Mitt dag schema

Idag tänkte jag berätta lite hur mina dagar är. Eller ska vara för hade samtal imorse och gjorde som ett schema. Så tänkte jag skulle visa det och skriva lite om det och så! Så har en bild på som det är. Så som står där så är det bara äta och vila hela dagarna. Och ja jag vet att det behövs för kroppen ska bli frisk och allt sånt men ändå. För liksom innan allt dethär hände så var jag i stallet och cyklade oftast dit och var ute med hundarna och simmade och massa saker. Så gjorde liksom aktiva saker typ hela dagarna nu när det är sommarlov. Så tänk att gå från det till som på schemat! Jag tycker faktiskt inte att det är konstigt då ifall jag blir typ depprimerad. Men dom här säger att det är för om man inte får den näringen som kroppen behöver så funkar inte känslorna som dom ska heller. Men mina känslor har ju försvunnit NU efter att min kropp får mycket mer näring. Och hjärtat är inte sådär sjukt eller vad man ska säga som det var förut. Så kroppen är friskare nu men INTE hjärnan! Och den typ behandlingen jag ska göra är att jag ska följa dethär schemat. Men om jag säger att jag inte fattar hur det ska göra allt bra så säger dom bara att det tar tid och det är bara en del. Och just nu måste jag få rutiner och få normalt ätande typ. Men jag kan ju inte ha såna dagar föralltid så jag fattar inte varför jag ska ha så meningslösa dagar nu. Och fattar inte för dom säger att det är första steget typ och målet då är att jag ska må lite bättre och kunna vara hemma och gå i nån behandling typ. Men kommer ju inte må bättre sålänge jag ska göra ingenting så då får jag ju aldrig vara hemma. Men ja det är iallafall dethär jag ska följa nu. Och nu när jag har varit här så har jag sovit typ närsomhelst på dagen också och varit vaken sent på kvällen och tidigt på morgonen och så för kan typ inte sova normalt. Så tror inte det kommer gå så bra att följa detdär men jag har inte så mycket val så är bara att försöka ändå. Och sen så är det ju inte att varje dag ska vara exakt så för kanske ska träffa läkaren tillexempel nån annan tid eller som idag är det jätte dåligt väder så då ska jag inte vara ute. Så kan ändras liksom men då är det dom på sjukhuset eller mina föräldrar som ska bestämma det. Så jag får inte bestämma. Men ja det är väl det jag kan berätta om hur mina dagar ska vara!

 

[LiviaFilippa]

Aldrig att jag avlivat en ung häst som protesterar att stå på box, den har ju hela livet framför sig.

Okej du kanske inte skulle det men finns dom som skulle. Som en jag känner som hade en jätte fin häst som var 5 eller 6 år och gick 120 och hade massa kappacitet. Så hon hade ju jätte mycket framför sig liksom. Och hon blev skadad i hagen så hon skulle behöva stå på box jätte länge. Och från att hon var typ världens snällaste och gosigaste häst så på kanske två veckor var hon jätte sur och började anfalla i boxen och var jätte jätte stressad. Och mådde inte alls bra så tjejen som ägde henne bestämde att avliva henne. För att hon mådde SÅ dåligt när hon bara fick stå på box så dom trodde inte att hon skulle kunna bli helt bra för hon var så stressad och även ifall själva skadan skulle blivit bra så hade hon varit sönder stressad i huvudet. Så det var ändå snällast att avliva henne fast hon var så ung och hade massa kappacitet och allt. Och om jag skulle vara en häst så skulle jag vara typ som den hästen.

 

[nullo-modo]

Okej du kanske inte skulle det men finns dom som skulle. Som en jag känner som hade en jätte fin häst som var 5 eller 6 år och gick 120 och hade massa kappacitet. Så hon hade ju jätte mycket framför sig liksom. Och hon blev skadad i hagen så hon skulle behöva stå på box jätte länge. Och från att hon var typ världens snällaste och gosigaste häst så på kanske två veckor var hon jätte sur och började anfalla i boxen och var jätte jätte stressad. Och mådde inte alls bra så tjejen som ägde henne bestämde att avliva henne. För att hon mådde SÅ dåligt när hon bara fick stå på box så dom trodde inte att hon skulle kunna bli helt bra för hon var så stressad och även ifall själva skadan skulle blivit bra så hade hon varit sönder stressad i huvudet. Så det var ändå snällast att avliva henne fast hon var så ung och hade massa kappacitet och allt. Och om jag skulle vara en häst så skulle jag vara typ som den hästen.

Frågan är snarare att skulle du låta en häst galoppera för tidigt bara för att den vill och med risk att få börja om från början igen.

Jag jämföde inte dej med en häst utan jämförde med hur fel det blir att göra saker i för tidigt skede.

