pulsen upp igen.. Kan skulle haft tre möten idag, men han som håller i dem är sjuk. Så jag åker nog hem vid lunch.

 

[Zinfernia]

Jourhavande präst är guldvärt att prata med om man behöver prata med någon anonymt och som lyssnar

Fast nu har ju @sthu flertalet gånger sagt ifrån att kyrkan inte är ett alternativ, då kanske man kan acceptera och sluta tjata om det?

 

[aiquen]

Jourhavande präst är dessutom inte det enda alternativet om trycket blir för starkt och man känner akut behov av att få prata anonymt med någon. Till exempel finns Hjälplinjen - en nationell stödlinje som tar emot samtal dygnet runt för professionella stödsamtal. Det är ju inte detsamma som en mer kontinuerlig psykologkontakt, men när jag i kris och hög ångest ringt dit har jag blivit både vänligt och för stunden lugnande bemött.

 

[MJLee]

https://mind.se/ är också ett alternativ. Inga utbildade proffs men erfarna att lyssna och ibland ge råd. Kan vara bra att ha någon som hjälper till att reda ut. Man kan både ringa och chatta.

 

[sthu]

Psykologen igår gav bra råd. Har tillämpat några av dem, och det även om det fortfarande är ångestigt börjar hjärnan fyllas med (vettiga) tankar igen. Det var nog bra att jobba en stund på plats idag, tänka på något annat en stund.
Men nu ikväll när han gick ner i källaren för att greja med sin nya modellbåt och jag gick upp för att sy lite blev det totalstopp. Katastroftankar och trycket över bröstet kom tillbaka. Försöker planera ett plagg, en enkel t-shirt, men det är som att hjärnan inte kan tolka ett mönster längre. Jag får inte ihop det trots att jag sytt massvis av t-shirts innan.. Igår gick det bra, idag pannkaka deluxe.

 

[Thaliaste]

Vilken jobbig situation, förstår verkligen att det är tufft nu @sthu . Tänker att det bästa du kan göra just nu är det du gör, att försöka överleva en dag i taget och söka den hjälp som finns att få. Och sedan får ni ta det därifrån, allteftersom. Hur ni ska göra på längre sikt är inget som behöver avgöras på stört, och jag ser inte att det finns något självklart svar på det utan det måste ni som är involverade bestämma utifrån vad ni vill och känner.

- - - du får läsa mer om du vill och orkar, men nedanstående är mer reflektioner på vad andra skrivit om situationen än råd till dig - - -

Flera skriver att det självklart skulle vara tack och hej från deras sida eftersom det handlar om en otrohet. Nu är min inställning i och för sig att en otrohet inte nödvändigtvis är omöjligt att komma över, beroende på saker och ting, men jag tycker nog inte heller att detta är en "vanlig" otrohet.

Det här verkar mer handla om att vara osäker på en grundläggande identitetsdel, ens sexualitet, vilket jag känner är oerhört svårt för någon utomstående att bedöma vad som är oförlåtligt och inte.

Visst var det fel att planera och genomföra en dejt bakom ryggen, men jag kan också ha viss förståelse för att en vuxen man kan vara oerhört ensam och vilsen med sina funderingar om en så central del för ens livsval. Dumt ja och han är inte ursäktad, han borde förstås ha vänt sig till andra kanaler för rådgivning, men jag kan litegrann förstå "logiken" i att testa för att man tror/hoppas att det ska vara så enkelt att få svar på sin fundering.

Borde han vänt sig till sin partner med dessa funderingar? I teorin ska man kunna dela allt, men jag har även förståelse för att detta inte var något han tog upp med sin partner som första väg. Och i mina ögon handlar det inte om brist på förtroende eller tillit, utan snarare att det inte handlar om partnern alls utan om hans egen vilsenhet och (nu gissar jag) brist på andra kanaler än sin partner eller en tinderdejt för att rodda i sina funderingar.

Men sen tror jag tyvärr inte att det är så enkelt att han fått något svar på detta för att en dejt inte kändes rätt. Att i vuxen ålder komma på att man kanske är gay eller bi, tror jag inte är något som bara poppar upp och då är det nog inte heller något som bara stängs ner lika snabbt.

Jag vill inte säga någonting om vad som bör göras och inte, jag tycker att det är lika rätt att komma fram till att man inte vill/kan fortsätta relationen efter det som hänt som att komma fram till att man vill fortsätta leva tillsammans och att kärleken fortfarande är stark. Och att inse att man tänder på samma kön, säger ju inte att man inte fortfarande också tänder på det andra könet, och säger framför allt inte att det som varit tidigare inte skulle varit äkta.

