Bukefalos 28 år!

Riksbanken gör en dubbel 👍

Vi märker absolut av räntan, vi köpte hus 2021 när det nästan var som dyrast. Hade väntat i flera år på att priserna skulle gå ner men de bara steg. Som tur är är vi båda lite försiktiga och köpte för betydligt mindre än vad banken tyckte att vi kunde göra eftersom vi ville vara säkra på att vi klarar en högre ränta. Det kändes helt sjukt då att de tyckte vi kunde låna så otroligt mycket mer än vad vi själva tyckte och i dagsläget känns det ännu värre.
Vi klarar oss alltså, men det märks ju att vi har mindre pengar över nu och måste tänka mer på vad saker kostar. Sen påverkar ju andra saker också, ingen av oss jobbar heltid pga barn och jag gick ner några tusen i lön när jag bytte till ett närmare jobb mer kompatibelt med småbarn.
 
Vi har stora lån, köpte hus i en mellanstor stad relativt nära Stockholm, när marknaden var på absoluta toppen under 2021.

I viss mån kan jag känna skam över våra stora bostadslån, som någon tidigare nämnde. Särskilt då jag och min partner är två riskmedvetna människor och har helt ärligt varit oerhört försiktiga i bostadsköp hela vårt vuxna liv. Vi har blivit hånade för det i vår bekantskapskrets 😅 Vi har bara väntat och väntat på höjda räntor och bostadskrasch så vi kunde köpa in oss till ett mer lämpligt pris... Istället gick åren... 3 år blev 5 år... 5 år blev 8 år.... När corona kom tänkte vi Yes, nu händer det! Men det som hände med priserna då är ju alla medvetna om. Då kände vi att nä, nu har åren gått, vår unge börjar bli ett par år gammal, vi väntar på att den där stora jävla bostadsbubblan ska spricka, men inte ens en jäkla pandemi kan ju sätta marknaden ur spel! Vi kände att köper vi inte hus snart så springer bostadsmarknaden oss ur händerna och snart är det inte ens aktuellt med hus längre, för hus med trädgård vill vi ha när vi har små barn.

Strax efter vi köpt huset kom kriget och kanske efterreaktionerna på corona. Även där vet alla vad som hände med räntorna och priserna. Poff! Det vi väntat på så länge hände. Snopet, men vad ska man göra. Inser att det aldrig går att förutspå något, man måste ju på något sätt förhålla sig till den tid man lever i. Under mitt vuxna liv har bostadspriserna i princip pekat rakt uppåt i en ganska hög fart, hur ska man veta när toppen är nådd.

Men, vi är ju lite försiktiga som sagt. Tack och lov säger jag nu! Så vi har stora lån, men är ändå bara belånade till ungefär 65%. Vi har bundit lånen runt 1-1,3% där ena halvan går ut nästa höst, andra om 3,5 år (tänk - vi hade kunnat binda 10 år till 1,78%!!). Än så länge känner vi ingenting av räntehöjningarna. Vi har en god plan och olika valmöjligheter (beroende på hur ränteläget ser ut då) om hur vi ska göra när första bundna lånedelen går ut. Jag känner mig trygg, även om det svider att bostaden är betydligt mindre värd än när vi köpte den och att våra pengar ätits upp på så sätt.

Vi lever som förut. Borde kanske tänka mer på hur vi konsumerar, utifrån ett samhällsperspektiv, men det är svårt när vi inte behöver tänka på det så mycket. Vi har inte heller så dyra intressen eller ett så dyrt leverne överlag. Äter ute lite för ofta kanske.
 
Senast ändrad:
Någon insatt som vet hur det ser ut med ränta, amorteringskrav osv i andra länder än Sverige?
Är nyfiken med tanke på att vi i Sverige ska vara så högt belånade.

I UK erbjuder bankerna mig ungefar 4.5 ggr inkomst i lan, till ungefar 4.5% ranta, bundet i 2 ar, pa ett 25 arigt lan (alltsa avbetalningarna ar utraknade sa att du har betalat av summan pa 25 ar). Jag har 20% insats, med 10% sa gar rantan upp till ungefar 4.8%

Det ar alltsa amorteringskrav pa alla lan, s.k. "interest only mortgages" tror jag inte erbjuds overhuvudtaget langre
 
Jag har inga lån utöver CSN och bor i en hyresrätt, så spontant - nej, jag rättar inte in mig i nåt led enbart pga räntan.

Däremot kan jag, med höga huspriser och min lön, ju fetglömma att köpa hus inom kort. Och jag har inte haft möjlighet att skaffa häst igen sedan den senaste fick somna in, helt enkelt för att kostnaden för häst + bil skulle göra att marginalen blir för nära noll (även om jag då skulle kapa så mycket som det går på andra saker) vilket jag inte mår bra av i längden. Jag vet av erfarenhet hur mycket ekonomisk stress tär på min hälsa.
 
gjort en extraamortering på lånen med rörlig ränta och funderar på när bankerna slutade att räkna på att man ska klara 6% ränta på bolånen för att få dem godkända

Det gör de. Men när allting går upp samtidigt så har den marginalen ätits upp totalt sett (enligt Arturo Arques på Swedbank, i en ekonomipodd i vintras/slutet av förra året). Inte för alla, men för många.

Såvitt jag förstått (på annat håll) räknar bankerna på en ännu högre ränta än så nu - på många håll har det blivit svårare att få bolån nu, folk blir beviljade betydligt lägre belopp än tidigare.
 
Sjukskriven och det jag har är en billig lägenhet, 2 hundar och en bil. Jag tar det redan lugnt med utgifterna och drömmen om häst är orimlig nu.

Kommer ärva en fastighet som behöver renoveras.
 
Vi har stora lån, köpte hus i en mellanstor stad relativt nära Stockholm, när marknaden var på absoluta toppen under 2021.

I viss mån kan jag känna skam över våra stora bostadslån, som någon tidigare nämnde. Särskilt då jag och min partner är två riskmedvetna människor och har helt ärligt varit oerhört försiktiga i bostadsköp hela vårt vuxna liv. Vi har blivit hånade för det i vår bekantskapskrets 😅 Vi har bara väntat och väntat på höjda räntor och bostadskrasch så vi kunde köpa in oss till ett mer lämpligt pris... Istället gick åren... 3 år blev 5 år... 5 år blev 8 år.... När corona kom tänkte vi Yes, nu händer det! Men det som hände med priserna då är ju alla medvetna om. Då kände vi att nä, nu har åren gått, vår unge börjar bli ett par år gammal, vi väntar på att den där stora jävla bostadsbubblan ska spricka, men inte ens en jäkla pandemi kan ju sätta marknaden ur spel! Vi kände att köper vi inte hus snart så springer bostadsmarknaden oss ur händerna och snart är det inte ens aktuellt med hus längre, för hus med trädgård vill vi ha när vi har små barn.

Strax efter vi köpt huset kom kriget och kanske efterreaktionerna på corona. Även där vet alla vad som hände med räntorna och priserna. Poff! Det vi väntat på så länge hände. Snopet, men vad ska man göra. Inser att det aldrig går att förutspå något, man måste ju på något sätt förhålla sig till den tid man lever i. Under mitt vuxna liv har bostadspriserna i princip pekat rakt uppåt i en ganska hög fart, hur ska man veta när toppen är nådd.

Men, vi är ju lite försiktiga som sagt. Tack och lov säger jag nu! Så vi har stora lån, men är ändå bara belånade till ungefär 65%. Vi har bundit lånen runt 1-1,3% där ena halvan går ut nästa höst, andra om 3,5 år (tänk - vi hade kunnat binda 10 år till 1,78%!!). Än så länge känner vi ingenting av räntehöjningarna. Vi har en god plan och olika valmöjligheter (beroende på hur ränteläget ser ut då) om hur vi ska göra när första bundna lånedelen går ut. Jag känner mig trygg, även om det svider att bostaden är betydligt mindre värd än när vi köpte den och att våra pengar ätits upp på så sätt.

Vi lever som förut. Borde kanske tänka mer på hur vi konsumerar, utifrån ett samhällsperspektiv, men det är svårt när vi inte behöver tänka på det så mycket. Vi har inte heller så dyra intressen eller ett så dyrt leverne överlag. Äter ute lite för ofta kanske.
Exakt så var det för oss också, vi väntade och tvekade i många år men just när till och med en pandemi gjorde att priserna ökade gav vi liksom upp.
 