 

[LiviaFilippa]

Frågan är snarare att skulle du låta en häst galoppera för tidigt bara för att den vill och med risk att få börja om från början igen.

Jag jämföde inte dej med en häst utan jämförde med hur fel det blir att göra saker i för tidigt skede.

Nej det skulle jag såklart inte. Fattar hur du menar och så men jag tycker ändå det blir dåligt när dom bara bryr sig om en sak liksom och att då blir annat sämre. För det spelar ju liksom ingen roll om jag mår jätte dåligt för jag har anorexi eller om jag mår jätte dåligt för att jag blir depprimerad och har massa tankar om självmord. Men dom verkar tro att allt kommer bli bra bara jag går upp i vikt för det är bara det som är viktigt för dom. Och så kommer det ju inte bli.

 

[Shaggy]

Jag vet men det känns som det ALDRIG kommer bli bra. Och vet att det kanske är knäppt att tänka såhär men om det är en häst som kanske har skadat sig så den måste stå på box länge och det är en häst som mår jätte jätte dåligt av det. Då kanske man avlivar den istället för den skulle må sämre av att stå på box så länge och den kanske aldrig skulle bli helt helt frisk igen. Men så får man inte tycka om sig själv tydligen.

Skillnaden på dig och en häst är att du kan förstå att det här är en övergående fas eftersom du kan tänka abstrakt och se både dåtid, nutid och framtid. En häst lever exakt här och nu och kan inte se att gör jag det här några veckor så kan ja galoppera i hagen sen.
Jag tillhör de som anser att man plågar människor för länge men det här är inte den typ av fall som ens kommer i närheten av att avsluta lidandet.

 

[Shaggy]

Nej det skulle jag såklart inte. Fattar hur du menar och så men jag tycker ändå det blir dåligt när dom bara bryr sig om en sak liksom och att då blir annat sämre. För det spelar ju liksom ingen roll om jag mår jätte dåligt för jag har anorexi eller om jag mår jätte dåligt för att jag blir depprimerad och har massa tankar om självmord. Men dom verkar tro att allt kommer bli bra bara jag går upp i vikt för det är bara det som är viktigt för dom. Och så kommer det ju inte bli.

För mig känns det lite som om du hakar upp dig för mycket vid den där träningen. Du låter som om du som person anser att du är träning och inget annat. Ta nu chansen att hitta andra delar av dig och bredda den person du är. Mitt tips som bokmal är att du verkligen lär dig att läsa, läsa sådär så att du blir en del av boken och ser hela händelsen spelas upp som en film för ditt inre öga.

 

[LiviaFilippa]

För mig känns det lite som om du hakar upp dig för mycket vid den där träningen. Du låter som om du som person anser att du är träning och inget annat. Ta nu chansen att hitta andra delar av dig och bredda den person du är. Mitt tips som bokmal är att du verkligen lär dig att läsa, läsa sådär så att du blir en del av boken och ser hela händelsen spelas upp som en film för ditt inre öga.

Det gör jag inte och behöver inte ens vara nåt som räknas som träning. Men jag hatar att vara stilla hela tiden och jag är van att röra på mig mycket. Och överallt som man läser om vad man kan göra så man mår bättre står det om promenader och såna saker. Så det är inte att jag måste få träna eller nåt men vill få röra på mig iallafall nånting! Och jag kan inte läsa länge alls för tröttnar efter några minuter typ. Och kan inte hålla koncentrationen på det så läsa är inte så mycket för mig. Men ja det är inte att jag inte försöker komma på nåt eller att jag är mot ALLT som är stilla men finns bara inget som känns kul eller så.

 

[Shaggy]

Det gör jag inte och behöver inte ens vara nåt som räknas som träning. Men jag hatar att vara stilla hela tiden och jag är van att röra på mig mycket. Och överallt som man läser om vad man kan göra så man mår bättre står det om promenader och såna saker. Så det är inte att jag måste få träna eller nåt men vill få röra på mig iallafall nånting! Och jag kan inte läsa länge alls för tröttnar efter några minuter typ. Och kan inte hålla koncentrationen på det så läsa är inte så mycket för mig. Men ja det är inte att jag inte försöker komma på nåt eller att jag är mot ALLT som är stilla men finns bara inget som känns kul eller så.

Att gå promenader kräver ju att det finns något att förbränna. Du har förbrukat hela förrådet av lagrad energi och måste nu bygga upp ett nytt sådant. Alla vet att rörelse är viktigt så innan man sätter något på strikt vila så är det riktigt riktigt illa.
Jag förstår att du blir frustrerad men du måste ge tid för kroppen att läkas och återhämta sig.
Att du inte kan läsa alls kan du ju ta som en utmaning och lära dig genom att träna på det. Det är en kunskap som är mycket bra att ha i livet. Att träna hjärnan är också viktig träningsmetod. Givetvis finns det andra saker man kan göra, att vara still betyder inte att man behöver vara inaktiv.

