Ni som slutat dricka alkohol (eller minskat)

Bukefalos 30 år!

Ni som slutat dricka alkohol helt, eller minskat på konsumtionen märkbart, hur upplever ni att det har varit att ersätta den delen av era liv? Jag har inga alkoholproblem, men som jag nämnde i en tidigare tråd upplever jag att jag inte mår så bra av det just nu även i mindre mängd, så jag är lite sugen på att hoppa över det till jul- och nyårshelgen. Jag tycker dock att helgerna på sistone saknar någonting. Ett glas vin för mig har under hela mitt vuxna liv signalerat helg (inte alla såklart, men många), eller fest, och jag famlar lite i att det fattas mig. Känslan alltså (och ritualen?), kanske inte så mycket glaset i sig. Jag är osäker på om just det går att ersätta med någonting annat, eller om det helt enkelt är en vanesak att konstrasten mellan helg och vardag blir mindre. Eller hur gör ni, vad är helg och fest för er? Upplever ni att det finns bra alkoholfria alternativ som inte bara smakar socker? Jag är lite nyfiken på hur övergången varit för er, eftersom jag upplever att jag just nu befinner mig mitt i den och famlar lite efter nya rutiner och helgritualer. Jag tror inte att jag kommer att sluta dricka alkohol helt men just nu, under småbarnsåren, så är det både mindre lockande och energimarginalerna är små så de sparas gärna.
Alkoholfri öl är ganska nära sin giftiga frände ändå. Alkoholfritt vin är nära nog odrickbart. Men det finns också mycket annan festlig dryck som must och annat kul som ofta finns.
 
Alkoholfri öl är ganska nära sin giftiga frände ändå. Alkoholfritt vin är nära nog odrickbart. Men det finns också mycket annan festlig dryck som must och annat kul som ofta finns.
Jo, det finns god alkoholfri och -svag öl. Men blir det inte ändå mer som en sorts lösning av problemet med måltidsdryck, än ett sätt att "göra helg" på?
 
Ni som slutat dricka alkohol helt, eller minskat på konsumtionen märkbart, hur upplever ni att det har varit att ersätta den delen av era liv?
Jag dricker kanske ett glas vin vartannat år, mörk öl lite oftare. För mig är det inte mer "en del av mitt liv" än nån godissort jag gillar eller kul strumpor. Har svårt att se att det är jättesund relation till rusmedel när de blir en del av livet som man inte vet om man kan välja bort utan problem?
 
Jag vet faktiskt inte. En del av mig ser inget skäl att fatta något beslut kring det, det kanske kommer att variera över ett år och genom ett liv, vad man känner för. En annan del av mig tycker att ”dricka bara lite/sällan” är ganska komplext socialt. Vi skulle exempelvis gått på en fest igår. Det är en årlig fest som är väldigt uppstyrd och värdparet lägger mycket engagemang på festen. Att inte dricka då, och ta bilen, kan jag uppfatta som lite trist när man är en person som ibland dricker. Det känns som att jag då inte prioriterar just den här festen till att dricka alkohol. Eller någon annan fest, som någons födelsedagsfest, där jag vill signalera att jag är där med hela mig. Jag tänker att det kanske då hade varit enklare att bara vara en person som inte dricker, och att alla vet det. Det blir ingen osäkerhet kring om jag dricker eller inte, och om det signalerar något eller inte. Det kanske skulle finnas en trygghet i det. Jag vet, de vet, och jag och maken behöver inte fundera på vem som ska köra om det behövs. Enklare, kanske?

Jag förstår hur du menar men jag tänker att om man som gäst säger till i förväg så ser jag det som väldigt osannolikt att man som värd skulle tänka något särskilt. Det handlar det ju inte om att du prioriterar ett annat tillfälle att dricka, att du drack för mycket dagen före eller liknande.

Det är bara att säga som det är enligt min mening, att du inte dricker alkohol för tillfället.
 
Jag jobbar skift och har tidigare jobbat helg, helg för mig är återhämtning och mer fri stalltid. Jag tror också jag är någon typ av motsats till beroendepersonlighet för jag blir så himla nojig av många vanor kring alkohol, speciellt för att slappna av eller på annat vis för att reglera sitt känsloläge.

Helg för mig är alltså mer frihet över min tid 🤩 För att slappna av eller koppla bort jobb/byta till helgmode filar jag vidare på mina generella strategier för välmående. Göra saker mer medvetet och lugnare, djupa andetag och känna in fötterna på golvet, yoga, dricka vatten medan jag pysslar med saker i lugn o ro. Jag vill förknippa välmående med saker som faktiskt gör mig gott liksom, för jag kan ha väldigt svårt faktiskt "unna" mig det.

