Jag vet faktiskt inte. En del av mig ser inget skäl att fatta något beslut kring det, det kanske kommer att variera över ett år och genom ett liv, vad man känner för. En annan del av mig tycker att ”dricka bara lite/sällan” är ganska komplext socialt. Vi skulle exempelvis gått på en fest igår. Det är en årlig fest som är väldigt uppstyrd och värdparet lägger mycket engagemang på festen. Att inte dricka då, och ta bilen, kan jag uppfatta som lite trist när man är en person som ibland dricker. Det känns som att jag då inte prioriterar just den här festen till att dricka alkohol. Eller någon annan fest, som någons födelsedagsfest, där jag vill signalera att jag är där med hela mig. Jag tänker att det kanske då hade varit enklare att bara vara en person som inte dricker, och att alla vet det. Det blir ingen osäkerhet kring om jag dricker eller inte, och om det signalerar något eller inte. Det kanske skulle finnas en trygghet i det. Jag vet, de vet, och jag och maken behöver inte fundera på vem som ska köra om det behövs. Enklare, kanske?
För ett gäng år sedan hade jag en ”vit månad” och tyckte om det, så det blev en till och sen en tredje. Det var ovanligt just då, eftersom vi fortfarande var unga och ute en del. Sen kom sommaren och med det alkohol igen. Men jag är lite sugen på att testa något liknande igen. Att bara testa en period, och förlänga om det känns bra. Det kan ju bli ett ”dricker inte just nu” som kan utvecklas hur det vill över tid.
Är det din åsikt, eller kompisgängets? Om det är kompisarna som inte klarar av att någon inte är påverkad när dom inte är det, så är det ett tecken på att dom själva har en rejält komplicerad relation till alkohol (eller är barnslig som en tonåring - eller båda). Men dom kanske inte alls tycker så, egentligen? Eller är det någon som brukar hetsa om det?
I mina umgängeskretsar är det varken konstigt att dricka alkohol eller att inte dricka alkohol. En middag eller spelkväll är lika rolig ändå (ärligt talat roligare, över 2 standardglas blir folk kassa på spela spel).