 

[EmmaBovary]

Nej det skulle jag såklart inte. Fattar hur du menar och så men jag tycker ändå det blir dåligt när dom bara bryr sig om en sak liksom och att då blir annat sämre. För det spelar ju liksom ingen roll om jag mår jätte dåligt för jag har anorexi eller om jag mår jätte dåligt för att jag blir depprimerad och har massa tankar om självmord. Men dom verkar tro att allt kommer bli bra bara jag går upp i vikt för det är bara det som är viktigt för dom. Och så kommer det ju inte bli.

Nja, det är väl steg ett att du går upp i vikt, eftersom att det liksom behövs för att hålla dig vid liv. När din kropp mår bättre så får man hitta vägar att arbeta med måendet som innefattar lite mer hållbara sätt att träna och äta lagom. Att bli mer hälsosam över tid. Fortsätter depressionen och suicidtankarna så behöver ju de också behandlas, om ni inte redan påbörjat det.

 

[em-pirre]

Nej men om man är depprimerad och har självmords tankar så ska man röra på sig. Men det är som att dom inte bryr sig om dom sakerna utan bara anorexin. Fast att dom andra sakerna är MINST lika jobbiga för mig.

Ja men anorexin måste skötas först. Sen depressionen och ångesten. Det går inte att göra allt samtidigt utan en sak i taget. Just nu är det mest kritiska din anorexi. Sen, då du klarar av att samla energi så kan man försiktigt börja förbränna små mängder.

Mvh jobbat flera år inom psykiatri.

 

[LiviaFilippa]

Ja men anorexin måste skötas först. Sen depressionen och ångesten. Det går inte att göra allt samtidigt utan en sak i taget. Just nu är det mest kritiska din anorexi. Sen, då du klarar av att samla energi så kan man försiktigt börja förbränna små mängder.

Mvh jobbat flera år inom psykiatri.

Varför måste man ta den först? Även fast dom andra sakerna blir sämre?

 

[LiviaFilippa]

Att gå promenader kräver ju att det finns något att förbränna. Du har förbrukat hela förrådet av lagrad energi och måste nu bygga upp ett nytt sådant. Alla vet att rörelse är viktigt så innan man sätter något på strikt vila så är det riktigt riktigt illa.
Jag förstår att du blir frustrerad men du måste ge tid för kroppen att läkas och återhämta sig.
Att du inte kan läsa alls kan du ju ta som en utmaning och lära dig genom att träna på det. Det är en kunskap som är mycket bra att ha i livet. Att träna hjärnan är också viktig träningsmetod. Givetvis finns det andra saker man kan göra, att vara still betyder inte att man behöver vara inaktiv.

Att gå promenader kräver ju att det finns något att förbränna. Du har förbrukat hela förrådet av lagrad energi och måste nu bygga upp ett nytt sådant. Alla vet att rörelse är viktigt så innan man sätter något på strikt vila så är det riktigt riktigt illa.
Jag förstår att du blir frustrerad men du måste ge tid för kroppen att läkas och återhämta sig.
Att du inte kan läsa alls kan du ju ta som en utmaning och lära dig genom att träna på det. Det är en kunskap som är mycket bra att ha i livet. Att träna hjärnan är också viktig träningsmetod. Givetvis finns det andra saker man kan göra, att vara still betyder inte att man behöver vara inaktiv.

Råkade få det dubbelt och vet inte hur man får bort ena! Men iallafall så jag gör ju saker men när ALLT är att vara stilla så känns det ändå som jag inte får göra nånting. För man har ju olika intressen och så och jag är inte intresserad av typ läsa, rita, pussel och såna saker. Och sånt jag var intresserad av förut kan jag inte koncsentrera mig på nu. Så då orkar och vill jag inte göra det iallafall.

 

[EmmaBovary]

Varför måste man ta den först? Även fast dom andra sakerna blir sämre?

Svälten måste hävas först helt enkelt. Det är det mest akuta. Det påverkar också ens möjlighet att kunna vara tillgänglig för samtal som rör den psykiska hälsan.

 

[Shaggy]

Varför måste man ta den först? Även fast dom andra sakerna blir sämre?

Därför att tar man inte tag i anorexians konsekvenser, svält, så kan du få men för livet eller dö.
Det är inte en lättare förkylning vi pratar om utan en akut livshotande sjukdom.

 

[Shaggy]

Råkade få det dubbelt och vet inte hur man får bort ena! Men iallafall så jag gör ju saker men när ALLT är att vara stilla så känns det ändå som jag inte får göra nånting. För man har ju olika intressen och så och jag är inte intresserad av typ läsa, rita, pussel och såna saker. Och sånt jag var intresserad av förut kan jag inte koncsentrera mig på nu. Så då orkar och vill jag inte göra det iallafall.