Fest för mig är faktiskt enbart sällskapet, oberoende av vad vi gör. Däremot har jag nog tidigare varit ganska van vid att dricka, olika mycket i olika sammanhang och kanske lite mer beroende på sällskapet, har hakat på dem liksom. Det har snarare varit en stress för mig att inte råka sticka ut åt ena eller andra hållet (rent allmänt problem för min del). Numera är jag dock inte lika tålig (inte just för alkohol utan livets innehåll i stort) och också ganska bra på att lyssna på mig själv. Har insett att för mig är det faktiskt snarare bara att ha något att hålla i/dricka ur som kan fungera lite stöttande i sociala sammanhang (jag är inte alltid en fena på det ens med vänner, det beror mycket på situation och mående). Julfesten med jobbet senast tex var jag otroligt sliten men taggad på och drack alltså mest vatten ur ett plastdricksglas och det är verkligen ingen som reagerar på det. Samma med mina AW-vänner där vi ofta förr drack alldeles för mycket. Numera vissa gånger är det någon som dricker främst alkoholfritt men det är liksom inget konstigt. Tycker jag fått en jättepositiv upplevelse av att dricka mindre I festliga sammanhang faktiskt och känner inget behov alls av att ersätta, det hade snarare känts jobbigt igen för mig tror jag. Är jag inte på topp är det liksom ganska många saker jag kan reagera på, bla kaffe eller även övriga drycker förutom vatten så jag vill nog hellre slippa förväntningen om att ha något roligt i glaset faktiskt oavsett om det är alkohol eller alkoholfritt. Jag dyker ju upp ändå trots måendet pga jag vill träffa umgänget liksom.
 
Jag vet faktiskt inte. En del av mig ser inget skäl att fatta något beslut kring det, det kanske kommer att variera över ett år och genom ett liv, vad man känner för. En annan del av mig tycker att ”dricka bara lite/sällan” är ganska komplext socialt. Vi skulle exempelvis gått på en fest igår. Det är en årlig fest som är väldigt uppstyrd och värdparet lägger mycket engagemang på festen. Att inte dricka då, och ta bilen, kan jag uppfatta som lite trist när man är en person som ibland dricker. Det känns som att jag då inte prioriterar just den här festen till att dricka alkohol. Eller någon annan fest, som någons födelsedagsfest, där jag vill signalera att jag är där med hela mig. Jag tänker att det kanske då hade varit enklare att bara vara en person som inte dricker, och att alla vet det. Det blir ingen osäkerhet kring om jag dricker eller inte, och om det signalerar något eller inte. Det kanske skulle finnas en trygghet i det. Jag vet, de vet, och jag och maken behöver inte fundera på vem som ska köra om det behövs. Enklare, kanske?

För ett gäng år sedan hade jag en ”vit månad” och tyckte om det, så det blev en till och sen en tredje. Det var ovanligt just då, eftersom vi fortfarande var unga och ute en del. Sen kom sommaren och med det alkohol igen. Men jag är lite sugen på att testa något liknande igen. Att bara testa en period, och förlänga om det känns bra. Det kan ju bli ett ”dricker inte just nu” som kan utvecklas hur det vill över tid.

Jag blir så stressad över detta! Vill verkligen inte verka dömande men det du beskriver är sådant som gör att jag har svårt för vissa sociala sammanhang. Helt plötsligt finns det en massa sätt att göra fel på och förväntningar om hur man borde agera. Men nu förstår jag ditt startinlägg lite bättre tror jag och mitt första svar här ovan blir kanske inte så givande. Men det låter lite jobbigt så hoppas du hittar ett sätt att hantera det lite smidigt 😊
 
Jag blir så stressad över detta! Vill verkligen inte verka dömande men det du beskriver är sådant som gör att jag har svårt för vissa sociala sammanhang. Helt plötsligt finns det en massa sätt att göra fel på och förväntningar om hur man borde agera. Men nu förstår jag ditt startinlägg lite bättre tror jag och mitt första svar här ovan blir kanske inte så givande. Men det låter lite jobbigt så hoppas du hittar ett sätt att hantera det lite smidigt 😊

Jag är snarare förvånad över att det är jag som får det att låta som att det finns en kultur och social norm kring alkohol i Sverige i den här tråden. Den är givetvis stark eller nästintill obefintlig beroende på kretsar. Jag har följt min pappa som är nykter alkoholist under mitt liv som berättat mycket om detta. Jag tycker nästan att det snudd på gaslighting när det låter som att det enbart är jag och de jag umgås med som existerar i en alkoholkultur.
 
Jag är snarare förvånad över att det är jag som får det att låta som att det finns en kultur och social norm kring alkohol i Sverige i den här tråden. Den är givetvis stark eller nästintill obefintlig beroende på kretsar. Jag har följt min pappa som är nykter alkoholist under mitt liv som berättat mycket om detta. Jag tycker nästan att det snudd på gaslighting när det låter som att det enbart är jag och de jag umgås med som existerar i en alkoholkultur.
Men vem har påstått det?
Att några (bland annat jag) tolkade det du skrev som att det skulle kunna stå för ett problem betyder väl inte att man inte också fattar att det är många som brottas med liknande saker?
 
Men vem har påstått det?
Att några (bland annat jag) tolkade det du skrev som att det skulle kunna stå för ett problem betyder väl inte att man inte också fattar att det är många som brottas med liknande saker?

