Pruta på bilköp?

[kryddelydd]

Nej... absolut inte för hästar.
Men för många andra produktkategorier är prisspannet snävare. För en viss bilmodell, av en viss ålder och ett visst antal mil, är underlaget ofta så stort att det går att ana ett rätt tydligt intervall (eller medianpris). En rimligt initierad köpare och säljare har nog åtminstone en grov aning om vad som är ett rimligt pris, eller om ett bud är i övre eller undre änden av spannet.

Ja men det kan ju skilja några tusenlappar ändå. Bucklor i plåten? Lackskador?
Genomförda reparationer?
och liknande.
Men jag håller med om att ett ungefärligt pris kan gå att räkna ut. plus/minus några tusenlappar.

 

[Pontevecchio]

finns gott om begagnade bilar, klart prutläge.

 

[Lena Furberg]

Inte läst alla svar nu, men - visst kan man försöka pruta men själv blir jag rätt anti när jag lagt ut ett fint fordon på annons och folk försöker få den för halva priset ungefär. Och dessutom blir sura när man innan accepterar deras skambud. Säljer jag exempelvis en nästan splirrans ny, superfin moped för 30 000:- och nån menar att den bara är värd 12 000:- blir jag inte direkt övertygad. Bara förolämpad. Dessutom säljer det mesta för ungefär det pris man vill ha bara man har tålamod att vänta.

 

[athena_arabians]

Inte läst alla svar nu, men - visst kan man försöka pruta men själv blir jag rätt anti när jag lagt ut ett fint fordon på annons och folk försöker få den för halva priset ungefär. Och dessutom blir sura när man innan accepterar deras skambud. Säljer jag exempelvis en nästan splirrans ny, superfin moped för 30 000:- och nån menar att den bara är värd 12 000:- blir jag inte direkt övertygad. Bara förolämpad. Dessutom säljer det mesta för ungefär det pris man vill ha bara man har tålamod att vänta.

Komma med rena skambud tycker jag inte är att pruta. Sedan är det ju så att en del lägger ut saker för överpris och går det inte att pruta ner till ett rimligt pris så får det vara. Jag "fulprutar" som sagt inte heller.

Jag har aldrig sålt något billigare än vad jag tänkt mig (jag lägger alltid upp med prutmån) så jag tror nog jag hamnat ganska rätt med priset.

 

[TinyWiny]

Inte läst alla svar nu, men - visst kan man försöka pruta men själv blir jag rätt anti när jag lagt ut ett fint fordon på annons och folk försöker få den för halva priset ungefär. Och dessutom blir sura när man innan accepterar deras skambud. Säljer jag exempelvis en nästan splirrans ny, superfin moped för 30 000:- och nån menar att den bara är värd 12 000:- blir jag inte direkt övertygad. Bara förolämpad. Dessutom säljer det mesta för ungefär det pris man vill ha bara man har tålamod att vänta.

Sådana skamprutare brukar jag svara, -lycka till med att hitta en för det priset. För sådant är ju bara rent larv, inte prutning. Prutning ska ske som en del av diskussionen av affären. Ingen ska bli förolämpad och båda ska gå nöjda därifrån.

 

[TinyWiny]

Komma med rena skambud tycker jag inte är att pruta. Sedan är det ju så att en del lägger ut saker för överpris och går det inte att pruta ner till ett rimligt pris så får det vara. Jag "fulprutar" som sagt inte heller.

Jag har aldrig sålt något billigare än vad jag tänkt mig (jag lägger alltid upp med prutmån) så jag tror nog jag hamnat ganska rätt med priset.

Nej det är ju inte det. Skambud har inget med prutning att göra. Prutning är som en lek, som endel av spelet i en affär och båda parter ska vara nöjda när affären är klar.

 

[athena_arabians]

Nej det är ju inte det. Skambud har inget med prutning att göra. Prutning är som en lek, som endel av spelet i en affär och båda parter ska vara nöjda när affären är klar.

Ja, de jag sålt till har verkat nöjda och även de jag köpt av.

 

[athena_arabians]

Sådana skamprutare brukar jag svara, -lycka till med att hitta en för det priset. För sådant är ju bara rent larv, inte prutning. Prutning ska ske som en del av diskussionen av affären. Ingen ska bli förolämpad och båda ska gå nöjda därifrån.

När vi tittade på husbil var den första en katastrof (bilderna såg ok trots att den var billig). Särbon insåg ju att det var jobb pga priset men när vi såg den irl... nej tack. När särbon tackade för sig ville säljaren "göra något på priset" och särbon sa att det inte var ett prutningsförsök utan att det helt enkelt var för mycket jobb som han inte har tid med. Särbon fulprutar inte heller (däremot är han skitdålig på att pruta anser jag ).

 

[athena_arabians]

Sedan är ju prutning inte bara att få ner priset. När jag köpte kamera senast (ny i butik) förhandlade jag mig till flera tillbehör antingen ordentligt nedsatta eller att de sas ingick i kamerapriset men att jag betalade utsatt pris för kameran. Dvs hela paketet blev ordentligt billigare totalt. Liknande går ju att göra på bil om man köper från handlare: rekond, nya däck osv. Allt är en fråga om förhandling.

 

[tanten]

Nej det är ju inte det. Skambud har inget med prutning att göra. Prutning är som en lek, som endel av spelet i en affär och båda parter ska vara nöjda när affären är klar.

Jag har nog inte varit med om vettig prutning. Bara skambud och fula knep.

Min aversion kommer nog från tiden som uppfödare. Som de som kom totalt oanmälda och krävde fullservice för att titta på en häst. För att om de ber'ttade att de skulle komma så skulle vi "fixa" hästen. Eller de som vägrade betala, trots att kontraktet var påskrivet, innan de lett ut hästen så de såg att den inte blivit halt på de dagar som gått sedan de tittade på den sist. Finns massor i den stilen och det är nog grunden tilll mitt prut-hat.

Sjysst prutande har jag väl aldrig varit med om tror jag? I mitt huvud är det nog likhetstecken mellan skambud och prutande?

 

[athena_arabians]

Jag har nog inte varit med om vettig prutning. Bara skambud och fula knep.

Min aversion kommer nog från tiden som uppfödare. Som de som kom totalt oanmälda och krävde fullservice för att titta på en häst. För att om de ber'ttade att de skulle komma så skulle vi "fixa" hästen. Eller de som vägrade betala, trots att kontraktet var påskrivet, innan de lett ut hästen så de såg att den inte blivit halt på de dagar som gått sedan de tittade på den sist. Finns massor i den stilen och det är nog grunden tilll mitt prut-hat.

Sjysst prutande har jag väl aldrig varit med om tror jag? I mitt huvud är det nog likhetstecken mellan skambud och prutande?

Fast skambud är något helt annat. Jag prutade ner Saaben 2000 eller 3000 kr (kommer inte ihåg faktiskt) pga saker som behövde fixas omgående. De tog absolut inte illa upp och var nog förberedda på ev prutning. Hade jag ansträngt mig hade jag nog fått ner den lite till

Volvon fick jag ner lite också (kanske en 1000-lapp? kommer inte ihåg) men den hade jag köpt ändå för att den var så fin. Men jag var ju tvungen att försöka Båda bilarna äldre och i 20 000 kr-klassen.

Resten vad gäller det du nämner är bara skitfasoner rent ut sagt och har som sagt inget med prutande att göra.

 

[kryddelydd]

Fast skambud är något helt annat. Jag prutade ner Saaben 2000 eller 3000 kr (kommer inte ihåg faktiskt) pga saker som behövde fixas omgående. De tog absolut inte illa upp och var nog förberedda på ev prutning. Hade jag ansträngt mig hade jag nog fått ner den lite till

Volvon fick jag ner lite också (kanske en 1000-lapp? kommer inte ihåg) men den hade jag köpt ändå för att den var så fin. Men jag var ju tvungen att försöka Båda bilarna äldre och i 20 000 kr-klassen.

Resten vad gäller det du nämner är bara skitfasoner rent ut sagt och har som sagt inget med prutande att göra.

Jag har prutat hårt i ett par hästköp.
Men då utifrån att det fanns "defekter" som satte ner priset ordentligt.
Den första var en klapphingst, såldes av uppfödaren. Jag tänkte "vad skulle jag vara beredd att betala för en valack i samma ålder?" och så drog jag av priset för värstascenariot gällande kastrering. Budet låg på 2/3 av begärt pris.
Jag fick köpa hästen till det priset - dock pga att säljaren fick "rätt" svar på en annan fråga.

En annan var "lite besvärlig"... en oinriden sjuåring som när jag var och tittade på den första gången betedde sig rätt dramatiskt. Sedan var jag och tittade igen och då visade den lätt missnöje men var snäll.
Jag bjöd en tusenlapp och fick hästen eftersom säljarna insåg att den skulle vara svårsåld och då blev priset mycket lågt (islandshäst). Skambud, kanske, men med ett tydligt fel och säljare som ville bli av med hästen. Hästen blev inriden en vecka senare och är väldigt rolig att rida. Jag hade tur.

Båda situationer skulle kunna ses som skambud, men båda gånger fanns det klara skäl till mina låga bud.

 

[athena_arabians]

Jag har prutat hårt i ett par hästköp.
Men då utifrån att det fanns "defekter" som satte ner priset ordentligt.
Den första var en klapphingst, såldes av uppfödaren. Jag tänkte "vad skulle jag vara beredd att betala för en valack i samma ålder?" och så drog jag av priset för värstascenariot gällande kastrering. Budet låg på 2/3 av begärt pris.
Jag fick köpa hästen till det priset - dock pga att säljaren fick "rätt" svar på en annan fråga.

En annan var "lite besvärlig"... en oinriden sjuåring som när jag var och tittade på den första gången betedde sig rätt dramatiskt. Sedan var jag och tittade igen och då visade den lätt missnöje men var snäll.
Jag bjöd en tusenlapp och fick hästen eftersom säljarna insåg att den skulle vara svårsåld och då blev priset mycket lågt (islandshäst). Skambud, kanske, men med ett tydligt fel och säljare som ville bli av med hästen. Hästen blev inriden en vecka senare och är väldigt rolig att rida. Jag hade tur.