Men du måste inse att du är rejält svårt sjuk och försöka göra något konstruktivt av den situationen. Försök göra något stillasittande så att du gör något för att göra saker är ett sätt att bekämpa monstret. Om du låter dig falla ner i inaktivitet så ger du monstret en lysande möjlighet att ta över.
Jag tror att ditt behov av att röra dig till stor del är monstret som skriker för att tvinga dig att förbruka energi är ett sätt att återta kontrollen. Tänk på att monstret vill få tillbaks dig till situationen som var innan du upptäckte det och i den situationen så ingår massor av rörelse och ingen mat. Slå nu monstret i huvudet och tala om för det att det nu är du som bestämmer och att du vet att du behöver näring för att kunna träna.

 

[Lovisaleonora]

Nej men om man är depprimerad och har självmords tankar så ska man röra på sig. Men det är som att dom inte bryr sig om dom sakerna utan bara anorexin. Fast att dom andra sakerna är MINST lika jobbiga för mig.

Varför måste man ta den först? Även fast dom andra sakerna blir sämre?

För att har du ingen kropp kvar, så finns det inte mycket att göra. Anorexi är en dödlig sjukdom. Det är inte "bara". Det är på allvar. Dina organ mår svindåligt, de kan faktiskt kollapsa om du inte är försiktig och fokuserar på återhämtning.

Den psykiska biten är också svår att komma åt när hela stenålderssystemet i kroppen skriker SVÄLT-PANIK-SABELTANDAD TIGER. Det är inget vi kan påverka, när kroppen inser att vi riskerar att dö blockeras en massa som vi inte kan påverka (extremt enkelt uttryckt). Det är en inre stress som gör att vi kan överleva, men som gör att vi måste gå ur det tillståndet innan det går att påverka annat.

Passa på att plugga ridning, Centrerad ridning av Sally Swift får en att fundera över hur en inverkar på hästen.

Jag kan tipsa om en läsvärd bok som handlar om anorexi innan begreppet fanns (knappt), den är skriven av Deborah Hautzig och heter "... annars dör man". Jag älskade den och har den numera härhemma men jag vet att den är svår att få tag på. Hon har skrivit en annan tonårsbok som heter "Hej, stjärnöga" som också har hög igenkänningsfaktor om en känner att en inte riktigt passar in i alla andras mall.

 

[Lovisaleonora]

(om du läser på engelska kan jag rekommendera efterordet, skrivet 18 år efter boken, till ... annars dör man. Författaren har förlorat så mycket till sjukdomen, till anorexi https://web.archive.org/web/20110709005231/http://www.deborahhautzig.com/afterword.asp)

 

[em-pirre]

Varför måste man ta den först? Även fast dom andra sakerna blir sämre?

För att din hjärna inte är kapabel att må bättre utan energi.

 

[EmmaBovary]

Vet inte hur jag ska förklara men för ett tag sen så hade jag sagt att vara med hundarna var det bästa på hela dagen. Men nu så är det inget som känns typ bättre eller att det spelar nån roll om du fattar? Som att allt är helt onödigt bara så inget är kul eller så. Och jag har jätte svårt att hålla fokus på om jag kollar på en serie eller lyssnar på ljudbok eller podd eller vadsomhelst så tappar tålamodet jätte fort vad jag än gör. Så det är svårt att komma på nåt nu som är bättre.

Apropå det här, att du inte riktigt kan fokusera på en serie eller ljudbok är också en konsekvens av att kroppen är sliten och behöver återhämta sig. Det hänger ihop. Sedan är det en sak att monstret blir grinigt för att det inte får som det vill och energin som den kampen tar. Men man kan också bli lättretlig när man är i dåligt fysiskt skick och orken är låg.

 

[em-pirre]

För att din hjärna inte är kapabel att må bättre utan energi.

@EmmaFilippa sen tror jag faktiskt att det är sjukdomen som talar för dig nu. Du vill ut och bränna energi för att inte gå upp i vikt och försöker övertyga dig själv och oss om att det är viktigt med motion för att bota depressionen. Men den biten kan du släppa med det samma.

Lite tough love, men det kanske du behöver

 

[Ullmerkott]

De flesta mår nog bättre psykiskt av att få röra sig lite, MEN det kräver ju att en har lite energireserver att ta av. Har en flera problem behöver en dessutom ta hand om det mest akuta först. Har du en häst som är lite halt och plötsligt fått svår kolik börjar du ju inte med hältutredningen, även om det också behöver göras framöver för att den ska bli helt frisk och må bra.

Är kroppen så dålig att den blir inlagd med hjärtproblem och svimningar är den REJÄLT sjuk, och då behöver den lång tid att återhämta sig. När kroppen är tillräckligt stark och frisk för att inte vara i fara kommer du säkert få göra roligare saker.