Låter som, skrev jag. Du skriver själv att du tolkar inlägg och jag gör såklart detsamma. När det vid upprepade tillfällen i tråden diskuteras min och mina vänners relation till alkohol utan att lyfta perspektivet så kan det lätt, just, låta så.

Jag kan inte stå till svars för mina vänners, kollegors och bekantas relation till alkohol. Varken som berusningsmedel eller social konstruktion. Men jag behöver förhålla mig till den, och där har jag reflekterat kring att det finns en enkelhet i att inte dricka alkohol som grundregel. Både för mig och de som bjuder hem mig. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför den tanken blivit så diskuterad i tråden, men jag måste ha formulerat mig konstigt.

Jag trivs bra med att inte dricka, det är därför jag inte gör det så ofta längre. Jag tycker att det är roligt att utforska, och upptäcka, helger, resor och fester utan alkohol. Det är också en separation från tidigare vanor och ritualer, om man kan kalla det så, där jag letar efter nya vanor och söker efter erfarenheter kring detta. Nu känns det som att tråden har hamnat i ett ifrågasättande kring min och min krets relation till alkohol och det känns tråkigt.
 
Jag är snarare förvånad över att det är jag som får det att låta som att det finns en kultur och social norm kring alkohol i Sverige i den här tråden. Den är givetvis stark eller nästintill obefintlig beroende på kretsar. Jag har följt min pappa som är nykter alkoholist under mitt liv som berättat mycket om detta. Jag tycker nästan att det snudd på gaslighting när det låter som att det enbart är jag och de jag umgås med som existerar i en alkoholkultur.
Ja herregud det är ju verkligen INTE norm i Sverige att inte dricka. Normen är ju verkligen alkohol! Vi hade julavslutning med jobbet nyligen, jag var en av få som inte drack. Det söps, skreks och levde rövare. Själva ledningen hetsade folk att ta en snaps upprepade gånger.

Jag kan säga att jag kommer aldrig delta på den skiten igen. Snart har vi årlig konferens inom ett område och där kommer det också supas vilt, och jag är återigen en av väldigt väldigt få som inte dricker.

Det är faktiskt lite sjukt hur normaliserat det är att konferens/avslutning innebär middag med en massa supande på kvällen.
 
Ja herregud det är ju verkligen INTE norm i Sverige att inte dricka. Normen är ju verkligen alkohol! Vi hade julavslutning med jobbet nyligen, jag var en av få som inte drack. Det söps, skreks och levde rövare. Själva ledningen hetsade folk att ta en snaps upprepade gånger.

Jag kan säga att jag kommer aldrig delta på den skiten igen. Snart har vi årlig konferens inom ett område och där kommer det också supas vilt, och jag är återigen en av väldigt väldigt få som inte dricker.

Det är faktiskt lite sjukt hur normaliserat det är att konferens/avslutning innebär middag med en massa supande på kvällen.
Sjukt, glad att jag aldrig haft ett jobb där kulturen är sån!
 
Som helgtradition är jag uppvuxen men en härlig frukost som mamma dukade upp. Hon är tysk och där är det vanligt att man går till bageriet och köper allehanda färska frallor på helgerna som man tar god tid på sig att äta. Bageri finns inte i Sverige på samma sätt men hon köpte ofta frallor och frös ned eller bake-off istället. Hon värmde alltid frallor och croissant i ugn så de blev varma och doftade gott, och det var diverse pålägg som ost, skinka, någon finare salami som sparades till helgfrukosten och så självklart marmelad och nutella. Någon god juice till.
En tradition jag fortsatt med som vuxen dvs helgfrukost ser helt annorlunda ut än vardagens snabba, nyttigare variant.
Så det signalerar verkligen helg för mig!
Och såklart snacksskålen på fredagkvällen, vi fick aldrig godis eller snacks mitt i veckan när jag var liten och jag försöker hålla mig till det även som vuxen.
 
Ja herregud det är ju verkligen INTE norm i Sverige att inte dricka. Normen är ju verkligen alkohol! Vi hade julavslutning med jobbet nyligen, jag var en av få som inte drack. Det söps, skreks och levde rövare. Själva ledningen hetsade folk att ta en snaps upprepade gånger.

Jag kan säga att jag kommer aldrig delta på den skiten igen. Snart har vi årlig konferens inom ett område och där kommer det också supas vilt, och jag är återigen en av väldigt väldigt få som inte dricker.

Det är faktiskt lite sjukt hur normaliserat det är att konferens/avslutning innebär middag med en massa supande på kvällen.

Oj, det lät ganska extremt kan jag tycka. Men jag har förstått att det är så på en del arbetsplatser, framför allt inom vissa branscher verkar det vanligare förekommande.

På vår julfest hade nog hälften gått hem efter middagen, och de som drack sig till berusning och hängde på dansgolvet var nog kring 10% (var kanske 100 pers där). På förra jobbet var det betydligt mer berusning, men inga shots eller hetsande.
 

Liknande trådar

  • Alkohol
  • Socker och alkohol
  • Någon som har provat pressotherapy?
  • Ni med erfarenhet av kuratorer

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp