Jag tror på att förbereda - ta reda på vad du vill ha ut av en hund och vilken ras, uppfödare etc som ger dig en bra chans att nå dit. Då kan du vara beredd när rätt valp dyker upp.Så de blir nog en heeler ju mer jag läser om dem ju mer tycker jag de passar in. Ska träffa en nästa vecka så man ser lite hur de är i verkligheten med, och se hur valpen leker med en sådan. Sen angående tid får jag se om jag ska ta en valp nu inom ett halvår eller om man ska vänta 1-2 år... Svårt om mopsen orkar med en valp till, dock låter vi inte valpen vara på henne och hon får sin lugn och ro och soffan är hennes fristad där valpen inte får vara. Tänker mer när hon går bort så vill jag inte valpen ska vara ensam, då han är uppvuxen med sällskap å då blir de kanske att man stressar och försöker hitta en valp.
Dyker det upp något som känns helt 100 % medan mopsen fortfarande lever så undersöker du vilka strategier som kan underlätta kontakterna mellan mopsen och valpen. Bara det att du inte behöver lämna dem ensamma är en stor fördel.
Om mopsen försvinner före rätt valp dyker upp - så vet du vad du vill och kommer inte att kompromissa (alltför mycket) bara för att huset är tomt (jag har varit med om tuffa jaktgubbar som suttit och ringt runt efter en ny hund, vilken som, när jaktkamrater dött. Och det var så min älskade Schäferprinsessa kom till sina första ägare)