Jag tänker att det är lätt att en massa tvivel och tankar kommer och att det är bra att prata både enskilt och tillsammans. Nu är allt framme i ljuset, och då finns det alla möjligheter att kunna prata igenom allt för att kunna landa i det som känns bäst. Och den som skapat allt detta, måste verkligen vara beredd på att steppa fram i det.

 

[Thaliaste]

@sthu
Jag tänker också att du kanske ska vara försiktig med att berätta om vad som hänt för dina kollegor. Tyvärr är folk inte alltid så snälla och stöttande som man önskar, och risken finns att det istället blir "snack". Tycker du gör klokt i att hellre prata med utomstående/från vården eller andra som inte är i er närhet, och bara berätta i allmänna ordalag till kollegorna att du har det tufft just nu.

 

[sthu]

Jag funderar på att boka av ett psykologsamtal. Har haft två via app som var kanonbra, ska ha ett fysiskt besök gemensamt med maken lite längre fram. Plus familjerådgivningen efter det. Har ett telefonsamtal bokat nästa vecka, men funderar på att avboka det. Jag tror inte det ger mig så mycket mer att prata själv med någon, gemensamma samtal är bättre nu. Tror jag.

Dessutom orkar jag hålla koll på alla tider. Jag skriver ner den i kalendern men kommer jag ihåg att titta i kalendern?

 

[sthu]

Jag vet inte vad jag ska göra.
Min man var otrogen, igen. Med en kvinnlig kollega den här gången.

Jag trodde det hade hänt honom något allvarligt när han inte kom hem från jobbet inatt. Ringde och smsade flera gånger utan svar. Väckte sonen och åkte ut och letade tidigt i morse. Efter någon mil fick jag ett sms att han var på väg hem, så jag vände och åkte hem igen.

När han väl kom hem sa han bara "jag har gjort bort mig igen". Fick dra ur honom var som hänt. Får inga svar på varför han gjorde det. Han pratar om att skaffa egen lägenhet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag varken vill eller kan (orkar) bo kvar själv i vårt stora hus.
Jag vill inte skilja mig, men jag vill inte leva med någon jag inte kan lita på heller.

Har gått runt med hög puls och hjärtklappning hela dagen. Ångest deluxe. Jag fattar inte att han gör så här mot mig. Oss.

 

[vemsomhelst123]

Jag vet inte vad jag ska göra.
Min man var otrogen, igen. Med en kvinnlig kollega den här gången.

Jag trodde det hade hänt honom något allvarligt när han inte kom hem från jobbet inatt. Ringde och smsade flera gånger utan svar. Väckte sonen och åkte ut och letade tidigt i morse. Efter någon mil fick jag ett sms att han var på väg hem, så jag vände och åkte hem igen.

När han väl kom hem sa han bara "jag har gjort bort mig igen". Fick dra ur honom var som hänt. Får inga svar på varför han gjorde det. Han pratar om att skaffa egen lägenhet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag varken vill eller kan (orkar) bo kvar själv i vårt stora hus.
Jag vill inte skilja mig, men jag vill inte leva med någon jag inte kan lita på heller.

Har gått runt med hög puls och hjärtklappning hela dagen. Ångest deluxe. Jag fattar inte att han gör så här mot mig. Oss.

Fan vad jobbigt. Och jag tycker det är två svek i detta (inte komma hem/höra av sig hade jag blivit vansinnig över, mitt ex kom inte hem en gång, och det lät som mobilen var hemma när jag vaknade 5 på morgonen, han hade somnat i trapphuset… men jag var så jävla orolig innan jag insåg det, och det var absolut en engångsföreteelse, vi hade inte barn heller) plus otroheten. Bara du kan bestämma hur du ska göra, men jag hade som du skriver haft svårt att leva med någon som gör såhär (igen) och tänker att ni behöver parterapi och han kanske enskild terapi ä. Du har inte gjort något fel.

 

[SiZo]

Jag vet inte vad jag ska göra.
Min man var otrogen, igen. Med en kvinnlig kollega den här gången.

Jag trodde det hade hänt honom något allvarligt när han inte kom hem från jobbet inatt. Ringde och smsade flera gånger utan svar. Väckte sonen och åkte ut och letade tidigt i morse. Efter någon mil fick jag ett sms att han var på väg hem, så jag vände och åkte hem igen.

När han väl kom hem sa han bara "jag har gjort bort mig igen". Fick dra ur honom var som hänt. Får inga svar på varför han gjorde det. Han pratar om att skaffa egen lägenhet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag varken vill eller kan (orkar) bo kvar själv i vårt stora hus.
Jag vill inte skilja mig, men jag vill inte leva med någon jag inte kan lita på heller.

Har gått runt med hög puls och hjärtklappning hela dagen. Ångest deluxe. Jag fattar inte att han gör så här mot mig. Oss.

Det här verkar verkligen tufft. Jag beklagar att du har blivit utsatt för detta.

Låt det ta lite tid, landa, tänk igenom saker och ting. Just nu är du troligen i chock, och att tänka klart då fungerar inte. Beslutet behöver inte tas idag, den här veckan, eller ens det här året. Låt det ta den tid du behöver. Och ta gärna hjälp igen för att styra rätt på tankarna.

 

[bettysmatte]

Jag vet inte vad jag ska göra.
Min man var otrogen, igen. Med en kvinnlig kollega den här gången.

Jag trodde det hade hänt honom något allvarligt när han inte kom hem från jobbet inatt. Ringde och smsade flera gånger utan svar. Väckte sonen och åkte ut och letade tidigt i morse. Efter någon mil fick jag ett sms att han var på väg hem, så jag vände och åkte hem igen.

När han väl kom hem sa han bara "jag har gjort bort mig igen". Fick dra ur honom var som hänt. Får inga svar på varför han gjorde det. Han pratar om att skaffa egen lägenhet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag varken vill eller kan (orkar) bo kvar själv i vårt stora hus.
Jag vill inte skilja mig, men jag vill inte leva med någon jag inte kan lita på heller.

Har gått runt med hög puls och hjärtklappning hela dagen. Ångest deluxe. Jag fattar inte att han gör så här mot mig. Oss.

Helt förfärligt, och jag förstår att ditt mående är rent åt skogen .

Jag tycker att det låter som om det vore bäst att han skaffar en lägenhet. Ni behöver ju inte skilja er på stört, men att han flyttar ut nu låter väl som en god idé. Vad är det som gör att du tänker att du inte orkar med huset på egen hand?

 

[monster1]

Jag vet inte vad jag ska göra.
Min man var otrogen, igen. Med en kvinnlig kollega den här gången.

Jag trodde det hade hänt honom något allvarligt när han inte kom hem från jobbet inatt. Ringde och smsade flera gånger utan svar. Väckte sonen och åkte ut och letade tidigt i morse. Efter någon mil fick jag ett sms att han var på väg hem, så jag vände och åkte hem igen.

När han väl kom hem sa han bara "jag har gjort bort mig igen". Fick dra ur honom var som hänt. Får inga svar på varför han gjorde det. Han pratar om att skaffa egen lägenhet. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag varken vill eller kan (orkar) bo kvar själv i vårt stora hus.
Jag vill inte skilja mig, men jag vill inte leva med någon jag inte kan lita på heller.

Har gått runt med hög puls och hjärtklappning hela dagen. Ångest deluxe. Jag fattar inte att han gör så här mot mig. Oss.

Så tråkigt, han verkar ju ha något problem som gör att han agerar impulsivt utan tanke på konsekvenser. Något han själv verkligen borde ta tag i.

 

[DarkInNight]

Neej, fan inte igen
Beklagar verkligen

 

[Unafraid]

En gång hade jag kanske kunnat förlåta, om det blev skillnad och bättring. Men två? Aldrig i livet. Det är skitjobbigt att separera men man kan inte leva med någon man inte litar på.

 

[sthu]

Helt förfärligt, och jag förstår att ditt mående är rent åt skogen .

Jag tycker att det låter som om det vore bäst att han skaffar en lägenhet. Ni behöver ju inte skilja er på stört, men att han flyttar ut nu låter väl som en god idé. Vad är det som gör att du tänker att du inte orkar med huset på egen hand?

Det är ett stort hus med stor trädgård, jag orkar inte rådda allt på egen hand.

--
Jag kan ha sagt saker jag ångrar. Massa dumma saker.

Om han lämnar nu vill jag aldrig se honom igen. Jag vill att det ska funka för oss men jag känner mig ensam, övergiven, sviken, överkörd, bortprioriterad.

 

[bettysmatte]

Det är ett stort hus med stor trädgård, jag orkar inte rådda allt på egen hand.

--
Jag kan ha sagt saker jag ångrar. Massa dumma saker.

Om han lämnar nu vill jag aldrig se honom igen. Jag vill att det ska funka för oss men jag känner mig ensam, övergiven, sviken, överkörd, bortprioriterad.

HAN har gjort en MASSA dumma saker.

 

[cambodia]

En gång hade jag kanske kunnat förlåta, om det blev skillnad och bättring. Men två? Aldrig i livet. Det är skitjobbigt att separera men man kan inte leva med någon man inte litar på.

Exakt, det här!
Jag lider med dig

 

[sthu]

HAN har gjort en MASSA dumma saker.

Tre fel gör inte ett rätt.