Båda situationer skulle kunna ses som skambud, men båda gånger fanns det klara skäl till mina låga bud.

Fast hade de sagt nej utgår jag ifrån att du inte hade blivit grinig utan bara tackat för dig och åkt. Plus att andra faktorer är ju alltid hur bråttom det är att bli av med något och hur svårt det kan tänkas vara vilket givetvis öppnar för förhandlingar om priset.

 

[hastflicka]

vänlig men snabbtänkt som attan Jag är absolut inte i hans nivå.

Prutning ska vara ett noje for bada. En lek dar man skrattar och diskuterar varan (och i Mellan Ostern drar in allt fran farmor till yngsta barnet )

Det roligaste att pruta ar i Mellan Ostern, mest i Saudi Arabia dar de inte ar vana att vasterlanningar prutar och med ingen turism alls nar jag bodde dar prutade de mig mig som med sina egna. Skit kul, helt enkelt.
I Asien (Jag bodde en kort "stunt" i Malaysia) ar det sa mycket turism att de storre orterna som Kuala Lumpur, Singapore och sadana orter inte ar sa roligt (men oerhort nodvandigt att pruta dar skiljer priset verkligen 50% eller mer bara for att man ar vasterlanning) Nere i Johor, en timma fran Singapore och tre fran Kula Lumpur ar det mycket roligare att pruta. Dar prutar de med en vasterlanning som med vem som helst annan som bor dar. Skoj ar det!

 

[TinyWiny]

Jag har nog inte varit med om vettig prutning. Bara skambud och fula knep.

Min aversion kommer nog från tiden som uppfödare. Som de som kom totalt oanmälda och krävde fullservice för att titta på en häst. För att om de ber'ttade att de skulle komma så skulle vi "fixa" hästen. Eller de som vägrade betala, trots att kontraktet var påskrivet, innan de lett ut hästen så de såg att den inte blivit halt på de dagar som gått sedan de tittade på den sist. Finns massor i den stilen och det är nog grunden tilll mitt prut-hat.

Sjysst prutande har jag väl aldrig varit med om tror jag? I mitt huvud är det nog likhetstecken mellan skambud och prutande?

Du har aldrig gjort affär med någon som mig eller @athena_arabians alltså

Skambud är inte ens i närheten, ett prutning gör båda parter nöjda och glada. Ett skambud gör ingen glad.

Det du beskriver skulle jag varken se som prutning eller skambud. Det är ren oförskämdhet.

 

[kryddelydd]

Fast hade de sagt nej utgår jag ifrån att du inte hade blivit grinig utan bara tackat för dig och åkt. Plus att andra faktorer är ju alltid hur bråttom det är att bli av med något och hur svårt det kan tänkas vara vilket givetvis öppnar för förhandlingar om priset.

Nej, det är klart jag inte skulle ha blivit grinig utan precis som du skriver, tackat för mig. No hard feelings, liksom.
Båda säljarna vet hur det gått för hästarna och verkar glada att de hamnat där de hamnat.

 

[Snubbelfot]

Apropå det @hastflicka skriver så har jag en hel del erfarenhet av prutande på marknader i Kina, efter många jobbresor dit. För kläder, väskor och elektronik pratar vi ibland om en tiopotens mellan säljarens första bud och ett bra slutpris, kanske en femtedel om säljaren också skall känna sig hyfsat nöjd. Kan vara litet exotiskt och kul i början, själv tycker jag mest det är tidsödande och tröttsamt när man vet vad man vill ha och var slutpriset kommer att hamna.

Lyckligtvis finns några butiker där jag via kollegor har en överenskommelse om "direkthandel", med litet hysh-hysh får jag ett rimligt sista pris direkt. Så medan turisten bredvid är själaglad över att ha prutat ner en jacka från 2000 till 1200 köper jag litet smidigt samma jacka för 300.

 

[kryddelydd]

Apropå det @hastflicka skriver så har jag en hel del erfarenhet av prutande på marknader i Kina, efter många jobbresor dit. För kläder, väskor och elektronik pratar vi ibland om en tiopotens mellan säljarens första bud och ett bra slutpris, kanske en femtedel om säljaren också skall känna sig hyfsat nöjd. Kan vara litet exotiskt och kul i början, själv tycker jag mest det är tidsödande och tröttsamt när man vet vad man vill ha och var slutpriset kommer att hamna.

Lyckligtvis finns några butiker där jag via kollegor har en överenskommelse om "direkthandel", med litet hysh-hysh får jag ett rimligt sista pris direkt. Så medan turisten bredvid är själaglad över att ha prutat ner en jacka från 2000 till 1200 köper jag litet smidigt samma jacka för 300.

Hm.
Det kanske var slump, men när jag var på semester i Kina för några år sedan skulle jag köpa en vinterjacka.
Jag "visste" att rätt pris var ca 200-300kr.
Utsatt pris var några tusenlappar.
Jag bjöd 300, och fick frågan "vet du vad den ska kosta?".
När jag nickade, blev priset 300kr, och försäljaren började i stället prata allmänt trevligt om annat.