Någon insatt som vet hur det ser ut med ränta, amorteringskrav osv i andra länder än Sverige?
Är nyfiken med tanke på att vi i Sverige ska vara så högt belånade.

Funderwr vidare och undrar på vad dessa siffror säger egentligen.

Alltså är det att de som har lån har höga lån, eller är det ett rikssnitt per medborgare, och att Sverige därför hamnar högt för att många har huslån?

Jag vet inte om svenska banker är ovanligt snälla, eller om det är så att bostadsmarknaden är mer hanterbar, så att fler personer faktiskt har råd att ta ut ett lån öht?

Jag är liksom 33 och kommer förhoppningsvis ta ut mitt första lån iår. Detta är inte ovanligt i storstäder i UK - husen är så jäkla dyra att de under 35/40 knappt har någon chans att köpa öht, utan får istället hyra hela sitt liv.

Istället är hög belåning positivt på så sätt att det betyder stt fler personer har tillgång till eget boende?
 
Funderwr vidare och undrar på vad dessa siffror säger egentligen.

Alltså är det att de som har lån har höga lån, eller är det ett rikssnitt per medborgare, och att Sverige därför hamnar högt för att många har huslån?

Jag vet inte om svenska banker är ovanligt snälla, eller om det är så att bostadsmarknaden är mer hanterbar, så att fler personer faktiskt har råd att ta ut ett lån öht?

Jag är liksom 33 och kommer förhoppningsvis ta ut mitt första lån iår. Detta är inte ovanligt i storstäder i UK - husen är så jäkla dyra att de under 35/40 knappt har någon chans att köpa öht, utan får istället hyra hela sitt liv.

Istället är hög belåning positivt på så sätt att det betyder stt fler personer har tillgång till eget boende?

Precis. Det är många fler som kan äga bostad i Sverige. Våra huspriser är ganska låga i relation till inkomst. Vi har dessutom bostadsrätter. Dessutom mycket mark kvar att bygga på, många tomter till salu och en kultur av självbygge och DIY.

Min sambo är från Kanada. Han trodde aldrig han skulle få bo i hus som vuxen, huspriserna har ballat ur. Helt annan prisbild där för millenials och yngre. Svårt att ens flytta hemifrån.
 
Vi bor i hyresrätt och har inga lån förutom CSN, har väl aldrig konsumerat några större mängder men har blivit bilägare sen typ ett år tillbaka och den kostar ju en slant varje månad även om det inte är något vrålåk direkt. Sen har vi häst och två katter som inte heller är direkt billiga i drift. Eller ja hästen kostar nog mindre än dom flesta men katterna väger upp detta med svindyra försäkringar och diverse specialkost. Men vi är ju liksom två vuxna med ”normala” inkomster och inga dyra vanor i övrigt. Köper kläder och sånt vid behov och då oftast begagnat eller på rea. Är väl mest sonen som får nya kläder/skor då han växer och sliter ut sakerna på ett helt annat sätt.
 
Ja, då är det ju lite bättre, vi skulle tyvärr vilja flytta inom ett par år 😅.
Jag med om jag ska va ärlig haha 😂😅 hade tänkt sälja det 2025 och köpa ett mycket större men får se. Fördelen med att vi bestämt oss för att inte renovera mer är ju att de pengar vi tänkt renovera för kan vi lägga på en ny kontantinsats. + får förhoppningsvis tillbaka den gamla kontantinsatsen så då kan vi byta upp oss hyfsat.
 

Liknande trådar

Hemmet För några dagar sedan fick jag kontrakt på ny hyresrätt. Ska nu säga upp min gamla men behöver lite hjälp att tänka. Har egentligen...
Svar
12
· Visningar
875
Senast: mysboll
·
IT & mobiler Till min förvåning är numera vår grupp för byn privat! :cry: Det är verkligen inte meningen. Hittar ingenstans där jag kan göra gruppen...
Svar
18
· Visningar
1 115
Senast: Krålus
·
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
4 962
Senast: Sassy
·
Skola & Jobb Den här vintern har fått mig att undra om jag verkligen orkar fortsätta köra buss. Jag älskar det verkligen, det är mitt drömyrke sen...
5 6 7
Svar
122
· Visningar
7 027
Senast: BernT
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Sulöm häst - tips
  • Ridstrumpor!
  • INK

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp